- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
753-754

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanalbank ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

753

Kananur-Kanarieöarna

754

Danmarks konung", ett betecknande drag af en
främlings uppfattning af unionsförhållandet
på Eriks ai Pommern tid. K:s nordiska
reseanteckningar ha utgifvits 1902 af
V. Lundström med svensk öfv. och kommentar (i
"Smärre byzantinska skrifter", I). - Vanligen
anser man K. identisk med den Johannes Kananos,
som under 1400-talets förra del författat en
beskrifning på Konstantinopels lyckliga försvar
mot turkarna 1422. V. Lm.

Kananur. Se Cannanore.

Kanapé (fr. canapé, af mlat. canapéum, en
förvrängning af grek. konopéi’on, af könops,
mygga, säng med omhängen för att hålla mygg
borta), ^vilsoffa (se Bädd, sp. 835-836 med
fig.). - Äfven ett slags bakverk af smördeg
kallas kanapéer.

Kanara [kä’närä], Canara, kustlandskap i södra
Indien, vid Malabarkusten mellan 13° 52’ och
15° 31’ n. br. Det är administrativt deladt
i North-Kan a ra (10,127 kvkm.; 454,490 inv.,
1901), i prov. Bombay, och S o u t h - K a n
a r a (10,106 kvkm.; 1,134,713 inv., 1901),
i prov. Madras. Hufvudstad i det förra är K a
r w a r (se d. o.), i det senare Man ga l or
e (se d. o.). Kusten är flack med laguner, i
hvilka flera floder utmynna. Bakom den höjer sig
landet raskt till Ghatsbergen. Hufvud-produkter
äro ris, bomull, trä, kokosnötter, kryddor och
kaffe. Invånarna äro till största delen hinduer.
J. F. N.

Kanarésiska språket. Se K a n a r i.

Känari 1. Kanarésiska språket (sanskr. karnåtl)
tillhör de dravidiska språken (se D r a-v i
d a) och talas af 10,s? mill. människor på
Malabarkusten i Syd-Indien. Språkrester finnas
från 600-talet, bl. a. åtskilliga inskrifter
offentliggjorda i "South-Indian inscriptions",
"Indian anti-quary". Alfabet och litteratur äro
af sanskritiskt ursprung. Kanaresiska texter
med öfv. af Mögling i "Zeitschrift der deutschen
morgenländischen ge-sellschaft", bd 14, 18, 24,
25. En gammal inhemsk grammatik Bhattä Kalanka
Deva’s Karnätaka Qab-danucäsanam utgaf s af Rice
1890. Nyare grammatika har utgifvits af Hodson
(2 uppl., Bangalore 1864), ordböcker af Reeve
(Madras 1824-32; ny uppl. 1858) och Kittel
(Mangalore 1894). K. F. J.

Kanäriefro. Se Kanariegräs.

Kanariefågeln, Serinus canaria, zool, hör till
fam. finkartade fåglar inom tättingarnas ordning
och fåglarnas klass. I vildt tillstånd förekommer

den på dem bland Kanarieöarna, som äro
skogbevuxna, på Madeira och på Gröna uddens
öar. Den vistas, där tätt stående träd omväxla
med småskog och snår, företrädesvis utefter
de med yppig grönska kantade bäckarna samt i
trädgårdar; i bergstrakten lefver den så högt
upp som till 1,500-2,000 m. ö. h. - Vilda
kanariefågeln, som i sitt hemland benämnes
canario, blir 13 cm. lång, är på ryggen gulgrön,
med svartaktiga streck och mycket breda, ljust
askgrå fjäderkanter; öfvergumpen är gulgrön,
strupen och frambröstet grönaktigt guldgula,

\

halsens sidor askgrå, bröstet bakåt gulaktigare,
buken och undergumpen hvitaktiga. Honan är ofvan
brungrå, på bröstet och strupen grönaktigt
guldgul. Fågelns föda utgöres af växtämnen,
t. ex. frön, späda grönsaker och saftiga frukter,
särskildt fikon. Honan lägger 4 (stundom blott 3)
kullar hvarje år, med vanligen 5, stundom endast
3-4 ägg i hvarje kull. Arten är sällskaplig
och lefver en stor del af året i mindre eller
större flockar. Vilda kanariefågeln fångas lätt,
i synnerhet som ung, tämjes utan svårighet och
parar sig med tama honor. - Sedan trehundra
år tillbaka har kanariefågeln hållits tam
och därunder förändrats till både storlek och
utseende. Tama kanariefågeln är större än sin
vilda stamart och oftast enfärgadt gul eller
hvitgul; mindre ofta liknar den till färgen den
vilda arten. Sången har föga förändrats i tama
tillståndet, men de vilda fåglarnas är skönare
och klangfullare. Tama ka-nariehonan parar
sig tämligen lätt med hannar af åtskilliga
finkarter, t. ex. grönsiskan, gråsiskan,
steglitsan, vanliga och vinterhämplingen,
gröntinken m. fl. Bastarderna sjunga icke
så väl och fortplanta sig icke så lätt
sinsemellan, men däremot med mindre svårighet
med kanariehonor. Angående tama kanariefågelns
lefnadssätt, uppfödande och skötsel se
bl. a. A. E. Brehm, "Gefangene vögel" (1872)
och "Kanariefågeln" (n:o 48 af "Allmännyttigt
handbibliotek", 3:e uppl. 1903). - Om svenska
kanariefågeln, en mindre bruklig benämning på
g r ö n f i n k e n, se H ä m p-lingsläktet.
C. R. S. (G. G.)

Kanariegräs, Phalaris canariensis L., bot., en
i Syd-Europa inhemsk, i stor skala i Tyskland
odlad graminé med omkr. 60-70 cm. högt strå,
tämligen korta och breda blad, äggformig,
hufvudliknande vippa om 3 cm. längd och håriga
blomfjäll. Dess små plattade, elliptiska,
hvitgula frukter, k a-n a r i e f r ö, äro den
bästa föda för kanariefåglar och flera andra
burfåglar. Kanariegräset träffas ofta nog på
sophögar uppvuxet af sådant bortkastadt frö.
O. T. S. (G. L-m.)

Kanarieharts, bot., ett till facklor användt
harts, som fås af Canarium commune (se C a n a
r i u m).

Kanariesekt. SeKanarievin.

Kanarievin, vin från Kanarieöarna, där det
bästa produceras på Tenerife. Kanarievinerna äro
besläktade med Madeiravinerna, ehuru af lägre
rang, samt förekomma dels, och hufvudsakligen,
som söta dessertviner af malvoisirtyp (Tenerife),
hvilka på 1600- och 1700-talen under namn
af kanarie-s e k t, voro högt skattade,
dels som torra, föga hållbara hvita viner
(Vidogna). Den hos Shakspere som Falstaffs
älsklingsdryck omtalade "kanariesek-ten" var en
då bruklig brygd af hvitt vin, kryd-dadt med
socker, kanel, muskot, stekta äpplen och ägg.
G.H-r.

Kanarieöarna (sp. Islas Canarias), ögrupp i
Atlantiska hafvet, utanför nordvästra kusten
af Afrika, är belägen mellan 27° 30’ och 29°
30’ n. br. samt 13° 17’ och 18° 10’ v. lgd och
består af 5 smärre, obebodda öar (Graciosa,
Allegranza, Santa Clara, Lobos, Rocca) samt
7 större, nämligen: Hierro (Ferro), Palma,
Gomera, Tenerife, Gran Canaria, Fuerteventura
och Lanzarote. Öarnas afstånd från Afrikas kust
är 90 till 300 km., deras sammanlagda areal 7,273
kvkm. Alla öarna äro af vulkaniskt ursprung och
hvila på en grund af basalt eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free