- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
335-336

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Justitiedeputationen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

335

Justitierevisionen-Jutas

336

med utförlig berättelse om, huru lag och
förordningar efterlefdes. Med hänsyn till
sistnämnda stadgande tillsattes han under
frihetstidens tre senaste riksdagar af
riksdagen. Den onaturliga ställning, hvari
han såsom på en gång konungens och riksdagens
organ befann sig, upphörde i och med 1772 års
statshvälfning. Då upplöstes all förbindelse
med riksdagen och ålades honom att inkomma till
K. M:t med berättelse om rättskipningen. Inseende
vikten däraf, att noggrann kontroll öfver
lagarnas efter-lefnad utöfvades å folkets
vägnar, men med öppen blick för vådorna däraf,
att denna kontroll, genom att förläggas
omedelbart hos riksdagen, lätt kunde, liksom
under frihetstiden, missbrukas på ett sätt,
som gjorde intrång i den lagbundna styrelsen,
förvaltningen och rättskipningen, ansågo sig
1809 års grundlagsstiftare kunna vinna målet
därigenom, att med undantag af i grundlagen
uttryckligen upp-gifna fall en särskild, af
nationalrepresentationen förordnad väktare
öfvertoge dess kontroll öfver det sätt, hvarpå
lagarna tillämpades. - Till justitieombudsmän
ha valts: L. A. Mannerheim (1809- 23),
K. Ehrenborg (1823), K. P. Törnebladh (1823 -34),
P. N. Poignant (6 sept. 1834, d. 7 sept. s. å.),
K. L. Landin (1834-48), S. L. Theorell (1848-57),
P. E. Bergfalk (1857; undanbad sig förtroendet),
J. A. Södergren (1857), G. Lagerstråle (1857-58),
K. M. Wester (1858-61), N. A. Fröman (1861-84),
L. W. Lothigius (1884-86), E. Thomasson
(1886-89), M. V. Huss (1889), N. L. A Claeson
(1889-92), A. A. Lilienberg (1892), A.

F. Thollander (1892-97), H. E. M. Bohman (1897),

G. Ribbing (1897-98), 0. Berger
(1898-1902), K. E. Leijonmarck (1902-06)
och B. F. E. Hasselrot (1906- ). Litt.:
C. G. Melander, "Svenska riksdagens
justitieombudsman. En statsrättslig
undersökning" (akad. afh., Lund 1908).
H. L. R. (E. H-t.)

Justitierevisionen. Se Högsta domstolen och
Nedre Justitierevisionen.

Justrtierevisionsexpeditionen. Se Nedre
Justitierevisionen.

Justrtieråd, ledamot af Högsta domstolen
(se d. o.). Till hvad i art. Högsta domstolen
anförts må tilläggas följande. Enligt § 26 R. F.,
sådant lagrummet lydde före den 1909 vidtagna
ändringen, skulle vid föredragning i statsrådet
af justitieärenden (se d. o.), utom andra,
två justitieråd närvara med skyldighet att till
protokollet sig yttra. Detta gäller ej längre;
med bortfallandet af den s. k. justitiekonseljen
(se Statsråd) i uttryckets gamla mening har
justitierådens tidigare åliggande att tjänstgöra
i statsrådet upphört. Justi-tieråd må enligt §
34 R. F. icke tillika inneha eller utöfva annat
ämbete. I riksdagsutskott eller i val till
sådant utskott må enligt § 44 R. 0. justitieråd
icke deltaga.

Ledamot af högsta domstolen (Höjesteret) i
Norge eller Danmark benämnes "Höjesterets
assessor". - I Danmark är justitsraad
endast en af konungen förlänad titel,
som tillika vanligen medför en viss rang.
E. K.

Justrtierådman. Se R å d m a n.

Justrtiestaten, sammanfattningen af
alla de för rättskipningens utöfvande
anställde tjänstemännen. De höra under
Justitiedepartementet (se d. o.).

Justrtiestatsexpeditionen. Se
Justitiedepartementet.

Justrtiestatsminister, enligt 1809
års R. F. den statsrådets ledamot, som
jämte utrikesstatsministern innehade
rikets förnämsta värdighet. Han var till
1840 led. af Högsta domstolen och efter
departe-mentalstyrelsens införande s. å. chef
för Justitiedepartementet. Då det 1876
stadgades, att konungen skulle utnämna en af
statsrådets ledamöter till "statsminister
och statsrådets främste ledamot", upphörde
justitiestatsministersäm betet. Statsrådet och
chefen för Justitiedepartementet har därefter
i dagligt tal benämnts justitieminister.

Justrtieärenden, jur., benämndes i § 26
R. F. till 1909, då en förändring skedde,
de ärenden, hvilka skulle föredragas i
statsrådet i närvaro af två justitieråd,
vid s. k. justitiekonselj. Sådana ärenden
voro dels lagärenden rörande sådana lagar och
författningar, som stiftas och förklaras i den
ordning 87 och 88 §§ Regeringsformen stadga, dels
frågor om nåd i brottmål, om äktenskapsskillnad,
om tillåtelse att före i lag stadgad ålder ingå
äktenskap m. m. Se vidare J u s t i t i era d.
L. A.*

Justrtium, lat., rom. rätt, ett upphörande af
domstolsmyndigheternas verksamhet till följd af
förhållanden, som voro oberoende af deras vilja,
t. ex. krig, farsot o. s. v. - Då under dessa
omständigheter parterna saknade möjlighet att
fullfölja sin rätt, så inräknades ej den tid,
under hvilken justi-tium varade, i de frister,
som annars voro bestämda för vissa handlingars
företagande. I- L.*

Justitsraad [-råd]. Se Justitieråd.

Ju’sto te’mpore (lat., abl. af ju’stus, riktig,
och te’mpusy tid), i rattan tid.

Ju’stum necäre réges Italias, lat. Se I. N. R. L

Justus trtulus, lat., jur. Se Laga fång.

Jusuf 1. J u ss u f [jysy’f], fransk general,
f. 1808 i Livorno, d. 16 mars 1866 i Cannes,
bortfördes som barn af sjöröfvare till
Tunisien och uppfostrades i muhammedanska
religionen. 1830 flydde han till Algeriet
och inträdde i franska hären, gjorde-med en
afdelning spahis fransmännen utmärkta tjänster
och befordrades 1841 till öfverste. 1845
öfvergick han till kristendomen och erhöll
därefter som brigadgeneral öfverbefälet öfver
de infödda trupperna i Algeriet. Vid Krimkrigets
utbrott organiserade han det irreguljära turkiska
rytteriet och förde vid Alma en turkisk division;
som fransk divisionsgeneral (1856) kämpade han
1859, 1860 och 1864 mot kabylerna. Han utgaf
arbetet Sur la guerre en Ajrique (1850).

Jusöpov, N i kol a j Borisovitj, furst,
rysk musiker, f. 1827 i Petersburg, d. 1891 i
Baden-Baden, elev i violinspel af Vieuxtemps,
underhöll ett kapell i sitt palats i Petersburg
och gjorde vidsträckta resor i Europa för
sina skrifter Luthomono-graphie (1856;
om violintillverkningen) samt His-toire
de la musique en Russie (I, 1862). Han
framträdde äfven som kompositör med en
viol in konsert och en program symfoni med
obligat violin, benämnd Gonzalve de Cordoue.
A. L.*

Jutar, eg. invånare i Jylland (Jutland), men i
äldre tid i Sverige äfven ofta användt som namn
på danskar i allmänhet, vanligen med hånfull
bibetydelse.

Jutas, by i Vasa län, Finland, 4 km. s. om
Ny-karleby vid föreningspunkten mellan vägen från
Ta-vastehus genom Lappo och strandvägen från
Vasa, bekant genom slaget 13 sept. 1808. Efter
mot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free