Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnvägssvamp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ilgods (jfr nedan) af högst 10 kg. vikt och
50 kbdm. rymd och som indelas i tre klasser,
omfattande paket af t. o. m. 2, 5 resp. 10
kg., utgå afgifterna per stycke. På längre
afstånd undergå afgifterna en relativt ringa
förhöjning. För ilgods, hvarmed förstås gods,
som skall befordras snabbare än vanliga
godssändningar (fraktgods) och som därför i
allmänhet transporteras med det ordinarie bantåg,
som snarast efter godsets inlämnande framkommer
till bestämmelseorten, samt efter framkomsten
utlämnas så fort ske kan och framför annat,
bantåget åtföljande gods, utgå afgifterna per 10
kg. för styckegods, d. v. s. sändningar intill
2,500 kg., samt per 100 kg. för vagnslastgods,
d. v. s. sändningar om minst 2,500 kg. Afgifterna
bruka stå i visst förhållande till den för
fraktgods gällande högsta tariffen. Å statens
järnvägar utgå sålunda afgifterna för ilgods
i sändningar intill 2,500 kg. med ungefär 100
proc. och i sändningar om minst 2,500 kg. med
50 proc. högre afgifter än i fraktgodstariffen
1 samt i sändningar om minst 5,000 kg. lika med
afgifterna i nämnda tariff. För styckegods,
för hvilket frakt skall beräknas för minst
20 kg., skall förutom frakten beräknas en
inskrifningsafgift af 10 öre för hvarje
i sändningen ingående kolli. Minsta afgiften
utgör 25 öre, inskrifningsafgiften oberäknad. —
För fraktgods äro afgifterna fastställda per
100 kg. Alltefter godsets olika värde och hvarje
sändnings vikt fraktdebiteras godset efter olika
tariffer, enligt hvad närmare angifves i en
godsindelning. De ordinarie fraktgodstarifferna
äro å statens järnvägar 12 stycken, hvartill
komma ännu två i godsindelningen angifna
tariffer, nämligen tariff 1—15 proc. samt
tariff U (= tariff 12—20 proc.). Afgifterna
bilda en fallande tariff. Frakten beräknas
för styckegods efter begynnande tjugutal
kg., dock ej för mindre vikt än 40 kg.,
samt för vagnslastgods efter begynnande 100
kg. Minsta afgiften för styckegods är 25 öre,
för vagnslastgods 5 kr. Jfr Järnvägssamtrafik.
A. Aqt.
Järnvägstelegraf l. Bantelegraf
finnes i regel anordnad vid alla järnvägar, som äro
öppnade för allmän trafik, och har till särskildt
och främsta ändamål att betjäna tågledningen
vid banan samt att öfverbringa egna angelägna
tjänstemeddelanden, men är äfven öppen för den
privata telegramväxlingen. Järnvägsstationernas
apparater, som hittills för det mesta varit
s. k. visarapparater, börja numera allmänt
utgöras af morseapparater. Anordningarna i
öfrigt för en järnvägstelegraf äro fullt lika
som för den allmänna telegrafen med stolplinjerna
uppsatta utefter banan å järnvägens eget område.
H. L.
Järnvägstid, Järnvägstidtabell.
Se Tidtabell.
Järnvägstjänstemannaföreningar. Vid de
svenska järnvägarna existerar ett stort antal
tjänstemannaföreningar, af hvilka somliga fått
ett afsevärdt antal medlemmar, exempelvis
Svenska järnvägsmannaförbundet, bildadt 1899
med syfte bl. a. att verka för lagstiftning
ang. normal arbetstid och rättvisas skipande
vid befordringar och bestraffningar m. m. och
f. n. (1910) räknar mer än 20,000 ledamöter. Det
ger ut veckotidningen ”Signalen”, hvars upplaga
är 24,000 ex. Den i ekonomiskt afseende
mest betydande sammanslutningen är den 1888
bildade Järnvägsmännens lifförsäkringsförening,
som vid 1910 års början hade en ansvarssumma
af 7,371,831 kr. och en försäkringsfond af
1,520,262 kr. Sedan föreningens bildande ha i
dödsfallsersättningar utbetalats 425,100 kr. och
i s. k. blandade lif- och kapitalförsäkringar
345,204 kr. 31 dec. 1909 utgjorde antalet
medlemmar 4,462. Försäkringsaftalet är träffadt
med de s. k. förenade lifförsäkringsbolagen,
utgörande fem af våra mest betydande
försäkringsinstitutioner med bolaget
”Nordstjärnan” som förvaltande bolag. — Det är
svårt att exakt angifva hela antalet föreningar
af olika slag. Vid statens järnvägar existera
omkr. 60, hufvudsakligen af ekonomisk art,
såsom sjuk- och begrafningskassor m. m. De
veterligen äldsta bland de ännu befintliga
äro de 1869 bildade Maskinafdelningens
sjukkassa i Göteborg och Maskinafdelningens
enskilda begrafningskassa i Malmö. Af rent
ideell art äro bland andra Järnvägsmännens
helnykterhetsförbund, som stiftades 1901,
samt Statsbanornas tjänstemannaförening,
som bildades 1900 i syfte att förmedla
sammanslutning mellan statsbanornas tjänstemän
samt att bereda dem tillfälle till att afhandla
och främja gemensamma intressen. En betydande
institution är Svenska statsbanebetjäningens
understödsförening, som bildades 1883 och
har till syfte att befrämja medlemmarnas
väl i ekonomiskt och moraliskt afseende
samt att lämna understöd vid sjukdoms- eller
olyckstillfällen samt begrafningshjälp vid
medlems eller dennes hustrus död. Bland mera
egenartade föreningar må nämnas Arbetarnas
vid S. J. verkstäder i Malmö bageriförening,
som bildades 1885, samt Utskyldskassorna för
statsbanepersonalen i Stockholm (stiftad 1891)
och för den inom Jukkasjärvi socken skattskrifna
järnvägspersonalen (stiftad 1904), som har sin
styrelse förlagd till Kiruna. De bägge senare
föreningarna ha till ändamål att genom mottagande
periodvis af delegarnas afgifter underlätta
betalningen af utskylder till stat och kommun. —
Se äfven Järnvägsmannasällskapet.
W—n.
Järnvägstracé, detsamma som banläge (se d. o.).
Järnvägstrafikmedel, förv., en ord. inkomst
för statsverket, som sedan 1878 införes i
den årliga riksstaten med den förslagsvis
beräknade behållningen af statens järnvägsdrift
nästföljande år. Förut infördes bruttoinkomsten
i riksstaten. Järnvägstrafikmedlen beräknades i
regeringens förslag till riksstat för 1911 till
9 millioner kr.
Kbg.
Järnvägstrupper, krigsv., de tekniska
truppformationer, som ha till uppgift att under
krig anlägga och trafikera fältjärnvägar samt
förstöra förut befintliga järnvägsförbindelser
och återställa förstörda sådana. De organiserades
första gången i Tyskland efter 1870—71 års
krig, sedan under detta fälttåg uttagandet af
järnvägsafdelningar ur pionjärtrupperna visat
sig ej motsvara förväntningarna. Samtidigt
uppsattes järnvägstrupper äfven i Ryssland, och
sedermera följdes exemplet snart af de flesta
andra länder. De tyska järnvägstrupperna, af
hvilka en del under fred sköter trafiken vid den
70,5 km. långa militärbanan Berlin-Jüterbog,
ha stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
