- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
677-678

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbeten af smidesjärn och stål 4,652 ton (628,000
kr.). Den för bevillning uppskattade inkomsten af
bergshandteringen uppgick till 56,300 kr.
Fabriksverksamhetens betydenhet inom länet framgår af
följande tal för 1908. Vid 471 fabriker med 8,542
arbetare uppgick tillverkningssumman till 36,54 mill.
kr., hvaraf kommo på kvarnar (mest betydande i
Kalmar stad) 12,4, en margarinfabrik (äfven i
Kalmar) 1,4, maltdrycksfabriker 0,7, tobaksfabriker 0,4;
snickeri- och möbelfabriker 3,1, sågverk och hyflerier
2,3, tändsticksfabriker 2,1, pappersbruk och
pappfabriker 1,3, trämassefabriker 1,1; järn- och
stålfabriker samt gjuterier (de största Ankarsrums,
Öfverums och Gunnebo bruk) 2,5, mekaniska verkstäder
(mest betydande Oskarshamns mekaniska
verkstad) 1,7; Ölands cementfabrik 0,8, glasbruk 0,8,
stenbrott och stenhuggerier 0,7. Den för bevillning
uppskattade inkomsten uppgick till 1,7 mill. kr.
Motsvarande summa var 1,1 mill. kr. för 3,404
handtverkare med 1,685 arbetare och 2,3 mill. kr.
för 1,735 handlande med 1,293 biträden. Den i
länet hemmahörande handelsflottan af fartyg om
20 nettoton och däröfver bestod s. å. af 238
segelfartyg om 32,080 ton och 34 ångfartyg om 12,550
ton och 10,630 hästkrafter; å sjömanshusen voro
2,699 sjömän inskrifna. Genom länet går ej någon
statens järnväg, men däremot 18 enskilda banor med
tills. 685,0 km., hvaraf 182,1 normalspåriga. Af
dessa sistnämnda sträcka sig längst inom länet banan
Nässjö–Oskarshamn med 80,1 km., Kalmar järnväg
55,3, Östra centralbanan 46,7 och af de smalspåriga
Norsholm–Västervik–Hultsfred 137,8, Södra Ölands
järnväg f. n. 45,0, Kalmar–Berga 77,6, Borgholm–Böda
54,9, Östra Blekinge järnväg 19,0,
Kalmar–Torsås 40,3, Mönsterås–Åsheda 38,5,
Ruda–Oskarshamn 32,9, Hvetlanda–Målilla 20,9,
Ljungbyholm–Karlslunda 18,1 och Vimmerby–Spångenäs
17,9 km. – Hemmantalet å landsbygden utgör 3,398
mantal och beräknas till något mera än 34 för
städerna. Taxeringsvärdet 1909 var för
jordbruksfastigheter 134,864,500 kr. å landsbygden och
1,909,200 kr. i städerna samt för annan fastighet
28,531,900 kr. å den förra och 42,316,100 kr. i
de senare, oberäknadt värdet af statens och
menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden till
16,271,300 kr. och i städerna till 6,535,900 kr.
Fideikommissegendom till ett taxeringsvärde af
976,800 kr. innehades 1905 af 4 personer. Den
fasta egendom, som vid samma tid innehades af
inhemska aktiebolag, som till antalet voro 98, var
taxerad till 15,060,700 kr., hvaraf kommo på
aktiebolaget Ankarsrums bruk 1,8 mill. kr., aktieb.
Öfverums bruk 1,5, aktieb. Bankeberg-Finsjö 1,3,
Kalmar ångkvarns aktieb. 1,0, 3 aktieb. därunder till
½ mill. kr. och 7 aktieb. därunder till ¼ mill. kr.
Med ett sammanlagdt värde af 488,100 kr. tillhörde
egendomar inom länet 4 utländska undersåtar.

”Kalmarna foghati” nämnes under medeltiden
tidigt som ett särskildt höfdingedöme. Då länsindelningen
genom 1634 års R. F. erhöll större fasthet,
bildades af det dåv. Kalmar län och Öland ett
landshöfdingedöme. Under den följande tiden inträdde
dock ändringar i länets omfång, mest betydande
till följd af åren 1670–80 tidtals varande
samhörighet med Kronobergs län och af föreningen med
Blekinge län 1680–83, hvarefter ingen annan
här nämnvärd ändring i länets omfattning skett,
än att Öland 1819 blef särskildt län, hvilket varade
t. o. m. 1824.
K. S.

Kalmar läns östra järnväg. Se Kalmar–Berga
järnväg
.

Kalmar recess, den i Kalmar 7 sept. 1483
mellan Sverige å ena sidan samt Danmark och Norge
å den andra slutna öfverenskommelsen ang.
ordnandet af de unionella förhållandena, var en af
de svenske fullmäktige å Sveriges vägnar
utfärdad högtidlig förklaring, i hufvudsak innebärande,
att konung Hans, som förut valts till konung
i Danmark och Norge, på vissa villkor skulle
erkännas som konung äfven i Sverige. Dessa i
recessen uppräknade villkor voro upptagna från
konung Hans’ försäkran i Halmstad l febr. 1483,
dock ”med någon förbättring efter Sveriges rikes
läglighet, nytta och gagn”. Kalmar recess utgör i
viss mån en konungamaktens kapitulation inför rådet
och de högre stånden, liksom den också betecknar
höjdpunkten af dessa senares anspråk gentemot ej
blott konung utan äfven öfriga samhällsklasser.
Utom det allmänna stadgandet, att konungen skulle
styra riket med inländska män och ej intaga någon
främling i sitt råd, möter oss här en hel del
bestämmelser, som afse att så långt som möjligt
inskränka konungens myndighet och garantera de
privilegierade stånden deras företrädesrättigheter.
Nya medlemmar af rikets råd skulle utses efter
”meniga riksens råds råd” och utom de andlige
endast bland infödda riddare och svenner. Blott
med ”rådets råd” skulle alla viktigare beslut fattas,
såsom i fråga om förläningars gifvande och
återtagande, slotts och läns pantsättande, krigs
förklarande, utländsk härs indragande i landet m. m.
Alla högre ämbeten och län skulle konungen
anförtro åt rikets förnäma män och ej ”draga dem
någon vanbörding öfver hufvudet i någon måtto”.
Andligt och världsligt frälse häfdades i full
utsträckning: ingen skatt skulle af adel och prästerskap
utkräfvas och, som det hette, ”skal och hvar god
man, andlig och världslig, vara konung öfver sin
egen landbo” (d. v. s. uppbära konungs andel i
sakören af husfolk och landbor). Slutligen märkes
äfven det beryktade stadgandet, att undersåtarna
egde rätt till uppror mot konungen, om han ej
hölle, hvad som blifvit i recessen fastställdt, eller
utan laga dom beröfvade någon frihet eller egendom;
därjämte gafs stormännen rättighet att befästa
sina gårdar och vägra konungen tillträde dit samt
befogenhet att taga andra i försvar mot konungen. –
Recessen med tillhörande akter är tryckt i
Rydberg, ”Sverges traktater med främmande magter”,
III, s. 371 ff., 686 ff.
S. T–g.

Kalmar regemente utgör ett af de tre
infanteriregementen, i hvilka Smålands storregemente delades
1623, då det fick sitt manskap från Kalmar län.
Vid indelningsverkets genomförande erhöll regementet
i likhet med de öfriga småländska regementena
endast 1,100 nummer, af hvilka 347 tillhörde
Kalmar, 401 Jönköpings och 352 Kronobergs län. Till
understöd åt svaga rotar utgingo årligen 86 kub.-fot
kronotiondespannmål, hälften råg och hälften korn.
Numera erhåller det sitt värnpliktiga manskap från
mellersta och södra delarna af Kalmar län samt
östligaste delarna af Jönköpings och Kronobergs län.
Regementets mötesplats är Hultsfred (se d. o.),
invid stationen af samma namn, dess chefsstation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free