Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 925-926 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kardiograf ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flordelningsapparater, som sett dagen, är
den af Célestin Martin i Verviers uppfunna
remflordelaren (fr. continu diviseur à lanières,
se fig. 3). Här finnas två med jämbreda spår
försedda delningsvalsar af gjutjärn, DD¹;
i dessas spår framgå små ändlösa remmar,
RR¹, hvilka af andra valsar, vv, ledas så, att
hvarannan rem går från den undre delningsvalsen
uppåt, hvarannan från den öfre delningsvalsen
nedåt. (På återvägen är hvarje rem vriden ett
halft hvarf, så att den går på kant mellan de
mötande remmarna och ej behöfver komma i beröring
med dessa.) Då remmarna vid delningsvalsarnas
beröringslinje fullständigt utfylla de
nedsvarfvade spåren, blir det från kamvalsen
kommande ullfloret stadigt inklämdt och
framdraget liksom mellan två släta valsar;
men allteftersom valsarna och remmarna röra
sig framåt, måste floret delas till band,
som medfölja remmarna uppåt och nedåt. Dessa
band gripas sedermera af de läderbeklädda
byxvalsarna, bb, hvilka knåda dem till runda
slubbgarnsändar. Efter utgången från byxvalsarna
lindas stubbändarna kring några trästafvar,
hvilka under namn af slubbgarnsbobiner sedermera föras
till spinnmaskinen. En senare variation af
remflordelaren eger — i stället för de många
småremmarna — endast en enda lång ändlös rem,
hvilken börjande vid maskinens ena sida
ledes kring de båda delningsvalsarna och
ett par smalare ledvalsar i många 8-formiga
hvarf småningom bort till den andra sidan,
hvarifrån den går direkt tillbaka till
utgångspunkten. Fig. 4—6 visa ett stort
modernt kardverk af svensk tillverkning,
öfverst synes förskrubbeln (fig. 4) med
automatisk mataranordning, i midten (fig. 5)
renskrubbeln, dit vadden föres automatiskt
från förskrubbeln; längst ned (fig. 6) är
slubben med flordelaren. (I verkligheten
stå de tre maskinerna naturligtvis bredvid
hvarandra.) Stundom använder man automatisk
vaddöfverföring äfven mellan 2:a och 3:e
maskinen.

Fig 4. Förskrubbel.

Fig 5. Renskrubbel.

Fig. 6. Slubb.

[Bildtext] Fig. 4—6. Modernt kardverk
för ull.

Fig. 7. Bomullskardmaskin med vandrande kardor.

För bomullskardning användas maskiner af olika
slag: dels valskardmaskiner, som till byggnad
och verkningssätt likna en enkel ullkardmaskin,
dels top- l. flatkardmaskiner, dels ock
kombinationer af båda systemen. Valskardorna
äro mycket produktiva, men lämna icke så fint
resultat som flatkardorna, emedan fibrerna
ofta bli omvikta, när vändarvalsen, V (se
fig. 2), skall återlämna dem till cylindern,
C. Flatkardmaskinerna ega inga arbets- och
vändarvalsar; i de förras ställe finnes ett
större antal platta kardskifvor, hvilande nära
intill den roterande cylindern. Dessa flatkardor
äro antingen stationära eller vandrande. I förra
fallet upplyftes en och en då och då i och för
putsning antingen för hand eller automatiskt. Den
automatiska putsningen af stationära flatkardor
kräfver en ganska komplicerad mekanism, i
synnerhet som de främre kardorna behöfva putsas
oftare än de bakre. Vid maskiner med vandrande
kardor (eng. revolving flat cards; se fig. 7)
äro samtliga flatkardor (till
ett antal af 50 à 100 eller därutöfver) förenade
till en ändlös kedja och glida långsamt på ett
par bågar mycket nära cylinderns kardnock. När
de utfört sitt kardningsarbete mot något mer än
1/3 af cylinderomkrefsen, föras de i upp- och
nedvänd ställning tillbaka öfver några ledrullar
och undergå samtidigt putsning af en enkel
mekanism (en liten gungande kam och en roterande
spiralborste). De kunna slipas eller smärglas,
utan att löstagas från maskinen. Maskiner, som
ega både vals- och flatkardor, äro produktiva och
lämna ett slätare garn än maskiner med enbart
valskardor. Vid bomullskardning låter man det
från kamvalsen (här, d. v. s. i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>