- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
673-674

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

retranchement, hvilket äfven påbörjades, men aldrig
blef fullbordadt. Sjöfronterna iståndsattes
emellertid under 1740- och 1750-talen, och
detacherade verk byggdes (jfr Fredriksskans 2),
men en af Virgin uppgjord förstärkningsplan kom
ej till utförande. Under 1700-talets senare del
fingo fästningsverken i stället förfalla, och
slutligen föreslog 1819 års befästningskommitté
utdömandet af K. såsom fästning. Detta blef också
K. M:ts beslut 26 jan. 1822. – Vid förra årh:s
början voro tjära, timmer, kalksten och alun
föremål för rätt liflig exporthandel från K., och
dess handel har, liksom industrien, väsentligen
tilltagit genom de förbättrade förbindelser med
länets olika delar, som särskildt de senaste
årtiondenas järnvägsanläggningar skapat. En
intressant episod i det nya K:s historia bildar
de båda landsflyktige bourbonernas, Ludvig
XVIII:s och grefvens af Artois (sedermera Karl
X:s) vistelse där 25 sept.–23 okt. 1810. Den
partiella, ganska pietetslöst utförda raseringen
af stadens vallar daterar sig från ett beslut
1864 och har endast delvis motiverats af hänsyn
till ökadt utrymme vid stadens utveckling. Jfr
Kalmar slott.

Litt.: G. V. Sylvander, "Kalmar slotts
och stads historia" (9 bd, 1864–74),
P. G. Berggren, "Kalmar nunnekloster" och "Kalmar
dominikanerkloster" (i "Meddelanden från Kalmar
läns fornminnesförening", III–IV, 1903–04),
samme förf:s "Kalmar stad och dess historia"
(1907) samt A. Westrin, "Anteckningar om de
äldsta husen i Kalmar" (i "Meddelanden från
Kalmar läns fornminnesförening", III, 1903).
A. G.* (A. R-st. V. S-g. L. W:son M.)

Kalmar. 1. K. landsförsamling, socken i
Kalmar län, Norra Möre härad. 1,601 har. 504
inv. (1909). Annex till Kalmar stad, Kalmar
stift, Norra Möre kontrakt. – 2. Socken
i Uppsala län, Håbo härad. 2,351 har, 638
inv. (1909). K. utgör ett konsist. pastorat i
Uppsala stift, Håbo kontrakt.

Kalmar–Berga järnväg (sign. K. B. J.), äfven
benämnd Kalmar läns östra järnväg, tillhörig
Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag, smalspårig
(0,891 m.), är med hela sin längd, 77,6 km.,
belägen inom Kalmar län och sträcker sig norrut
från Kalmar centralstation vid den normalspåriga
(1,435 m.) Kalmar järnväg öfver Kalmar västra
station, där den står i direkt förbindelse med
Kalmar–Torsås järnväg af samma spårvidd, till
Berga station å Nässjö–Oskarshamns järnväg. Vid
Sandbäckshults station, 44 km. från Kalmar,
korsar den Mönsterås–Åsheda järnväg och
från Ruda station, 16 km. från Berga, utgår
Ruda–Oskarshamns järnväg. Järnvägen öppnades
för allmän trafik i dec. 1897. Bokförda
byggnadskostnaden uppgick vid 1908 års slut
till 2,038,370 kr., hvaraf för rullande
materiel 386,705 kr., aktiekapitalet till
600,000 kr. och reservfonden till 62,650
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte
i Kalmar. A. d’A.

Kalmar blodbad benämnas politiska afrättningar,
som vid två skilda tillfällen försiggått i
Kalmar, första gången i juli 1505, då konung
Hans, sedan han i Kalmar förgäfves väntat på de
svenske herrarnas ankomst till det dit utsatta
unionsmötet, lät aflifva stadens borgmästare,
rådmän och förnämsta borgare, emedan de
två år förut skulle ha förhjälpt den svenska
belägringshären till att bemäktiga sig Kalmar,
andra gången 16 maj 1599, då
på hertig Karls befallning det några dagar
förut intagna slottets tappre försvarare,
Johan Larsson Sparre, Kristofer Andersson
Grip och Lars Andersson Rålamb jämte
slottsprästen Birger halshöggos och deras
hufvud uppsattes öfver stadens "västerport".
Fr. W.

Kalmar–Emmaboda järnväg, ofta använd benämning
Kalmar järnväg (se d. o.).

Kalmar järnväg (sign. K. J.), äfven benämnd
Kalmar–Emmaboda järnväg, tillhörig Kalmar nya
järnvägsaktiebolag, normalspårig (l,435 m.),
har en längd af 57 km., hvaraf 55,3 km. inom
Kalmar län och 1,3 inom Kronobergs län. Järnvägen
sträcker sig från Kalmar centralstation i Kalmar
till Emmaboda station å Karlskrona–Växjö järnväg,
hvilken jämte Växjö–Alfvesta järnväg förmedlar
Kalmar järnvägs förbindelse med Södra stambanan
och linjen Göteborg–Borås–Alfvesta. Från Nybro
station, 29 km. från Kalmar, utgår den 43
km. långa Nybro–Säfsjöströms järnväg, som eges
och trafikeras af samma bolag. Kalmar järnväg
öppnades för allmän trafik i aug. 1874. Bokförda
byggnadskostnaden uppgick vid 1908 års slut
till 3,168,791 kr., hvaraf för rullande materiel
545,870 kr., aktiekapitalet till 969,520 kr. och
reservfonden till 94,234 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Kalmar.
A. d’A.

Kalmarkriget kallas stundom den del af 1611-
13 års svensk-danska krig, som utkämpades vid
Kalmar och i dess omnejd. I öfverensstämmelse med
det under 1500-talet utbildade nederländska
krigförings-sättet rörde sig striden
hufvudsakligen om intagande och försvar af
fasta platser. Danskarna började 3 maj 1611,
under Kristian IV:s eget befäl, belägra Kalmar
och togo mot slutet af s. m. staden med storm;
slottet uppgafs 3 aug. genom förräderi af
be-fälhafvaren Krister Some. 11 juni hade Karl
IX anländt till dess undsättning samt efter
prins Gustaf Adolfs lyckade öfverrumpling
af Kristianopel (25 juni) och ankomsten
af förstärkningar vågat en stormning mot
det danska lägret (17 juli), men nödgats
draga sig tillbaka till Ryssby (20 km. n. om
Kalmar). Där afslog han 22 aug. ett anfall af
konung Kristian mot hans befästa läger. Äfven
Öland och Borgholm föllo i danskarnas händer,
men återtogos 7 okt. af Gustaf Adolf, hvarefter
krigs-rörelserna i dessa trakter afstannade för
året. 1612 föreföll intet annat på Kalmarsidan
än att Öland på nytt eröfrades af danskarna. -
Danska historiska författare, såsom F. H. Jahn
och A. Larsen (Liljefalk), använda benämningen
Kalmarkriget om hela 1611-13 års krig. Jfr
A. Larsen (Liljefalk), "Kalmarkrigen. Et bidrag
til de nordiske rigers krigshistorie" (1889).
(Fr. W.)

Kalmar leding kallas norske konungen Sigurd
Jorsalafares härfärd eller s. k. "korståg"
till Småland 1123. Därom berättar Snorre, att
konung Sigurd först ämnat företaga härfärden
i förening med danske konungen Nils Svensson,
från hvilken initiativet synes ha utgått, men
att han, då denne ej infann sig på utsatt tid
och mötesplats, härjade i sydöstra Skåne och
sedan med sina 300 skepp "styrde österut till
den köpstad, som kallas Kal-marna och härjade
där och likaså i Småland samt lade vistgäld på
Småland, 1,500 nöt, och smålänningarna antogo
kristendomen", hvarefter Sigurd återvände hem
"med många och stora dyrbarheter".

Tryckt den 4/6 10 Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.

13 b. 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free