Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 717-718 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kameldjuren ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kameltörne, bot. Se Kapgummi.

Kamen, stad i preussiska prov.
Westfalen, 15 km. s. v. om
Hamm vid järnvägen Hannover—Köln. 10,429
inv. (1905). Stenkolsgrufvor och fabriker.

Kamenets Litovsk (po. Kamieniec-Litowski), stad i
ryska guv. Grodno, vid Lesna, en
biflod till Bug. Omkr. 3,000 inv.,
mest judar. K. var fordom en mycket
betydlig stad.
J. F. N.

Kamenets-Podolski (po. Kamieniec-Podolsk),
hufvudstad i ryska guv. Podolien, på en halfö
mellan Dnjestr och dess biflod Smotritj. 36,900
inv. (1908), 50 proc. judar, 30 proc. polacker. I
K. finnas 16 grek.-ortodoxa kyrkor och 2 kloster,
4 rom.-katolska kyrkor och 3 kloster, armenisk
kyrka, synagogor, seminarium, 2 gymnasier. Säte
för en grek.-ortodox och en romersk-katolsk
biskop. K. förstördes fullständigt af Batu
1240, besattes af turkarna 1672 och kom
genom freden i Karlowitz (1699) till Polen
och 1795 till Ryssland. Vid K. besegrades
turkarna af polackerna 22 okt. 1633, och
där slöts 17 dec. 1653 fred mellan dem. De
fordom viktiga befästningarna slopades 1813.
J. F. N.

Kamenskaja, kosack-stanitsa i
Donska området, Ryssland, vid Donets. 23,576
inv. (1897).
J. F. N.

Kamenskij. 1. Michail Fedorovitj K.,
grefve, rysk generalfältmarskalk,
f. 8 maj (g. st.) 1736, d. 12 aug. (g. st.) 1809,
utmärkte sig under sjuåriga kriget (1756—63)
och i 1769—74 års krig med Turkiet. Under det
senare besegrade han turkarna vid Jenibazar
(1774) och nödgade den i Schumla inneslutne
storvesiren att antaga de fredsvillkor, som
lades till grund för freden i Kutschuk-Kainardji
s. å. 19 och 21 dec. 1778 vann han segrarna vid
Jangur och Sakulzy, för hvilka belöningen blef
marskalksstafven. Då han 1806 fick befälet mot
Napoleon, var hans kraft redan bruten, hvarför
han snart måste lämna detsamma. — 2. Nikolaj
Michailovitj K., den föregåendes
son, rysk general, f. 27 dec. (g. st.) 1776,
d. 4 maj (g. st.) 1811, gjorde sina lärospån
under Suvorov i dennes fälttåg i Italien
och Schweiz mot franska republiken, deltog i
tredje koalitionens krig och skar lagrar äfven
under kriget i Finland 1808—09. Under början af
kriget förde han ett underordnadt befäl i södra
Finland, men kallades efter ryssarnas nederlag
vid Lappo, 14 juli 1808, af öfverbefälhafvaren
general Buxhœvden att öfvertaga befälet
öfver fältarmén i norra Finland efter general
Rajevskij. K. mottog i Jämsö de slagna spillrorna
af Rajevskijs armé, framryckte till Saarijärvi,
men vände vid underrättelsen om motgången vid
Alavo 17 aug. och gick öfver Jyväskylä och
Keuruu mot Ruona. Ehuru svenskarna segrade
vid Ruona, drogo de sig efter den obetydliga
striden vid Salmi 1 och 2 sept. tillbaka, och
efter den tiden började K:s segertåg. I stället
för att från Lappo marschera rakt på Nykarleby
och sålunda afskära återtåget för svenskarna,
som tagit vägen till Vasa,
följde han dessa, men afgjorde
genom den blodiga segern vid Oravais, 14
sept., i själfva verket hela fälttåget. Han
följde svenska härens spillror, ända tills
dessa genom konventionen i Olkijoki, 19 nov.,
utrymde Finland, då han på grund af sjuklighet
för en tid måste lämna krigsskådeplatsen. 23
juli 1809 öfvertog han i Umeå befälet öfver
de ryska stridskrafterna i Västerbotten. Han
hotades där med undergång, då en af svenska
regeringen utrustad expedition landsteg n. om
Umeå, vid Ratan, för att afskära ryssarna
återtåget. Den svenska landstigningskårens
långsamhet och oskickliga tillvägagående i
striden vid Sävar, 19 aug., räddade dock K.,
som lyckades draga sig tillbaka till Piteå. Han
hade just börjat på nytt framrycka söderut, då
underrättelsen om fredsslutet i Fredrikshamn
hejdade honom. 1810 vann K. nya utmärkelser
på den turkiska krigsskådeplatsen, där han
en tid förde eget befäl. K. skildras som en
insiktsfull, bildad, härsklysten, egenkär, men
tapper och förslagen härförare. — I ”Generalen
Grefve Gustaf Wachtmeister, hans släkt och hans
fälttåg” (i ”Hist. tidskr.”, 1897) skildrar
A. Hammarskjöld K:s lefnad och fälttåg i Sverige.
C. O. N.

Kamenz [-ments], stad i sachsiska kretsen
Bautzen, Oberlausitz, vid Schwarze Elster
och järnvägen Pirna—Berlin. 11,120
inv. (1905). Ylle-, cement- och
glasindustri. Sjukhus (”Lessingstift”),
upprättadt till minne af Lessing, som
föddes i K. 1729 och af hvilken äfven
en kolossal byst där uppsattes 1863.
(J. F. N.)

Kamera. Se Camera 2 och Fotografi, sp. 992 ff.

Kameral (jfr Kammare), förr benämningen
på allt, som hade afseende på
rikets drätsel och förvaltning o. d.
Kbg.

Kameralbyrå, afdelning i ämbetsverk för
utredning af ärenden rörande någon gren af
finansförvaltningen. Namnet användes numera
endast i Generaltull- och Järnvägsstyrelserna.
Kbg.

Kameralexamen. Genom k. br. 30 april 1799
anbefalldes, att de, som sökte inträde i
sådana rikets kollegier, som ha befattning med
kameralmål, och vid de publika räkenskapsverken,
skulle från universiteten förete betyg i vissa
kunskapsämnen (teologi, svenska språket och
aritmetiken samt grunderna af naturrätten och
sedeläran) och att undervisning skulle i dessa
ämnen meddelas vid universiteten; därjämte
stadgades äfven, att de skulle förete bevis på
vunnen praktisk skicklighet. Bland de ofvan
uppräknade ämnena nämnes icke den egentliga
kameralvetenskapen (se d. o.), men professorn
i nämnda vetenskap meddelade från början
undervisning däri åt dessa studerande och deltog
i förhören med dem. Dessa förhör anställdes
efter ej lång tid under form af offentlig examen,
hvilken fick namn af kameralexamen. Till ofvan
nämnda ämnen lades genom k. br. 16 nov. 1839
grundlagarna. Kameralexamen afskaffades genom
k. förordn. 9 okt. 1863. Den kompetens, som
genom densamma vanns, kan nu i stället erhållas
genom kansliexamen eller, i vissa fall, redan
genom studentexamen (jfr k. kung. 12 maj 1865).
Th. R.*

Kameralist, förr tjänsteman i allmänhet inom
verk eller afdelning däri, hvars uppgift var
sådana förvaltningsbestyr, till hvilkas skötande
fordrades författningskunskap, men icke juridiska
studier;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>