Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 393-394 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt höga pris funnit afsättning
öfver hela världen. Å andra sidan ha
svenskarna mycket tidigt tillgodogjort
sig götframställningsmetoderna, och sedan
1895 är götjärnsproduktionen större än
välljärnsproduktionen. Ursprungligen kom
bessemermetoden mest i användning, men den får
mer och mer vika för martinmetoderna, särskildt
den basiska. Äfven den svenska götmetallen
utmärkes af en mycket hög kvalitet och exporteras
i afsevärd utsträckning. Å
andra sidan importeras mycket järn i form af
järnvägsskenor, byggnadsbalkar och plåt. Den
svenska järnhandteringen rustar sig dock mer
och mer att upptaga konkurrensen i fråga om
dessa prisbilligare järnvaror. De elektriska
järnframställningsmetoderna ha i Sverige
tilldragit sig mycken uppmärksamhet, då de synas
särskildt lämpliga att komma till användning med
den billiga vattenkraft och de höga bränslepris,
som här äro för handen.

Fig. 3. Grafiskt schema öfver järnframställningsmetoderna samt järntillverkningen i Sverige 1908.

Följande siffror öfver tackjärnstillverkningen
i de förnämsta järntillverkande länderna
för 1907 åskådliggöra järnhandteringens
omfattning. Amerikas
förenta stater tillverkade omkr. 26,2 mill. ton,
Tyskland 13 mill., Storbritannien 10 mill.,
Frankrike 3,6 mill., Ryssland 2,8 mill., Belgien
1,4 mill., Österrike 1,4 mill. och Sverige 0,6
mill. Världens totala tackjärnstillverkning
uppgick 1907 till omkr. 61 mill. ton,
1897 till 33,5 mill. ton och 1887 till 22,8
mill. ton. Enligt Kommerskollegii berättelse
ang. bergshandteringen funnos i Sverige 1908 145
masugnar (hvaraf dock 24 icke under året voro i
verksamhet), i hvilka framställdes
567,800 ton tackjärn till ett värde af 40
mill. kr. S. å. användes i Sverige 278
färskningshärdar, 20 bessemerugnar, 61
martinugnar, 9 degelstålsugnar, 4 elektriska
smältugnar och 5 brännstålsugnar. Tillverkningen
af vällmetall uppgick till omkr. 152,300
ton, bessemergötmetall 81,000 ton, hvaraf
43,000 ton i ugnar med basisk infodring,
martingötmetall 354,400 ton, hvaraf 203,000 ton
”basiskt”, samt degelgötmetall 1,169 ton. Det
totala värdet af det smidbara järnet uppgick
till omkr. 62 mill. kr. Vid järnverken voro
anställda 16,270 arbetare.
1. P. T. C. (H. E.) 2. I. O.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>