- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
349-350

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Juvelsaken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

349

Jyntea-Jyväskylä

350

mycket nier betydande, identifieras af de fleste
kommentatorer med Marco Polos Ja-chi; den är
medelpunkten för provinsens koppartillverkning
och har ilera andra industrier samt exporterar
opium, te och koppar. Nordöst om staden ligger
templet Tsu-tschi (från 17:e årh.), helt och
hållet af koppar. (J. F. N.)

Jyntea, detsamma som J a i n t i a.

Jii’rgensen, Vilhelm, norsk partigängare,
f. 1762 i Husum i Holstein, d. 1842 på Ringerike,
blef 1802 kapten för Leirdölernes nyupprättade
jägar-kompani, med hvilket han vid krigsutbrottet
1808 slöt sig till brigaden Staffeldt i Solör
och utmärkte sig i ett par fäktningar. J:s
bedrifter ha af traditionen förstorats till en
rad sagolika episoder. 1812 -18 var J. major vid
Oplandska infanteriregementet. Jfr H. J. Barstad,
"Leirdölernes saga" (1901) och H. Angell,
"Kaptein Jiirgensen og leirdölerne hans" (s. å.).
O. A. ö.

Jiirgensen. 1. Urban J., dansk urmakare,
f. 1776 i Köpenhamn, d. 1830, etablerade sig
1809 i Köpenhamn samt vann ryktbarhet äfven
utomlands genom sina ypperliga kronometrar
och en lärd afh., Regler for tidens nöjaktige
afmaaling ved uhre (1804, 2:a uppl. 1838,
båda uppl. samtidigt öfv. till franska). 1815
blef han medlem af Videnska-bernes selskab. -
Hans son Louis Urban J. (f. 1806, d. 1867),
som utvidgade faderns affär, fick vid 1851
års världsutställning i London pris både för
kronometrar och metalltermometrar.

2. Jörgen J. (J ö r g e n s e n), den
föregåendes broder, dansk äfventyrare, f.
1780, d. 1845 i Tasmanien, gick som gosse
till sjöss och gjorde i engelsk tjänst flera
expeditioner i Söder-hafvet. Han var 1807-08
dansk kapare, råkade i engelsk fångenskap
och kom i juni 1809 ombord på ett engelskt
kaparfartyg till Island. Dess egare, engelske
köpmannen Phelps, tillät sig våldsamheter inot
myndigheterna, då ej hans kraf på fri handel med
islänningarna genast villfors. Och tydligen
i dennes intresse gjorde J. sig dagen därpå, 25
juni, till herre i Reykjavik, förklarade Island
för oafhängigt af Danmark, gaf ön egen flagga,
påbjöd konfiskering af all dansk egendom och
lofvade ön själf-styrelse med ett folkvaldt
parlament. Flera ämbetsmän föllo till föga,
och allting råkade i förvirring. J., som pmgaf
sig med en lifvakt af 8 personer, kallade sig
visserligen "regent" eller "protektor", men
lydde i själfva verket den engelske köpmannen. I
aug. kom ett engelskt örlogsfartyg till Island,
och då gjordes hastigt slut på J:s regemente,
hvarjämte han själf 25 aug. fördes till England
och hölls i ett års fängelse, emedan han
brutit sitt ord och lämnat England. Senare
förde han ett äfventyrligt lif, tills han 1825
för förfalskning deporterades till Tasmanien.
Jfr Högan, "En deporteret konge" (1892),
och "Kong Jörgen Jörgensen" (afh. i "Museum",
s. å.), samt A. Sommerfelt, "Stiftamtmand
Grev F. Chr. Trampe. En biografi" (i
"Trond-hjcmske sanilinger", 1901).

3. Georg Urban Fredrik (Fri t s)
J., den föregåendes brorson, dansk tecknare,
f. 1818 i Köpenhamn, d. 1863, var hofurmakare,
studerade teckning och måleri för Roed, utförde
en mängd skämtteckningar, dilettantiskt gjorda,
men som belyste tidslynnet och det småborgerliga
Köpenhamns intressesfär. J:s teckningar
utkommo samlade efter tecknarens död.
l o. 2. E. Ebg. 3. G-g N.

JuYgensen, Kristian, dansk matematiker,
f. 1805, d. 1860, var 1833-53 lärare vid
sjökadett-akademien, sedan 1842 medlem af
direktionen öfver k. lifförsäkringsanstalten,
till hvilken han utarbetat planen,
och blef 1857 professor i matematik vid
universitetet i Köpenhamn. J. författade
läroböcker i matematikens olika delar och
skref monografier i åtskilliga tidskrifter
("Arkiv for sövsesenet", den norska "Tidsskrift
for naturvidenskaberne" och Crelles "Journal
fur die reine und angewandte mathematik").
C. R.*

JUYgensen, The o dör von, tysk kliniker,
f. 1840 i Flensburg, blef 1864 docent och 1869
e. o. professor i Kiel samt 1873 ord. professor
i invärtes medicin i Tübingen. J. har
utgifvit ett stort antal arbeten inom olika
områden af invärtes medicinen, bland dem
åtskilliga läroböcker, såsom Lehrbuch
der speziellen pathologie und therapie
(1886, 4:e uppl. 1902), Er kränk ung en der
kreislaufsorgane (i Nothnagels "Handbuch", 1903).
R. T-dt.

Jiirgenson, Peter Ivanovitj, rysk
musik-förläggare, f. 1836 i Reval, d. 1904 i
Moskva, öppnade 1861 egen affär i sistnämnda stad
och upparbetade sitt musikförlag (hufvudsakligen
ryska mästares verk) till rang af en bland de
största världsfirmorna i branschen. J. utgaf
(1863-73) första billighetsupplagorna
af Mendelssohns, Schumanns och Chopins
pianokompositioner. Hans söner Boris och G r i
g p r i j J. inneha nu förlaget.

Jys-basji, turk., "kapten". Se B as j.

J’y suis, j’y reste [ji sui ji rast], fr. ("här
är jag och här stannar jag"). Se Mac Mahon.

Jüterbog (Jüterbogk), kretsstad i
preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg),
32 km. n. ö. om Wittenberg,
vid Anhalt–Berlin-järnvägen. 7,102
inv. (1905). Skollärarseminarium (sedan
1908). J. är ännu omgifvet af en ringmur
med 3 torn. Liflig industri. Vid J. öfverföll
Torstensons kavalleri 23 nov. 1644 det kejserliga
och sachsiska kavalleriet, som af den i Magdeburg
inneslutne Gallas blifvit sändt på väg till
Sachsen, tog 1,500 man och 3,500 hästar samt
skingrade återstoden. – Slaget vid Dennewitz,
5 sept. 1813, uppkallas äfven efter J., där en
god del af striden utkämpades.
C. O. N.*

Jyväskylä. 1. Stad i Vasa län, Finland,
belägen vid Jyväsjärvi vik vid norra ändan
af sjön Päijänne. Privilegierna utfärdades
1837. Areal 606 har, hvaraf stadsplanen med
trädgårdar och parker upptager omkr. 128
har. 3,330 inv. (1908). J. är centrum i ett
betydande skogsafverkningsområde. Staden hade
1907 71 handlande. J. har afdelningskontor af
Finlands bank, Föreningsbanken och Nordiska
aktiebanken för handel och industri samt
Nationalaktiebanken. Stadsbornas taxerade
inkomster utgjorde 1908 2,4 mill. mark. Staden
har sin egentliga betydelse genom de där förlagda
läroverken: 1) den första statsskolan med finskt
undervisningsspråk (nu 7-klassigt lyceum),
öppnad som högre elementarskola 1858, 2) landets
första

illustration placeholder
Jyväskylä vapen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free