- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
325-326

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jussuf-Justi

326

berömda, för folkets upplysning afsedda
skrifter märkes Simon de Nantua ou le
marchand förarn (1818), som utgått i öfver
30 uppl. och öfversatte till 7 språk.
1-5. (T. K.)

Jussuf, fransk general. Se
Jusuf. Jussuf-ben-Zerragh. Se
Abenserragerna. just., förkortning för justeradt
(på protokoll). Justaucorps [jyståkår], fr
("tätt efter kroppen"), en" åtsittande och
upptill knäppt lifrock med långa skört, bruklig
under 1600-talet.

Juste [jyst], fr. (af lat. jufstus, lagenlig,
riktig), riktig, noggrann, som visar rätt (om
ur m. m.); rättvis, träffande; noga, riktigt.

Juste [jyst],’ Théodore, belgisk
historieskrif-vare, f. 11 jan. 1818 i Bruxelles,
d. där 10 aug. 1888, blef 1859 direktor för
historiska museet i Bruxelles och 1870 professor
i historia vid krigsskolan. Han författade
ett större antal delvis utmärkta arbeten i
belgisk, nederländsk och fransk historia,
bland hvilka märkas: His-toire de Belgique
(1840; 5:e uppl. i 3 bd, 1894), Histoire du
congrés national de Belgique 1830 -31 (2 bd,
1850, 3:e uppl. med ändrad titel 1885), Histoire
de la revolution des Pays-Bas sous Philippe II
(4 bd, 1855-67, 2:a uppl. med ändrad titel i 5
bd, 1884-88), Hisloire des États-généraux des
Pays-Bas Iå65-1790 (2 bd, 1864), samt framför
alla Lcs fondateurs de la monarchie beige (27 bd,
1865-81). - Jfr biografi af Henard (1890).

Justement [jystmä7], fr. (af juste-, se d. o.),
just, precis, alldeles.

Juste-milieu [jyst-miljo], fr., eg. "den
rätta midten", "den rätta medelvägen", ett
redan af Pascal ("Pensées", 1670) användt
uttryck, nyttjades under Julimonarkiens dagar
(1830-48) för att beteckna den af konung
Ludvig Filip följda politik, hvilken gick ut
på att hålla medelvägen mellan partierna. Det
var ett politiskt slagord, som i början hade
en berömmande, men senare fick en ironiskt
klandrande betydelse ("de grå").

Justera [jyst-; af lat. ju’stus, lagenlig,
riktig], rätta, göra riktig, göra
någonting (mått, vikter, instrument) noga
öfverensstämmande med det som norm gällande
("likaren"); trav., med såg afskära virke
(se Kapa). - Med protokolljustering förstås
den åtgärd, hvarigenom ett protokoll efter
granskning godkännes som riktigt. Justeringen
anses medföra den verkan, att efter densamma
ändring i protokollets affattning icke i något
hänseende må ega rum, under det ända dittills
möjligheten att ändra t. o. m. själfva beslutet
står öppen. Innefattar protokoll redogörelse
för muntliga yttranden af andra personer än af
(den beslutande församlingens, myndighetens,
rättens) ledamöter, såsom fallet är med de
svenska underdomstolarnas protokoll, synes en
justering äfven inför dessa personer vara nödig,
för att protokollet må ega vitsord. Ett sådant
kontrollerande af protokollets riktighet är

dock ej i Sverige som. regel föreskrifvet;
endast vittnesmål och förlikningar inför rätta
skola för vittnen och parter uppläsas och af
vederbörande vidkännas, hvilket dock sällan
af ser den slutliga affattningen, utan endast
hufvudinnehållet. I- Afz.

Justérare (se Justera), en af staten
antagen person för justering af mått
och vikter m. m. Senaste instruktionen
för justerare utfärdades 15 nov. 1907,
enligt hvilken justerare konstitueras för
en tid af högst 5 år i sänder; justerares
ersättning utgår efter taxa (nu gällande
af 19 maj 1893). Antalet justerardistrikt
är 53, men till följd af sammanslagning af
flera distrikt utgör justerarnas antal (1910)
endast 38. För distrikt, omfattande ett eller
flera län, må också, likaledes för högst 5 år
i sänder, en bland justerarna i distriktet
förordnas till justeringskontrollör,
hvilken det åligger bl. a. att genom
jämförelse med kontrollikare undersöka
riktigheten af egna och andra justerares
arbetslikare. Justering af s. k. precisions-mått
och -vikter, brännvinsprofningsinstrument,
vissa slag af areometrar och termometrar
verkställes fr. o. m. l jan. 1910 hos Mynt-
och justeringsverket. Nämnda verk har
öfverinseende öfver justerings-väsendet.
Å. G. E.

Justeringsdirektör. Se Justeringsstyrelsen.

Justeringsinspektör. Se Justeringskommissionen.

Justeringskommissionen i Finland inrättades 1886
för att förbereda och öfvervaka tillämpningen af
det metriska mått- och viktsystemet. Den består
af öfverdirektören för landtmäteristyrelsen
samt en justeringsinspektör. För särskilda
frågor är anställd en konsultativ ledamot med
rösträtt. Inspektören liar till sitt biträde en
assistent. T. C.

Justeringskontrollör. Se Justerare.

Justeringsstyrelsen, öfverinseendet öfver
justeringsväsendet hörde till 1879 under
Landtmäteristyrelsen. 1879-84 fanns en
särskild Justerings-styrelse, bestående af en
justeringsdirektör och två af K. M:t för viss
tid förordnade ledamöter, hvarjämte vid styrelsen
skulle vara anställd en af direktören förordnad
assistent. 1885 sammanslogs Justeringsstyrelsen
med den 1855-74 under Civildepartementet, sedan
1874 under Finansdepartementet sorterande byrån
för kontrollen å till-verkningsafgifter, hvilken
byrå därefter kallades Finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå. Den hade en chef,
som tilllika var kansliråd, en byråingenjör och
en kansli-sekreterare. Denna departementsbyrå
blef 1908 ett själfständigt ämbetsverk,
Kontroll- och justeringsstyrelsen, med en
ofverdirektör som chef, två öfveringenjörer och
en sekreterare. 1910 skildes justeringsväsendet
h. o. h. från detta ämbetsverk, som hädanefter
kallas Kontrollstyrelsen (se d. o.), och
öfverflyttades till myntverket, som hädanefter
kallas Mynt- och j u-s t e r i n g s v e r k e t
(se d. o.). Å. G. E.

Ju’stesen. 1. HieronymusJ. Se R a n c h. -
2. Jens J., pseudonym. Se Muller, Carl A r n o
l d u s.

Justi [jo’sti]. 1. Karl J., tysk konsthistoriker,
sonson till professorn och superintendenten
Karl Wilhelm J. (1767-1846; förf. till
bl. a. Natio-nalgesänge der lielräer, 3 bd,
1803-18), f. 1832,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free