- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
497-498

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jönköpings revir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Danske videnskabernes selskabs skrifter,
1907) och utgifvit förtjänstfulla läroböcker
i kemi. J. är led. af Fys. sällsk. i
Lund (1882) och af Vet. akad. (1899).
P. T. C. (H. E.)

illustration placeholder

Jörgensen, Adolf Ditlev, dansk historiker,
f. 11 juni 1840 i Sundeved (Slesvig),
d. 5 okt. 1897, tog 1857 abiturientexamen på
reallinjen i Flensburg och skulle bli teknolog,
var 1863 biträdande lärare i lärdomsskolan i
Flensburg, men fördrefs därifrån 1864 och kom
till Köpenhamn, där han ifrigt egnade sig åt
studiet af Danmarks historia, förnämligast
under medeltiden. 1869 blef han assistent
och 1874 fullmäktig i Kongerigets arkiv, 1883
geheime- och 1889 riksarkivarie. Han genomförde
sammanslagningen af Geheimearkivet och
Kongerigets arkiv till ett arkiv, Rigsarkivet,
utverkade lagen af 1889 om arkivväsendet i
Danmark och ledde därefter upprättandet af 3 nya
provinsarkiv. Vid sidan häraf utvecklade han
en mycket omfattande litterär verksamhet. Skarp
kritik och lefvande fantasi gingo hos honom
hand i hand, men förde honom stundom för långt;
han hade nämligen utpräglad lust att ställa
sig på en annan ståndpunkt än den allmänt
gängse och taga parti för den uppfattning, som
hittills fått stå i skuggan. Hans viktigaste
arbeten äro Bidrag til Nordens historie i
middelalderen
(1871), Den nordiske kirkes
grundlæggelse og förste udvikling
(2 bd,
1874—78), Sönderjyderne i den danske hær (1876),
Udsigt over de danske rigsarkivers historie
(1884), Kongeloven og dens forhistorie (1886)
samt en rad biografier: Georg Zoëga (1881),
Nils Stensen (1884), H. A. Brorson (1887),
Johannes Ewald (1888) och den uppseendeväckande
Peter Schumacher Griffenfeld (2 bd, 1893—94),
vidare de två populärvetenskapliga skrifterna
40 fortællinger af fædrelandets historie
(företrädesvis om Slesvig, 1882; 5:e uppl. 1908)
och Fortællinger af Nordens historie (2 bd,
1892—93, 2:a uppl. 1900—01). Härtill kommer
en mängd mindre afh., hvaraf flera tillhöra
hans yppersta arbeten: Bidrag til oplysning af
middelalderens love og samfundsforhold
(I—IV,
1872—76), Det ældste Köbenhavn (1872—81), Om
danebrogs oprindelse
(1877), Det gamle danske
kongevaaben
(1879), i hvilket sistnämnda arbete
han gjorde gällande, att vapnets ”hjärtan”
böra uppfattas som ”sjöblad” (näckrosblad),
Synspunktet for opfattelsen af Valdemar
Atterdags og dronning Margretes historie
(1883),
Sönderjyllands indlemmelse i den danske krone 1721
(1885), De historiske folkeviser og Niels
Ebbesen
(1891), Kristian VIII:s forhold til den
sönderjydske sag
(1894—95, försvar för konungens
uppträdande). Dessa arbeten samlades 1898—99
i 4 bd. I den stora illustrerade ”Danmarks
riges historie” skildrade han perioden 1814—52
(1896—97). Fru Heibergs ”Erindringer” utgaf
han 1891—92 (4 bd). Han var mycket nitisk att
vidmakthålla intresset för den ”sönderjylländska”
saken, gaf impulsen till bildande af
s. k. ”sönderjydske foreninger” i konungariket
och föranstaltade utgifvandet af ”Sönderjydske
aarböger” (sedan 1889, i Flensburg).
E. Ebg.

Jörgensen, Alfred Peter Carlslund, dansk
bakteriolog, f. 16 okt. 1848, blef 1868
seminarist och 1872 student, inrättade 1881
ett jästfysiologiskt laboratorium i Köpenhamn,
hvilket varit besökt af många studerande från
in- och utlandet och som väsentligen bidragit
att utbreda E. Hansens lära om bakteriernas
renodling, äfven beträffande bryggerier,
där driften sker med öfverjäsning. Sedan
1885 utger han ”Zymoteknisk tidsskrift”
samt har författat Die mikroorganismen der
gärungsindustrie
(1886; 3:e uppl. 1892; fransk
öfv. 1895, engelsk 1900), Alkoholgjæren
(1901) och Die hefe in der praxis (s. å.).
E. Ebg.

Jörgensen, Erik, norsk ingenjör, f. 1848,
d. 1896, konstruerade tills. med Krag
ett gevär, som antagits för Norges,
Danmarks och Nord-Amerikas förenta staters
arméer. Se om detta Handeldvapen.
(G. af Wdt.)

Jörgensen, Jens Johannes, dansk författare, f. 6
nov. 1866 i Svendborg, vardt student 1884 och
började zoologiska studier, som han snart afbröt
för att egna sig uteslutande åt författarskap och
journalistik. 1887 utkom hans första bok, Vers,
tätt följd af berättelserna Foraarssagn (1888),
En fremmed (1890), Sommer (1892) och Livets
træ
(1893) samt en samling Stemninger (1892)
i bunden och obunden form. Egendomliga, subtila
bilder och ett rikt smyckadt språk visade hän
på J. P. Jacobsens inflytande, men det tungsint
innerliga och stämningsfullt naturskildrande
vittnade om författarens själfständiga, lyriska
begåfning. Prosaberättelserna handla om en ung
mans erotiska upplefvanden och ha knappt mer än
stilistisk originalitet. Jämte Stuckenberg och
Claussen sökte J. i tidskr. ”Taarnet” (1893—94)
införa symbolismen efter franskt mönster
i den danska litteraturen, på samma gång de
religiösa stämningarna gjorde sig allt starkare
gällande i hans dikt (berättelsen Hjemvee,
1894). Diktsamlingen Bekendelse (s. å.) visade
ett fullständigt religiöst omslag; med Rejsebogen
(1895), som dels i förtjusande skisser skildrar
romantiska, sydtyska städer, dels redogör för J:s
omvändelse från sensualistisk materialist till
katolik, och Livslögn og livssandhed (1896; 6:e
uppl. 1899) invigde J. sin andra författarperiod,
hvarvid han icke sparade på angrepp mot forna
meningsfränder och umgängesvänner. Hans
alltjämt mycket alsterrika författarskap,
som omfattar en skildring af klostret Beuron
(1896), Den yderste dag (2 uppl. 1897),
Helvedfjender (3 uppl. 1898), Digte (s. å.),
Lignelser (s. å., 3:e uppl. 1907), Omvendelse
(1899), Vor frue af Danmark (1900), En apostel
(s. å.), Romersk mosaik (1901), Eva (s. å.),
Romerske helgenbilleder (1902), Den hellige ild
(s. å.), Pilgrimsbogen (1903), Græs (1904),
Essays (1906), Den yndigste rose (1907), Den
hellige Frans af Assisi
(s. å.), Blomster og
frugter
(s. å.), Fra Vesuv til Skagen (1909)
och Lourdes (1910), är sedan hans omvändelse
ej blott väsentligen egnadt åt religiösa ämnen,
utan äfven ofta direkt ställdt i den kyrkliga
propagandans tjänst. Fördjupadt själslif och
mognad, från bisarrerier fri språkkonst göra
honom till en betydande stämningsskald. Ett
urval af hans lyrik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free