Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konung Nils var gift med en dotter och Sigurd
med en dotterdotter till Inge d. ä., hvarför
man antagit, att dynastiska intressen framkallat
härfärden, som företogs vid den vanligen antagna
tidpunkten för Stenkilska ättens utslocknande
med Inge d. y.
V. S—g.
Kalmar län omfattar
kustlandet af Småland och hela Öland samt gränsar
i n. till Östergötlands län, i v. till nämnda län
och Jönköpings samt Kronobergs län och i s. till
Blekinge län. Länets fastland är beläget mellan
56° 18′ och 58° 16′ n. br. samt 1° 15′ och 2° 37′
v. lgd från Stockholms observatorium; när äfven
Öland tages i betraktande, blir sydpunkten vid
56° 12′ n. br. och den östligaste punkten vid
0° 54′ v. lgd. Länets största längd, i nästan
n.—s., utgör omkr. 220 km.; största bredden i
ö.—v. uppgår till inemot 75 km. Ytinnehållet
är 11,543 kvkm., hvaraf 10,962 land och 581
vatten. Folkmängden vid 1909 års slut utgjorde
228,066 personer (111,599 mankön och 116,467
kvinnkön), hvaraf 191,650 å landsbygden och
36,416 i städerna. Folkmängdstätheten var
sålunda nära 21 personer på 1 kvkm. land. I
förhållande till rikets folkmängd hade länet
4,17 proc. däraf och var med hänsyn till
folkmängden det 11:e i ordningen och till
folkmängdstätheten det 15:e. Den folkökning,
som rådde i länet till slutet af 1870-talet,
har sedan dess med få afbrott öfvergått till
folkminskning, och folkmängden 1909 var ungefär
densamma som 1862. Städerna ha visserligen
ökat sitt invånartal, så att det på de sista
femtio åren fördubblats, men invånartalet
å landsbygden har så kraftigt påverkats af
den starka emigrationen och annan utflyttning
under de sist förflutna trettio åren, att det
nu ej är större än vid början af 1850-talet. —
I judiciellt hänseende är länet indeladt i
6 domsagor under Göta hofrätt, omfattande 10
tingslag och 1 stad, nämligen Tjusts domsaga (1
tingslag, bildadt af de två häradena Norra och
Södra Tjust); Sevede och Tunaläns; Aspelands
och Handbörds; Norra Möre och Stranda; Södra
Möre, hvilka fyra sistnämnda domsagor bestå
af de härad och tingslag, som namnen angifva,
samt Ölands domsaga: Ölands norra mots tingslag
(med Borgholms stad) och Ölands södra mots. Egen
rådstufvurätt ha de öfriga 4 städerna: Kalmar,
som är länsresidens, Oskarshamn, Västervik och
Vimmerby. I administrativt hänseende är länet
deladt i 6 fögderier: Tjusts, omfattande 4
länsmansdistrikt, Tunaläns och Sevede härads
med 3, Aspelands och Handbörds härads med 4,
Norra Möre och Stranda härads med 4, Södra
Möre härads med 6 länsmansdistrikt, Ölands
(nybildade) fögderi, omfattande de 6 häraden
Åkerbo, Runstens, Slättbo, Möckleby, Algutsrums
och Gräsgårds, med 4 länsmansdistrikt. Sålunda
sammanfalla länets domsagor och fögderier med
hvarandra. I länet finnas 7 köpingar, Gamleby,
Figeholm, Pataholm, Mönsterås, Påskallavik,
Nybro och Mörbylånga. Kommunerna å landet äro
105. Länet är deladt i två landstingsområden,
af hvilka det norra omfattar Norra och Södra
Tjusts, Sevede, Tunaläns och Aspelands härad
jämte städerna Västervik och Vimmerby, samt det
södra den öfriga delen af länet. Denna indelning
sammanfaller med länets två hushållningssällskaps
områden med undantag af, att Aspelands härad
hör till Södra hushållningssällskapet. I
ecklesiastikt hänseende hör länet dels till
Kalmar stift (se d. o.), bildande dess
7 kontrakt, dels till Linköpings stift (se
d. o.), i hvilket K. län omfattar nästan i
deras helhet 4 kontrakt; en mosaisk församling
finnes i Kalmar och en i Oskarshamn. Antalet
församlingar å landsbygden är 100, i städerna
5. — Länet ingår i Östra postdistriktet, Östra
väg- och vattenbyggnadsdistriktet, i Södra
telegraftrafik- och bergmästardistrikten,
i Smålands skogsdistrikt samt bildar två
justeringsdistrikt, n:r 14 och 15. För
hälso- och sjukvården är länet deladt i 9
provinsialläkardistrikt, hvartill komma 4 extra
provinsialläkardistrikt. Länslasarett finnas
i städerna Kalmar, Oskarshamn, Västervik och
Borgholm. Besökta hafsbadorter äro Borgholm
och Källvik. Länet har 2 länsveterinärer. —
Förutom de allmänna högre läroverken i
Kalmar och Västervik (realgymnasium),
realskolan i Oskarshamn, samskolan i
Vimmerby, lärarinneseminariet i Kalmar,
navigationsskolorna i Kalmar och Västervik
finnas undervisningsanstalter för flickor i
Kalmar, Oskarshamn och Västervik, samskolor i
Mönsterås och Nybro, äfvensom landtbruksskola
i Hossmo, landtmannaskolor i Gamleby och
å Högalid (i Dörby socken), med hvilka äro
förenade folkhögskolor, af hvilka äfven en för
Öland finnes i Stora Rör (i Högsrums socken). En
mindre undervisningsanstalt för döfstumma finns i
Hjorted (se d. o.). Länet har i riksdagens Första
kammare 3 ledamöter valda af Norra landstinget
och 4 af det Södra samt i Andra kammaren 8 för
landsbygden och 3 för städerna. Enl. vallagen
1909 blir antalet ledamöter i Andra kammaren 10,
hvaraf 4 för norra och 6 för södra valkretsen. —
Hufvudnäringarna för länet äro jordbruk och
boskapsskötsel. Af hela egovidden upptaga åker
och annan odlad jord 16 proc., naturlig äng nära
6 och skogbärande mark 59 proc. En medelmåttig
skörd kan beräknas till 70,000 hl. hvete, 570,000
hl. råg, 225,000 hl. korn, 900,000 hl. hafre,
20,000 hl. blandsäd, 12,000 hl. ärter, 930,000
hl. potatis, 700,000 hl. rofvor och rötter
samt 100,000 deciton sockerbetor. Vid 1908
års slut uppgafs kreatursstocken till 31,072
hästar, 172,897 nötkreatur, hvaraf 90,845 kor
och 34,937 oxar, samt 90,431 får och 38,551
svin. Afkastningen såväl af jordbruket, med
undantag för baljväxter, som af boskapsskötseln
lämnar utöfver länets behof ett ganska betydande
öfverskott till afsalu. Skogarna ha i detta
län som annanstädes under de senare årtiondena
väl mycket anlitats för afsalu eller på sina
ställen t. o. m. sköflats, men ännu uppgifves
för fastlandet skogstillgången i den norra
delen tillräcklig för eget behof och dessutom
lämna öfverskott till afyttring, medan i den
södra delen, där ock afyttringen är betydlig,
mångenstädes råder brist på gröfre byggnadsvirke
och undantagsvis på bränsle; hvad Öland,
med undantag för Boda kronopark, beträffar,
ha några få socknar litet skog till knappt
husbehof, men de allra flesta i det närmaste
fullständig brist. — För kustbefolkningen,
bland hvilken 1905 räknades 1,823 yrkesfiskare,
är saltsjöfisket en afsevärd förvärfskälla,
och bruttoinkomsten däraf uppskattades till
584,000 kr. — Någon nämnvärd grufbrytning
förekommer icke i länet. Ang. järnhandteringen är
att anföra, att 1908 tillverkades vid 2 masugnar
1,580 ton tackjärn (i värde 116,000 kr.), vid
järnverken var produktionen af smältstycken,
råskenor, göt och smidbart gjutgods 6,183 ton
(549,000 kr.), af stångjärn m. fl. gröfre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
