- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
209-210

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jouy ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

209

Juba-Jubelfest

210

Maximilians af Österrike utropande till kejsare
(1864, jfr Mexico, historia). J., som, äfven
sedan hans presidenttid enligt författningen
utlupit (1865), behöll den utöfvande makten,
kämpade tappert mot främlingarna, men till
en början utan framgång. Då emellertid den
franska ockupationsarmén 1866 återkallades,
lyckades J. utan svårighet besegra Maximilians
trupper, och 1867 måste kejsaren själf gifva
sig fången. Han ställdes inför krigsrätt och
sköts 19 juni s. å. enligt krigsrättens af
J. bekräftade dom. Sedan kampen mot utlänningarna
slutats, vaknade oenigheten och oppositionen
mot J. till lif, men han omvaldes dock, ehuru
med allt mindre majoritet, till president 1867
och 1871. Den sista valstriden efterföljdes af
flera upprors-försök, mot hvilka J. förfor med
blodig stränghet, utan att vid sitt plötsliga
frånfälle ha hunnit undertrycka dem. Jfr Burke,
"Life of Benito J." (1894).

Juba (D juba, Djebo, J u b, G an al e), flod
på östra kusten af Afrika, i Somal-landet. Dess
egentliga källflod synes vara Ganana, som bildas
af Ganale Guracha (Svarta Ganale) och Ganale
Gudda (Stora Ganale), hvilken sistnämnda uppstår
på omkr. 2,260 m. h. under 7° 30’ n. br. och
39°-40° ö. lgd, vid foten af bergen i östra
randen af en i etiopiska höglandet mellan öfre
Havasch och Rudolfsjön gående depression. Längre
ned upptager Ganana fr. v. Uelmal och Måne samt,
under 4° 12’ n. br., den stora bifloden Web, som
några och 60 km. från sin källa strömmar genom
en 150 m. djup canon och därefter genom en rad i
kvartsberget urholkade grottor. Vid föreningen
med Web är J. en strid ström af 80 m. bredd,
men 15 km. längre ned, 180 m. ö. h., har den
nära 200 m. bredd, sedan den där fr. h. upptagit
en tredje hufvudström, Dau, som visserligen är
lång, men smal och grund. J. strömmar sedan i
sydlig riktning förbi handelsplatserna Lugh,
Bardera och Saranli, blir under 2° 35’ n. br.,
där de sista forsarna förekomma, farbar med
grundgående ångare; djupet växlar mellan 1,2-3,6
m., men är på sina ställen äfven mindre. Ofvanför
mynningen är den 230 m. bred och har en hastighet
af 4,5 km. i timmen. Själfva mynningen, 0° 15’
s. br., går öfver en sandbank af endast 1,8 m-,
vatten vid flodtid. Längd 1,500 km. Det af
J. genomflutna landet är i allmänhet torrt,
utom i källtrakterna, där tropiska skogar
förekomma. Nedre J. undersöktes 1865 af van der
Decken med en ångare till Lugh, och kapten Dundas
kartlade denna del 1891; öfre loppet uppdagades
först 1892-93 af italienarna Böttego och Grixoni
och har senare undersökts af Ruspoli, Donaldson
Smith m. fl. Jfr Dundas i "Geogr. journal"
(1893) och Böttego, "II Giuba esplorato" (1895).
(J. F. N.)

Ju’ba, konungar i Numidien. 1. J., son af
konung Hiempsal II, invecklades i striderna
emellan Caesar och Pompejus. Sedan länge ovän
med Caesar, angreps han af dennes anhängare
Curio, hvilken han lyckades slå och döda (49
f. Kr.). När senare Caesar själf anlände till
Afrika, ville J. blifva öfverbefäl-hafvare för
de stridskrafter, som skulle kämpa mot honom,
men måste lämna platsen åt Pompejus’ svärfader,
Metellus Scipio. Nederlaget vid Thapsus (46)
tillintetgjorde det pompejanska partiet, och
J. fann icke längre skydd hos sina undersåtar,
hos hvilka han gjort sig hatad genom förtryck
och trolöshet. För att ej falla i fiendens hand
tog han sig själf af

daga eller lät döda sig af en slaf, sedan
han, enligt en berättelse, i tvekamp dödat
den likaledes besegrade och till förtviflan
bragte romaren Petrejas. - 2. J., den förres
son, fördes af Gassar till Rom, där han fick
sin uppfostran. Senare blef han på Au-gustus’
tillskyndelse förmäld med en dotter af Antonius
och Kleopatra samt fick år 25 f. Kr. en del af
Numidien, senare Mauretanien, till rike. Han
gjorde sig fördelaktigt känd genom skrifter
af historiskt och geografiskt innehåll.
R. Tdh.

Ju’ba, romersk författare, troligen i 3:e
årh. e. Kr., skref, efter greken Heliodoros’
mönster, en lärobok i metrik, Ars metrica,
hvilken bearbetades af Marius Yictorinus och
flitigt begagnades af senare skriftställare.
R- Tdh.

Jubal, Lameks son, Jabals broder, af Kains
släktled, uppfinnare af harpa och pipa, omtalas
i l Mos. 4: 21.

Jubbulpore [djabelpöV]. Se J a b alp ur.

Jubel (lat. jiibilum, af hebr. jobel,
trumpet. Jfr Jubelår), glädjeskri, stormande
fröjd.

Jubeldoktor (jfr Jubelår), doktor, hvilken
upp-lefver den promotion, som försiggår på
50:e året efter det, då han själf vid samma
universitet fick doktorsvärdighet. Jubeldoktor
erhåller af vederbörande fakultet ett
jubeldoktorsdiplom. Inom filosofiska fakulteten
nyttjades vid de svenska universiteten före
1863 i stället titeln j u b e l m a g i s t e r,
en titel, som vid de i vissa svenska simskolor
årligen anställda "simpromotionerna" fortfarande
tilldelas femtioårsjubilarerna. Vid det finska
universitetet förekommer ännu promotion af både
jubeldoktorer och jubelmagistrar.

Jubelfest (lat. jubilwum), högstämd glädjefest
tili åminnelse af en tilldragelse efter förloppet
af 25, 50, 100, 200 etc. år. Den första allmänna
jubelfesten under den kristna tidräkningen
anställdes i kyrkligt syfte 1300 af påfven
Bonifatius VIII (se Jubelår). Den sista påfliga
jubelfesten i Sverige firades 1525. Den första
evangeliska jubelfesten i Sverige begicks under
Gustaf II Adolf med kyrkliga tacksägelser 21
januari, 21 februari och 21 mars 1621 till
åminnelse af det andliga befrielseverket
100 år förut (och af det begynta politiska
befrielseverket). 26 febr. 1693 hölls öfver
hela riket deii andra jubelfesten, till minne
af evangeliska lärans slutliga stadfästande vid
Uppsala möte (1593). Det tredje jubileet hölls
17 mars 1721 i samma syfte som det 100 år förut,
det fjärde 14 (g. st.) juni 1730 till minne af
Augsburgiska bekännelsens af-lämnande, det femte
8 mars 1793 öfver Uppsala möte (i sammanhang med
detta jubileum vidtogos förberedande åtgärder
för att skaffa den svenska kyrkan en mera
tidsenlig handbok och psalmbok), det sjätte 31
okt. 1817 som reformationens 300-års-jubileum,
det sjunde 28 nov. 1830 till åminnelse af dels
kristendomens införande genom Ansgarius 1,000 år
förut, dels Augsburgiska bekännelsen samt Gustaf
II Adolfs landstigning i Tyskland, det åttonde
1893 till minne af Uppsala möte. - Den första
fosterlän dsk-historiska minnesfesten i Sverige
torde ha varit firandet af Karl XII:s dödsdag
1818. Vidare föranstaltades 6 nov. (Gustaf
II Adolfs dödsdag) 1832 en stor minnesfest,
upprepad med en 250-års-fest 1882. - Sedan senare
hälften af 1800-talet ha offentliga jubelfester
öfver världsliga föremål blifvit allt oftare
anordnade. Man firar numera äfvea be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free