- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
395-396

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Järn, socken i Älfsborgs län, Nordals
härad. 2,462 har. 605 inv. (1909). Annex till Ör,
Karlstads stift, Södra Dals kontrakt.

Järna. 1. Socken i Kopparbergs län, Nås
tingslag. 75,514 har. 6,079 inv. (1909). J. utgör
ett konsist. pastorat i Västerås stift,
Väster-Dals kontrakt. — 2. Ytter-Järna och
Öfver-Järna, socknar. Se dessa ord.

Järnagranit, petrogr. Se Granit, sp. 132.

Järnalbuminat, med. farm., ett modernt af
järnklorid framställdt järnägghvitepreparat
(Oxidum ferricum albuminatum), beredes på
följande sätt: torr hönsägghvita (40 dlr)
löses i 1 l. destilleradt vatten, silas och gjutes
långsamt under omröring i en blandning af basisk
järnkloridlösning (Solutio subchloreti jerrici i
Sv. farm., 120 dlr) och 1 l. vatten. Den därvid
erhållna fällningen (af järnalbuminat) tvättas
noga med destilleradt vatten, pressas, torkas
och rifves till pulver. Detta är rödbrunt,
utan lukt och smak, olösligt i vatten samt
innehåller omkr. 14 proc. järn. Gifves i dos
af 5—50 cg. flera gånger dagligen i form af
pulver eller i alkalisk lösning. Ofta ges i
stället järnalbuminatlösning, Liquor oxidi
ferrici albuminati,
som beredes på liknande
sätt som föregående preparat med den skillnad,
att den tvättade fällningen af järnalbuminat
utrifves med glycerin (10 dlr) och löses i en
med citronsyra neutraliserad blandning af 3 dlr
natronlut i 60 dlr destilleradt vatten. Sedan
fällningen efter några timmar löst sig,
tillsättas koncentrerad sprit (100 dlr),
kanelvatten (150 dlr) och aromatiska droppar
(2 dlr) jämte destilleradt vatten intill 1 l.
Lösningen är rödbrun, i genomfallande ljus
klar, med svag lukt och smak af kanel, men utan
järnsmak; den innehåller 0,4 proc. järn. Ges
som ett mildt, lätt resorberbart järnmedel i
dos af 5—15 gr., enbart eller utspädt med vatten,
mjölk e. d. 3 gånger dagligen strax före måltid.
C. G. S.

Järnalbuminatlösning. Se Järnalbuminat.

Järnalun. Se Alun och Järn 1.

Järna—Norrköpings järnväg, en under anläggning
(1910) varande statsbana från Järna station
å Västra stambanan öfver Vagnhärad, Nyköping,
där Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg korsas,
Lunda och Åby till Norrköping. Järnvägen, som
är normalspårig (1,435 m.) och beräknas blifva
omkr. 116 km. lång, är med omkr. 87 km. belägen
inom Södermanlands län, med omkr. 25 km. inom
Östergötlands län och med omkr. 4 km. inom
Stockholms län. Den f. n. (1910) under byggnad
varande delen, Järna—Enstaberga, är öfverlämnad
till utförande på generalentreprenad, ett
förfarande, som hittills icke varit tillämpadt
i Sverige vid anläggning af statsbanor.
A. d’A.

Järnarmen, binamn på den italienske krigaren
Pompejo Giustiniani. Se Giustiniani 1.

Järnarp, socken. Se Hjärnarp.

Järnbakterier, Ferrobakterier, bot.
sådana bakterier, som genom att oxidera
ferrokarbonat skaffa sig energi. Det därvid
bildade järnoxidhydratet inlagras i och
brunfärgar de slidor, som omgifva dessa
bakteriers celltrådar. Säkerligen kunna dessa
bakterier ge upphof till aflagring af järnockra,
och möjligen beror äfven uppkomsten af myrmalm på
deras lifsverksamhet. Som exempel på hithörande
arter kunna nämnas Leptothrix ochracea,
som kan förekomma i stora massor
i järnhaltigt vatten, Cladothrix dichotoma
och Crenothrix polyspora, som ej sällan
förekomma i sådan mängd i vattenledningsrör,
att dessa tillstoppas. Jfr Trichobacterineæ.
G. L—m.

Järnbalk. Se Balk 3.

Järnbana. Se Järnväg.

Järnbanebladet, en af Järnvägsmannasällskapet
sedan 1875 utgifven tidning för Sveriges,
Norges och Danmarks järnvägar. Tidningen, som
redigeras af sekreteraren i sällskapets svenska
styrelseafdelning med biträde af sekreterarna
i de norska och danska styrelseafdelningarna,
utkommer med 2 nummer i månaden. Priset är 4 kr. om året.
W—n.

Järnbard (isl. járnbarði, af barð, ”skägg”),
fornnordiskt krigsskepp med skarp
förstäfs- (och akterstäfs-) kant, bildad af kölens
fortsättning. I slaget vid Svolder (år 1000)
hade Erik Jarl en sådan järnbard. Dess stäfvar
voro klädda med tjock järnplåt och löpte ut i
hvasseggade järntaggar.
(B—e.)

Järnbleck, metall. Se Bleck.

Järnboda, socken. Se Järbo 2.

Järnboås, socken i Örebro län, Nora och Hjulsjö
bergslag. 13,334 har. 1,739 inv. (1909). J. utgör
ett regalt pastorat i Västerås stift, Nora kontrakt.

Järnbref, skyddsbref, som gafs någon, så att han
undgick åtal för lagstridiga handlingar eller
för en viss tid befriades från borgenärers kraf.

Järnbruk är en gängse benämning på industriella
anläggningar, där järn framställes och
förädlas. Närmast är den knuten till
stångjärnsverken i vår äldre järnhandterings
dagar, då snart sagdt hvarje liten bäck i den
mellansvenska bergslagen hade sin smedja och
sin brukspatron. Omhuldad med privilegier,
ehuru med strängt begränsad rörelsefrihet,
var bruksrörelsen på denna tid en gifvande
näring. Rätt att utöfva bruksdrift beviljades
blott för en viss kvantitet årligt smide. Därvid
tillsågs, att den nya anläggningen hade
tillgång på träkol och vattenkraft, det förra
genom afverkningsrätt mot viss afgift —
rekognition — på kronans skogar, det senare
genom tillstånd att uppdämma sjöar, öfverbygga
kungsådror m. m. Genom beslut vid 1809 års
riksdag fingo bruken rätt att skattelösa
sina rekognitionsskogar, hvaraf de allmänt
begagnade sig och hvarigenom många af dem fingo
riklig tillgång på skog. Efter näringsfrihetens
genomförande försiggår en omgestaltning af vår
järnindustri. Det öfvervägande flertalet af
de små bruken har ej bestått i konkurrensen
med de större och bättre situerade. Många ha
nedlagts, många ha sammanslagits och uppgått
i större företag — de moderna järnverken —
och många ha sökt sin räddning i andra
mera gifvande industrier, framför allt
trämasse- och cellulosaindustrierna, hvarvid
skogsegendomarna kommit dem väl till pass.
F. Sn.

Järnbruksförbundet. Se Svenska arbetsgifvarföreningen.

Järnbröllop, fest till högtidlighållandet af
årsdagen af ett 65- eller 75-årigt äktenskap.

Järnbäraland, ett i nordiska sagor omtaladt land,
hvars läge och utsträckning ej äro noga angifna,
men som troligen omfattade icke blott den nu till
Kopparbergs län hörande bergslagen, utan äfven
Norberg (i Västmanland) samt möjligen Hedesunda
och Öster-Färnebo (i Gästrikland) socknar vid
Dalälfven. Se N. Höjer, ”Hist. tidskr.” 17 (1897),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free