- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
275-276

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upphäfdt 1790, låg vid nuv. byn J. (905
inv. 1901). 27 km. v. om Eouen. Vackra miner. Se
monografi af Loth (3 bd, 1882-85).

Jumilla [chomi’lja], stad i spanska prov. Murcia,
vid foten af Sierra de los Cabras. 16,446
inv. (1900). Vin- och espartoodling, väfverier.
J. F. N.

Jumkil, socken i Uppsala län, delad med 2,603
har, 396 inv. (1908), å Bälinge härad och
med 5,874 har, 262 inv., å Ulleråkers härad,
tillsammans 8,477 har, 658 inv. Annex till
Åkerby, Uppsala stift, Ulleråkers kontrakt.

Jummoo [dʃam-mō’]. Se Jammu.

Jumna [dʃa’mnə], Djamna, Jamna, Djumna
(sanskr. Djamuna, guden Djamus’ syster), biflod
till Ganges, rinner upp på Himalayabergen, nära
Jumnotri, 3,306 m. ö. h., flyter i sydlig och
sydöstlig riktning parallellt med Ganges, förbi
Delhi och Agra samt utmynnar vid Allahabad. Längd
omkr. 1,400 km. Flodområde 305,600 kvkm. Floden
delar sig kort nedanför sina källor i flera
armar, och kanaler äro afledda från den, dels
för landets vattning, dels emedan flodbädden
erbjuder svårigheter för flodfarten (ofvanför
Delhi är den alldeles ofarbar); så t. v. den
260 km. långa Doab- l. östra Jumnakanalen
(från Faizabad till Delhi), t. h. den öfver
500 km. (utom fördelningskanalerna) långa
västra Jumnakanalen, som börjar vid Hathni
Kund nedanför bergen och likaledes går till
Delhi. J:s största bifloder nedanför bergen äro
fr. h. Banganga, Chambal, Sindh, Betva och Ken,
fr. v. Hindan, Sengar och Rind. J. anses som
en helig flod, och särskildt till dess mynning
vallfärda hinduerna för att genom badning i
det renande vattnet aftvå sina synder. Landet
mellan Ganges och J. kallas Doab (se d. o.).
(J. F. N.)

Jumnotri, Djamnotri
[dʃamnō’trī], en för hinduerna helig ort i
brittisk-indiska vasallstaten Garhwal i
närheten af Jumnas källor. 2,974 m. ö. h.
J. F. N.

Jumpers [dʃa’mpəs], eng., "hoppare",
"springare", kallades en i Wales och Cornwallis
omkr. 1760 uppkommen sekt, som utgick ur
den whitefieldska metodismen. Namnet
angifver sektens egendomlighet, som bestod
däri, att församlingsmedlemmarna vid sina
gudstjänster hoppade och sprungo under högljudda
glädjeyttringar. Som stöd för det berättigade i
detta beteende åberopade de sig på Luk. 6: 23,
Apg. 3: 8 och 2 Sam. 6: 16. Sektrörelsen, som i
början spred sig med fart, aftog småningom. Äfven
i Amerika nedslog denna sekt sina bopålar
utan att där spela någon betydande roll. –
Om den svenska s. k. hopparsekten se d. o.
J. P.

jun., förkortning för lat. junior (se d. o.).

Junabäck. Se Jönköping.

Junaköping. Se Jönköping.

Juncacese, J u n c e se, Junkacéer, Tågväxter,
bot., växtfamilj af serien Liliiflorce bland
monokotyledonerna. De anemofila blommorna
äro homoioklamydeiska, med högbladlikt hylle,
vanligen tvåkönade, med oftast 6 ståndare och
l stift med trådlika märken. Frukten är en
kapsel. Hithörande omkr. 250 arter äro oftast
fleråriga, gräsliknande örter, som vanligen
växa på fuktiga ställen i tempererade och kalla
trakter. Familjen är i Sverige representerad af
släktena Juncus och Luzula. G. L-m.

Juncaginäcese, bot. Se Scheuchzeriaceae.

Ju nceae. bot. Se J u n c a c e se.

Juncta, boktryckarfamilj. Se G i u n t a.

Junction city [dʃa’ŋkʃən si’ti], stad i
nordamerikanska staten Kansas, vid föreningen
af Smoky hill och Republican river till Kansas
river. 4,695 inv. (1900). Spannmålshandel.
J. F. N.

Ju’ncus L., Tåg, bot., ett artrikt växtsläkte,
som bildar typen för fam. Juncacece (se
d. o.) och således har samma kännemärken som
familjen. Tågarterna höra till kl. Hexandria. De
äro af växlande storlek, från en längd af
några cm. till mer än l/z m. De äro glatta,
gräsliknande örter, hvilka ofta växa i tufvor
och ha inuti vanligen märgfylld stjälk ("strå"),
stundom nästan bladlös (t. ex. J. effusus,
se fig.), stundom försedd med trinda eller
rännformiga blad med klufna slidor. Blommorna
äro, små, oftast brunaktiga och sittande
i små knippen eller hufvudlika samlingar.
O. T. S. (G. L-m.)

Jundt [Jö’t], Gustav, fransk målare, f. 1830
i Strassburg, d. (genom själf mord) 1884
i Paris, studerade i Paris under Drolling
och Biennoury samt målade folklif i Elsass,
Baden och Tyrolen, kännetecknade af skarp
iakttagelseförmåga, älskvärdhet och effusus°
gratie. (G-g N.)

Juneau [dʃonåu’], stad i amerikanska territoriet
Alaska, anlagd 1880, ligger på fastlandet
midt emot ön Douglas. 1,864 inv. (1900),
nästan alla arbetare vid de närbelägna
guldgrufvorna Silver Bow mines på fastlandet
och Treadwell gold mine på ön Douglas.
(J. F. N.)

Jung, socken i Skaraborgs län, Skånings
härad. 2,366 har. 829 inv. (1908). J. bildar
med Öttum och Fyrunga ett konsist. pastorat i
Skara stift, Barne kontrakt.

Jung [jonj, Jun ge 1. Ju’ngius, Joachim, tysk
naturforskare, matematiker, f. 1587 i Lybeck,
d. 1657 i Hamburg, var 1609-14 professor i
matematik i Giessen samt blef 1618. med. doktor
i Padua, 1625 professor i matematik i Rostock
och 1628 rektor vid gymnasium och Johan-neum i
Hamburg. J. hörde till de skarpsinnigaste män
på sin tid och ställdes af Leibniz vid sidan
af Coperni-cus och Galilei. Hans skrifter
behandla dels matematiska, dels botaniska
spörsmål. Bland dem märkas Geometria empirica
(1627), De naturalium corporum materia et forma
(1637), De principiis corporum naturalium
(1642) och Isagoge phytoscopica (utg. af Vaget
1678). I det sistnämnda arbetet lämnar han några
grundlinjer till växtmorfologi och fastställer
med stor klarhet begreppet växtsläkte från
art. Jfr Botanik, sp. 1304.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free