- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
495-496

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jönköpings revir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tre första perioderna 1867–75 och deltog
1868 i bildandet af det s. k. nylibcrala
partiet. Följden häraf blef 1869 hans
uteslutande ur konstitutionsutskottet,
där han haft plats 1867–68 och hvari han
åter insattes 1871–75. Sistnämnda år af
bröts hans riksdagsmannabana på grund af
valmännens missnöje med hans enligt deras
mening alltför försvarsvänliga hållning under
den föregående riksdagen. J. hade nämligen ej
velat åtnöja sig med ett afböjande af 1875 års
härordningsförslag, utan föreslagit en skrifvelse
till K. M:t med begäran om nytt förslag
å liknande grunder (allmän värnplikt), men med
kortare öfningstid och skalis: ersättning åt dem,
som fingo underkasta sig längre utbildning vid
specialvapnen. Detta förslag samlade i Andra
kammaren 72 röster mot 109 och var en nagel
i ögat på tidens försvarsnihilister. Under
ett 20-tal år led. af sitt läns landsting,
utvecklade J. stort intresse för tillkomsten
af Västkustbanan, vid hvilken han 1880 blef
kassör. Han flyttade då till Hälsingborg,
men bosatte sig 1889 i Stockholm. 1878
var han lekmannaombud vid kyrkomötet, där
han räknades till den frisinnade falangen.

V. M.

Jönsson, Bengt, botanist, f. 4 okt. 1849 i
Kattarp, Skåne, blef 1870 student i Lund och 1880
filos. doktor och docent i botanik samt utnämndes
1899 till e. o. och 1902 till ord. professor
i botanik vid Lunds universitet, hvars rektor
han blef 1909. Han var därjämte föreståndare
för frökontrollanstalten i Lund 1879–1902 och
lärare i botanik vid Alnarps landtbruksinstitut
1880–96. J:s vetenskapliga arbeten behandla
uteslutande den allmänna botaniken, och
bland hans alster på detta område må anföras
de i Lunds univ:s årsskr. eller i "Botaniska
notiser" intagna Om embryosäckens utveckling hos
Angiospermerna (1881), Beiträge zur kennlniss
des dickenzuwachses der Khodophyc^en (1891),
Inre blödning hos växten (1892), Iakttagelser
öfver ljusets betydelse för fröns groning
(1893) och Zur kennlniss des anatomischen
baues der wiistenpflanzen (1902). Genom ett
stort antal resor har J. lärt känna nutidens
främsta växtfysiologiska laboratorier; han har
ock tagit en väsentlig del i upprättandet af
Sveriges frrsta växtfysiologiska institut, det
i Lund. J. blef 1883 led. af Fys. sällsk. i
Lund, 1899 af Landtbruksakad., 1905 af
Vet. akad. och 1909 af Vet. soc. i Uppsala.

G. A. (T. K.)

Jönåkers härad, i Södermanlands län, ingår i
Nyköpings domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Tuna, Bergshammar, Tunaberg, Lunda,
Kila, Björkvik, Hälla, Stigtomta, Nykyrka, Barbo,
S:t Nikolai. 95,187 har. 18,411 inv.’ (1909).

Jönåkers häradsallmänning, belägen i Lunda,
Kila och Björkviks socknar, Jönåkers
härad, Nvkö-pings revir, Södermanlands
län, står under allmänningsdelegarnas
bevakning och skötsel. Areal 5,743 har.

M–g.

Jören byggemester. Se Rebher.

Jörg, Johann Christian Gottfried, tysk läkare,
f. 1779, d. 1856, blef 1810 ord. professor i
barn förlossningskonst i Leipzig. Han var en
af 1800-talets mest framstående ackuschörer och
utmärkte sig särskildt genom sin grundsats att
vid förlossningar såvidt möjligt undvika hvarje
ingrepp i processens naturliga förlopp. Bland
hans skrifter må nämnas Handbuch der geburtshulfe
(1807; 3:e uppl. 1833), Handbuch der krankheiten des weibes
(1809), Lehrbuch der hebammenkunst (1814;
5:e uppl. 1855) och Die zurechnungsfähiykeit
der schwanyeren und gebärenden (1837).

R. T–dt.

Jörg, Joseph Edmund, tysk politiker, f. 1819
i Immenstadt, d. 1901 i Landshut, utgaf 1851
Deutschland in der revolutionsperiods 1522–26,
en skildring af det stora bondekriget,
redigerade sedan 1852 den ultramontanska
tidskriften "Historisch-politische- blätter fur
das katholische Deutschland", blef 1866 arkivarie
å det kungl. bajerska slottet Trausnitz vid
Landshut och författade ytterligare ett par
tendensskrifter, Geschichte des proteslantismus
in seiner neuesten entwickelung (2 bd, 1857)
och Geschichte der socialpolilischen parteien in
Deutschland (1867). 1865 invaldes J. i bajerska
landtdagens andra kammare och blef snart en af
de främste ledarna för det s. k. patriotpartiet,
hvilket i mars 1870 störtade den för den tyska
enhetstanken välvilligt stämde konseljpresidenten
Hohenlohe. Under fransk-tyska kriget (1870 -71)
motsatte J. sig fåfängt Bajerns anslutning till
Nord-Tyskland. J. satt äfven i "Tullparlamentet"
1868 samt 1874-78 i tyska riksdagen, där
han genom sitt plumpa uppträdande blef en af
centerpartiets mera bemärkta medlemmar. 1881
drog han oig tillbaka från det politiska lifvet.

Jörgen, pseudonym. Se Lundström, G. F.

Jörgen, dansk prins. Se Georg, sp. 990.

Jörgen Latiner, pseudonym. Se Dietrichson, L. H. S.

Jö’rgensen, Jörgen. SeJiirgensen2.

Jörgensen, Nikoline Thomasine Henriette,
dansk skådespelerska, f. 1791,
d. 1847, var 1816–45 anställd vid
kungl. teatern. J. var en ovanligt bildad och
begåfvad karaktärsskådespelerska, lika utmärkt i
tragiska och i komiska roller, som fin fransk dam
och som kälkborgerlig matrona. Hon hade därför
en mycket omfattande repertoar och tillvann
sig genom sin ädla personlighet allmän aktning.

E. Ebg.

Jörgensen, Bendt Söborg, dansk agronom, f. 1815,
d. 1888, tog polyteknisk examen 1836, blef 1849
docent och 1852 professor vid polytekniska
skolan i Köpenhamn samt förflyttades 1858
till den nyinrättade Landbohöjskolen. Redan
1855 valdes J. till en af presidenterna för
Landhushold-ningsselskabet, hvars verksamhet
sedan dess vunnit allt större betydelse, och
1853-66 var han hufvud-redaktör af "Tidsskrift
for landökonomi", som innehåller många af honom
författade afhandlingar. 1863 blef han led. af
svenska Landtbruksakad. E Ebg.

Jörgensen, Sofus Mad s, dansk kemist, f. 4
juli 1837 i Slagelse, blef 1857 student, tog 1883
magistergraden i kemi och 1869 doktorsgraden. Han
blef 1867 föreståndare för den Polytekniske
iaere-anstalts laboratorium och 1887 professor
vid universitetet i Köpenhamn. J. har utfört
synnerligen fullständiga undersökningar öfver
de ammoniakaliska metallföreningarna och därvid
gjort den viktiga upptäckten, att vatten kan i
dem öfvertaga ammoniakens roll. Han har till
stor del författat texten i Gmelin-Krauts
"Handbuch der anorganischen chemie", där man
äfven återfinner en utförlig redogörelse för hans
egna och andra samtida forskares arbeten på de
ammoniakaliska föreningarnas område. Bland hans
senaste arbeten må nämnas en historisk monografi:
Om iltens opdagelse (om syrets upptäckt, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free