- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
693-694

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalobiotik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

693

Kalonije-Kalospinterokromatokrene

694

e. d., i form af insprutning i klinkornas
muskler: vid vissa ögonsjukdomar till "inpudring"
i ögonen (uti mycket finfördeladt tillstånd); i
ströpulvei eller salfva på syfilitiska slemhinne-
och hudåkommor o. s. v. 1. P. T. C.*
2. O. T. S. (C. G. S.,

Kalöni e. Se Emmaus 1.

Kalo ps (af eng. collops, köttskifvor,
ty. klops. fr. escalope), kokk., en maträtt,
bestående af tjocka oxköttskifvor, som bultats
möra och (i hvarf med smör, köttets fett och
mjöl emellan) kokats i sluten kastrull vid sakta
eld. "Skånsk kalops" tillredes af refbenen med
deras kött.

Kalori (af lat. ca’lor, värme)
1. Värmeenhet. 1. Fys., den värmekvantitet,
som erfordras för att höja temperaturen hos
viktsenheten vatten en grad. Se Egentligt
värme. - 2. I fysiologien, särskildt den
del, som behandlar ämnesomsättningen och
kroppens näring, infördes kalorimåttet af R
u b-n e r på 1880-talet. Man uttrycker såväl
energiomsättningen i kroppen som de olika
ämnenas näringsvärde i kalorier. Jfr Födoämnen
och Ämnesomsättning. 1. L. A. F.* 2. J- E. J-n.

Kaiorifer (af lat. ca’lor, värme, och fe’rre,
bära) betecknade förr en anordning, hvilken som
helst, som användes för uppvärmning af luft; och
liknande betydelse återfinnes ännu i andra språk,
t. ex. i franskan. Numera begagnas i svenskan
ordet kalorifer som beteckning för en ugn,
större än en kamin (se .d. o.), som användes vid
s. k. varmluftsvärmeled-ning, hvarvid ugnen är
uppställd i ett annat - vanligen lägre beläget -
rum ("varmkammare") än det eller de, som skola
värmas. Eldningen sker från ett intill varm
kammaren gränsande rum (eldningsrum). Beträffande
värmetekniska och hygieniska fordringar på en
kalorifer är i allt väsentligt tillämpligt hvad
som säges om kamin (se d. o.). Bland allmännare
kalorifertyper må nämnas J. E. O e der bloms,
H. T heor e 11 s och W. D ahl-

Fig. 1. TheoreBs kalorifer
(längdgenomskärning).

g rens. Den å fig. l angifna konstruktionen
är en af Theorell utförd modifikation af
Cederbloms kalorifer, hvarvid en vattenmantel
är placerad kring eldstaden. Härigenom
blir det möjligt att kombinera varmlufts-
och varmvattenuppvärmning. Till ernå-.ende
af fullständig gastäthet är den murade ugnen
.omgifven af smidd .plåt. Fig. 2 visar Dahlgrens

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

kalorifer, utförd af gjutjärn, utfodrad med
eldfast sten. Såväl den i fig. l som den i fig. 2
visade kalori-feren eger afdunstningsskål för
vatten till fuktning

Fig. 2. Dahlgrens kalorifer
(längdgenomskärning).

af luften. Andra kaloriferer äro
konstruerade af Skoglund & Olsson,
Ebbes bruk, Gebruder Kor-ting, m. fl.
K. S-n.

KalorFkmaskin (af lat. ca’lor, värme). Se
Varmluftsmaskin.

Kaloriméter (af lat. ca’lor, värme, och
grek. me1 tron, mått), fys., det kärl, som
vid uppmätning af värmemängder innehåller
vätskan, hvars temperaturtillskott skall
bestämmas. Kalorimetern är vanligen af koppar
eller annan metall med ringa värmekapacitet. Ytan
bör vara blank, så att värmeutstrålningen blir
obetydlig, och för att hindra värmets bortledning
begagnas isolerande underlag. För gaser användas
kalorimetrar med inre spiral, genom hvilken den
upphettade gasen cirkulerar i en lång bana och
därunder får tillfälle att fullständigt afgifva
sitt öfverskjutande värme. Vid beräkningen af
den mängd värme, som tillförts kalorimetern, är
att märka, att icke enbart den kalorimetriska
vätskan (vanligen vatten) uppvärmes, utan
äfven kalori-meterväggarna, omröraren och
termometern. Den värmemängd, som åtgår för l
grads uppvärmning af samtliga dessa senare
kroppar, kallas kalorimeterns valtenvärde,
eftersom den tydligen är numeriskt lika med den
mängd vatten, som har samma värme-kapacitet
som kalorimeterns fasta delar (jfr Egentligt
värme). - För bestämning af förbrännings-värmet
användes mycket den af Berthelot 1881 föreslagna
s. k. kalorimetriska bomben. Denna består i
ett invändigt platineradt stål-kärl, hvari
den substans, som skall förbrännas, inneslutes
och därpå ren syrgas in pressas ända till ett
tryck af 25 atmosfärer. Tandningen sker medelst
elektricitet. Hela bomben hålles nedsänkt i en
kalorimeter. På senare tid användes särskildt för
tekniska ändamål en modifikation af Berthelots
bomb, i hvilken den dyrbara platinabeklädnaden
ersatts med ett lager hvit emalj (M a hl
e r s b o m b). Se vidare Egentligt värme.
L. A. F. (G. L)

Kalorimetri (se K a l o r i m e t e r), fys.,
läran om uppmätning af värmemängder. Se Egentligt
värme.

Kalorimetrisk bomb, fys. Se Kalori m et er.

KaloritropFsm, bot. Se Termotropism.

Kalospinterokromatokrene (af grek. kalo’s,
skön, spinthér, gnista, chröma, färg, och kr
ene, källa), en på 1870-talet brukad benämning
på springbrun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:28:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free