- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
361-362

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jägerhornska regementet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

361

Jägerhornska regementet-Jaeggevarre

1817 på Nykulla, Pernå socken, blef 1777 fänrik
vid Savolaks’ regemente, där han avancerade
till öfverste (1799), och blef 1801 chef för ett
värfvadt regemente (Jägerhornska regementet). Han
namnes icke bland deltagarna i Anjalaförbundet,
men af hans uppförande vid Sveaborgs belägring
1808 kan man dock sluta till, att han icke var
främmande för den äldre broderns planer för
Finlands själfständighet. J:s regemente var vid
början af 1808-09 års krig för-lagdt i garnison
på Sveaborg. Han var frände till of ver befälhaf
våren K. 0. Cronstedt och mera begåf-vad än
flertalet af officerskårens medlemmar. J. vann
därigenom betydande inflytande, och många
vittnesbörd antyda, att han gjorde detta
inflytande gällande till att påskynda Sveaborgs
kapitulation. Han deltog jämte Cronstedt i alla
öfverläggningar med de ryske parlamentärerna. Han
verkade äfven vid krigsrådets sammanträden ifrigt
för kapitulationen. Efter Sveaborgs fall (3 maj
1808) begaf han sig till Petersburg. 1810-12
var han landshöfding i Kymmenegårds län. I
Sverige förklarades han 1811 ovärdig att
bära Svärdsorden, emedan han varit delaktig
i uppgifvandet af Sveaborgs fästning.
1-3. M. G. S.

Jägerhornska regementet kallades efter
Fr. A. Jägerhorn (se J äger horn 3), som
1801-08 var dess chef, ett sist på Sveaborg
garnisoneradt värfvadt regemente, som 1722
bildats genom sammanslagning af största delen
af Bergsregementet (se d. o.) och östra skånska
regementet. Regementet, hvars förste chef var
P. Adlerfelt, låg till 1739 i Malmö, 1739
-43 i Finland (Fredrikshamn, Villmanstrand
m. fl. ställen), 1743-51 i Sverige (Göteborg
m. fl. ställen) och från 1751 ånyo i Finland.

Jägeribetjäning* Se Skogsstaten.

Jägeristaten. Se Skogsstaten.

Jägerndorf. 1. Ett dels till preussiska
reg.-omr. Oppeln, dels till österrikiska
Schlesien hörande furstendöme, kom genom köp
1523 till mark-grefven Georg den fromme af
Ansbach och gick 1603 från dennes son Georg
Fredrik i arf till kurfursten Joakim Fredrik
af Brandenburg, hvars andre son, Johan Georg,
erhöll det i apanage. När denne som Fredrik V:s
af Pfalz anhängare förklarades förlustig sitt
land, förlänade kejsaren furstendömet (1622)
åt furst Karl af Liechtenstein. Förgäfves gjorde
sedan de brandenburgske kurfurstarna anspråk på
J., och först Fredrik II erhöll 1742 den n. om
floden Oppa belägna delen med hufvudstaden
Leob-schutz. - 2. (Tjech. Krnow) Hufvudstad
i österrikiska, till fursten af Liechtenstein
hörande delen af ofvannämnda furstendöme, vid
Oppa. 14,623 inv. (1900). Stor tillverkning
af yllevaror, papper, orglar, maskiner_in. m.
(J. F. N-.)

Jaegersborg [ja-], danskt kungligt lustslott,
7,5 km. n. om Köpenhamn, uppfördt af Kristian
IV (1588- 1648) på den gamla herrgården
Ibstrup. Då Fredrik V vid nedstigandet från
hästen på J:s slottsgård haft olyckan att bryta
sitt ena ben, nedrefs slottet (1761). Godset
öfverlämnades till grefve J. H. E. Bernstorff,
som 1764 styckade det till arffästegårdar
och på J:s fasangård uppbyggde slottet
Bernstorff (se d. o.). Se vidare Dyrehaven.
E. Ebg.

Jägerskiöld, Axel Krister Edvard Leonard, zoolog,
f. 12 nov. 1867 i Finland, tillhör en (1686)
adlad gren af ätten Jägerhorn (se d. o.), blef
student i Stockholm 1886, filos. doktor i Upp-

sala 1893, docent i zoologi där s. å. och
intendent vid Göteborgs museum 1904. Han är
äfven docent i djurgeografi och zoologi vid
Göteborgs högskola. J. har i vetenskapligt
syfte företagit flera resor till kontinenten
och norska Finnmarken samt ledde 1900 -01 en
zoologisk expedition till Egypten, Sudan och
Sinaihalfön. J. har egnat sig företrädesvis åt
undersökningen af rund- och sugmaskarna. Bland
utgifna skrifter må framhållas: Vber den
bau von Ogmogaster plicatus (1891), Bidrag
till kännedomen om nematoderna (1893), Ueber
den oesophagus der ncmatoden besonders bei
Strongylus armatus und Dochmius duodenalis
(1897), Ueber die biischelför-migen organe
bei der Ascarisarten (1898), Weitere beiträge
zur kenntniss der nematoden (1902), Zur
kenntniss der trematodengattung Levinseniella
(1907), Nematoden, von der schwedischen
zoolo-gischen expedition nach Egypten und
Sudan ein-gesammelt (1909), Zur kenntniss
der nematoden’-gattungen. Eustrongylides und
Hystrichis (s. å.)’. Tills, med G. Kolthoff
författade han Nordens fåglar (1895-99). Af
populärt innehåll äro Något om olika slag
af fortplantning inom djurriket (1899;
2:a uppl. 1908), Några valda drag ur
djurens vård om sina imgar (1902), Från
Sudan och Sinai (1903) och Om spel och
parningslekar bland djuren (1908). J. är
led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1907).
L-e.

Jaegerspris [ja-], danskt slott i norra
Själland, på halfön Hornsherred, hette
urspr. Abra-hamstrup och var en kungsgård,
som omtalas först 1318. Drottning Dorotea
erhöll det till lifgeding 1469, och 1673
såldes det till Kristian V:s gunstling Hahn,
som gaf godset namnet J., men 1679 sålde det
tillbaka till konungen. 1690 öfverlämnades
J. till kronprins Fredrik (sedermera Fredrik
IV) och 1704 till dennes broder Karl. 1743 blef
det dåv. kronprinsens (sedermera Fredrik V:s)
sommar-vistelseort, och 1773 öfverläts det till
arfprins Fredrik, som i trädgården och parken
uppreste 54 minnesmärken öfver namnkunniga män
och kvinnor. 1797 blef J. ånyo statsegendom, men
såldes 1854 till Fredrik VII. Efter dennes död
(1863) tillföll det hans änka, grefvinnan Danner,
och genom hennes testamente ombildades J. 1874
till "Frederik VII:s stiftelse for hjaelpelöse
og forladte pigebörn" från hela Danmark (norra
Slesvig inbegripet), hvilka där uppfostras till
tjänarinnor (omkr. 400 åt gången). Stiftelsen
eger utom J. slott med afvelsgårdar och skogar
(tills, värda omkr. 2,4 mill. kr.) ett kapital
af omkr. 4,s mill. kr. På J. finnas dessutom
flera samlingar och. dyrbarheter från Fredrik
VII:s tid. - Se K. F. Wegener, "Historiske
efterretninger om Abrahamstrup" (1855-56).
E. Bbg.

Jägersro, kapplöpningsbana. Se Kapplöpning.

J aeg er van d et [jägervannet], insjö
i Tromsö amt i Norge, vid foten af den
stora fjällkedjan mellan Ulfs-fjorden och
Lyngenfjorden. 36 kvkm. Bakom J. resa sig
de väldiga Jsegervandstinderne, af hvilka
Goatse-gaise når en höjd af 1,550 m. O. A. ö.

Jaeggevarre [jäkkevarre], en 1,916 m. hög
fjälltopp i Tromsö amt, Norge, s. om
Lyngseidet. J. är den högsta punkten i
det präktiga fjällparti, som fyller den
45 km. långa halfön mellan Ulfsfjorden och
Lyngenfjorden. Fjällsträckningen, som har en
medelhöjd af 1,100 m., erbjuder med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free