- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
651-652

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kallenbach ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

651

Kallenbach-Kalling

652

Kallenbach, Jozef, polsk litteraturhistoriker,
f. ! 1863, professor i slaviska litteraturer
vid universitetet i Freiburg 1891, sedermera
vid Krasinski-bib-lioteket i Warschau,
efterträdde 1905 Chmielowski l som professor
i polsk- litteraturhistoria vid universitetet
i Lemberg. Förutom studie om Kochanowski har
han författat utförliga monografier Öfver
Adam Mickiewicz (1898) och Zygmunt Krasinski
(1904- 05), en essaysamling Czasy i ludzie
(Tider och människor, 1905) samt utgifvit
postuma skrifter af Krasinski och dennes
intressanta brefväxling med Henry Eeeve (1901).
A-d J.

Kallenberg, AndersHansson, målare, f. 23
okt. 1834 i Burlöf i Skåne, d. 24 jan. 1902 i
Stockholm, studerade vid konstakademien 1861-66,
då han erhöll kungl. medaljen, fortsatte
därefter studierna i Dtisseldorf och från 1874
i Berlin. Han var sedermera bosatt i Stockholm
och blef led. af Akad. för de fria konsterna
1886. - K. målade till en början landskap;
småningom blefvo djuren hans huf-vudsakliga
område, kor i hagen, hästar på bete,
fåren tätt slutna till hvarandra i blåsten ute
på fältet. Skånska slättbygdens stämningar
återgaf han med trovärdig och starkt
uttryckt lokalkaraktär. Hans studier äro
målade med must och med utmärkt karakteristik
af de olika djuren. Bland hans arbeten
märkas Barrskog med skogstjärn (1868, Lunds
konstmuseum), Hästar i oväder, Skånsk bondgård
med kreatur (1875, Nationalmuseum), På väg
till marknaden (en vallpiga med kreatur i
blåsväder), Kor i skogen (1900, Nationalmuseum,
som äfven eger den präktiga studien Tjur).
Några ko- och kalf-studier egas af
Göteborgs museum. K. utförde 1869-71
teckningar till verket "Halländska herrgårdar".
G-gN. Kallenberg, Ernst Anton, rättslärd, f.
16 aug. 1866 i Malmö, blef student 1884,
vice härads-höfding 1892, juris doktor i
Lund 1895 och professor i processrätt vid
universitetet där 1897. K. har varit
led. af åtskilliga lagstiftningskommittéer.
Sedan 1908 är han ordf. i kommittén för revision
af gällande konkurslagstiftning. Bland K:s
skrifter, hvilka utmärka sig för klarhet och
tankeskärpa, må nämnas Om återfall i
brott (doktorsdisputation, 1894), Om forum
i brottmål (1896), Om kvalificeradt erkännande
i civilprocessen (1896), Några anmärkningar om
bevisskyldighet och presumtioner (i "Tidsskrift
for retsvidenskab", 1899), Om tjänsteförslag
(i "Statsvetenskaplig tidskrift", 1901),
Föreläsningar öfver lag om ändring i vissa
delar af rättegångsbalken (1902-04), Om
handelsbolags rättssubjektivitet (i "Tidsskrift
for retsvid.", 1907). K. har därjämte författat
ett stort antal artiklar i Nordisk familjebok.
C. G. Bj Kallförgyllning. Se Förgyllning. Kalt
försilfring. Se F ö r s i l f r i n g. Kallgräs,
bot., namn på Scheuchzeria pahstris, Kallhus,
trädg. Se Yäxthus.

Kallies, stad i preussiska reg.-omr. Köslin
(Pommern). 3,627 inv. (1905). Klädesindustri. J-
F. N.

Kalligräf (af grek. kafllos, skönhet, och
graff&n, krifva), skönskrifvare, lärare
i välskrifning. - £ a 11 i g r a f i,
skönskrifningskonst.

Kallikän. Se Ibn Challikan.

KallFkrates (grek. KMuc&iirig,
lat. Callicrä-es). 1. Grekisk arkitekt, som
jämte Iktinos byggde Parthenon, Athenas tempel på
Akropolis i Aten. Se Akropolis. - 2. Lacedemonisk
elfenbenssnidare under den sengrekiska tiden,
beundrades för den mikroskopiska finheten hos
sina arbeten, hvilka dock ’örskaffade honom
ett rykte af ganska tvifvelaktigt värde.
2. C.R.N.*

Kallikra’tides 1. Kallikratidas (grek. Kal-

QUTtörig 1. Ka^h^oaLTida?, lat. Callicratidas),
spartansk krigare, erhöll 406 f. Kr., under
peloponnesiska kriget, befälet öfver spartanska
flottan, tog 30 skepp af atenska flottan samt
innestängde Konon med de öfriga vid Mytilene. Men
sedan atenarna skickat en ny flotta till
undsättning, blef K. i närheten af Arginusiska
öarna invecklad i en drabbning, hvarvid han själf
omkom och hans flotta upplöste sig i vild flykt.
<A- M- A->

Kalljkå. Se K al i k å.

Kallima, zool. Se Nymphalinse.

Kalli’machos (grek. Katäii*a%og,
lat. Callimä-chus). 1. Grekisk bildhuggare,
tillhörande Fidias’ tidehvarf, utmärkte
sig genom det öfverdrifvet sorg-fälliga och
konstlade i utförandet af sina verk, så att
han genom noggrannhet och filning beröfvade
dem (t. ex. stöder af dansande spartanskor)
allt naturlighetens behag. I det tekniska
skall han ha infört begagnandet af borren
vid marmorbehandlingen, och han namnes som
uppfinnare af det korintiska kapitalet. I
Erechtheion på Atens Akropolis fanns af honom en
konstfull gyllene kandelaber, hvars uppställning
förmodligen var samtidig med fullbordandet af
Erechtheions tempel, eller åren närmast efter
409 f. Kr.

2. Forngrekisk författare från Kyrene (3:e
årh. f. Kr.), ättling af Battiadernas frejdade
släkt, kallades af Ptolemaios Filadelfos till
föreståndare för k. biblioteket i Alexandria,
på hvilken plats han förvärfvade sig namn
som en af den alexandrinska periodens mest
framstående lärde och tillika som en af
forntidens alstringsrikaste författare såväl
i bunden som i obunden stil. Hans efterlämnade
skrifter skola i alk ha utgjort 800 böcker. Af
hans dikter finnas i behåll 6 hymner och 63
epigram samt i latinsk öfv. eller bearb. af
Catullus elegien "Be-renices hår". Bland hans
många prosaiska skrifter af hufvudsakligen
historiskt och grammatiskt innehåll utmärkte
sig i synnerhet en i 120 böcker afiattad,
kritisk och resonerande katalog (Pifnakes)
öfver det alexandrinska bibliotekets samtliga
bokskatter. K:s i behåll varande skrifter äro
utgifna i flera upplagor, hvaribland af Schneider
(1870) och Wilamowitz-Möl-lendorff (1882 och
1897). 1. (A. L. R.) 2. A. M. A. Kalling,
svensk adlig ätt, härstammar från Österbotten
i Finland och Kalajoki socken, hvaraf den har
sitt namn. Den adlades 1698 med assessoren i
Eeduktionskommissionen Peter Kalling (d. 1705)
och upphöjdes 1751 i friherrligt stånd
med hans söner Per K. (se nedan) och Mårten
K. (f. 1705, d. 1765), generaladjutant, sedermera
schoutbynacht och landshöfding på Gottland, med

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free