Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlshamn - Karlshamnsgranit - Karlshamns kastell - Karlshamns skans. Se Karlshamns kastell - Karlshamn-Vislanda-Bolmens järnväg (sign. K.V.B.J.) - Karlsholm - Karlskoga - Karlskoga 1. Bergslag i Örebro län - Karlskoga 2. Socken i Örebro län, Karlskoga bergslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till stad, men som först 1664 fick
stadsrätt. 1666 donerades till staden, som då
fick namnet K., de båda kronohemmanen Bodekull
och Bodestorp, och 20 okt. 1668 fick K. verkliga
privilegier. Till stadens försvar uppfördes 1675
af Erik Dahlbergh på den s. k. Frisholmen utanför
hamnen (den nuv. "Kastellholmen") en stark skans
(se Karlshamns kastell). Den intogs jämte
staden följande året af danskarna, som 1678 lade
rådhuset, skolan och ett tjugutal andra byggnader
i aska. 1710 måste staden betala danskarna en
högst betydlig brandskatt, och 1711 uppges 1,000
personer af stadens befolkning ha bortryckts
af pesten. Se en under Sv. Brings presidium
i Lund 1743 om K. utg. latinsk akademisk
afh. (sv. öfv. "Om K. en stad i Blekinge" af
G. Herrlin, läroverksprogram, Karlshamn 1908).
F. S–gh.
Karlshamnsgranit, petrogr. Se Granit, sp. 132.
Karlshamns kastell. Till försvar af den vid
Karlshamn befintliga särdeles goda hamnen hade
redan 1659 byggts en skans å Bogö (se d. o.),
och samtidigt uppgjordes förslag till inre
befästningar å Frisholmen samt i ö. å Ortholmen
och i v. vid Sutaren. Fråga var nämligen då om
anläggande där af en hufvudstation för flottan,
och Bogöskansen ställdes under amiralitetet. Men
då denna fråga förföll, öfvergafs t. v. äfven
tanken på den inre befästningslinjen. Innan
Karlskrona kom till stånd, var emellertid
Karlshamn den viktigaste hamnen på Sveriges
södra kust, och vid krigsutbrottet 1675
uppgjorde Dahlbergh förslag till befästningar å
Frisholmen, hvilkas utförande genast påbörjades,
hvarjämte borgerskapet började uppkasta och
palissadera ett bröstvärn kring staden. Innan
befästningen på Frisholmen, som kallades
Karlshamns skans, hunnit fullbordas, ankom amiral
Jens Rodsten 4 okt. 1676 med en dansk eskader
och landsatte artilleri på några klippor samt
började beskjuta skansen, på samma gång som en
dansk styrka under öfverste Sten Brahe blockerade
staden från landsidan. Uppskrämd häraf, uppgaf
kommendanten, öfverstelöjtnant Karl Hård,
skansen redan 7 okt., för hvilken klenmodighet
han sedermera miste lifvet. Ett af generalmajor
A. Wachtmeister 8 febr. 1677 med 1,700 bönder
gjordt öfverrumplingsförsök misslyckades, men
8 mars gaf sig skansen åt Joh. Gyllenstierna,
som dagen därpå afslog ett anfall af snapphanar
och ett danskt parti under Meerheim, hvarefter
befästningsarbetena fortsattes. I slutet af
juli 1678 antändes staden af en dansk
mordbrännarskara under öfverste Stuart, som dock snart
fördrefs af Gyllenstierna. Efter fredsslutet
uppgjordes förslag till den under krigsåren
provisoriskt fullbordade skansens ombyggnad
till ett bombfritt slutet verk med ett starkt
torn, men till en början förbättrades endast de
provisoriska befästningarna, och 19 jan. 1710
besattes skansen utan motstånd af danskarna,
som dock redan 24 s. m. utrymde densamma. 1719
utfördes sedermera några reparationsarbeten,
men 1724 voro alla verk förfallna, hvarför
detta års fästningskommission föreslog ett
alldeles nytt verk å Frisholmen samt verk på
Skeppsvarfsön och Röstensudden till skydd för
inloppet och en redutt på fastlandet till ett
mindre sunds skydd. Brist på medel hindrade länge
denna plans utförande, men 1753 fick Cronstedt
befallning att uppgöra dessein till ett nytt
verk å Frisholmen, där sedermera den gamla
skansen ombyggdes till ett irreguljärt, slutet
tenaljverk med ett blockhus å högsta punkten.
Befästningen, som då började kallas Karlshamns kastell, behärskades
emellertid från närliggande höjder å fastlandet,
hvarför nya förslag uppgjordes dels till 6
sexhörniga bombsäkra torn med mellanliggande
förbindelselinjer, dels till 6 bastionerade
fronter, som omslöto ett ovalt torn. Såväl 1766
som 1770 års sekreta utskott ansåg dock, att det
gamla kastellet skulle bibehållas, tills ett nytt
framdeles kunde byggas, men härmed dröjde. Ännu
1833 föreslogs uppförandet af ett nytt verk, som
skulle likna Kungsholmens, och äfven 1839 års
kustförsvarskommitté föreslog ombyggnad. Det
gamla kastellet, som äfven kallades Karlsten,
hade emellertid underhållits, men sedan 1861 års
landtförsvarskommitté afstyrkt all modernisering
af detsamma, upphörde det med 1865 års början,
då kommendanten och den lilla garnisonen ur
flottan indragits, att räknas till rikets
försvarsverk. 1901 försålde Kronan Frisholmen
och Bogön till Karlshamns stad för 25,000 kr.
L. W:son M.
Karlshamns skans. Se Karlshamns kastell.
Karlshamn–Vislanda–Bolmens järnväg
(sign. K. V. B. J.), tillhörig Karlshamn–Vislanda
järnvägsaktiebolag, smalspårig (1,067 m.),
129,5 km. lång, är med 30 km. belägen inom
Blekinge län och med 99,5 km. inom Kronobergs
län. Urspr. egde järnvägsbolaget endast
Karlshamn–Vislanda järnväg (78 km.), men sedan
Vislanda–Bolmens nya järnvägsaktiebolag gjort
konkurs, öfvergick Vislanda–Bolmens järnväg
(51,5 km.), som redan förut trafikerats af
Karlshamn–Vislanda järnvägsaktiebolag, 1 juli
1908 i detta bolags ego. Vid Karlshamn står
järnvägen genom Mellersta Blekinge järnväg
i förbindelse med Sölvesborg och Karlskrona,
vid Bolmen genom Halmstad–Bolmens järnväg med
Halmstad och vid Norraryd genom den från denna
station utgående Hönshylte–Kvarnamåla järnväg
med Växjö–Tingsryds järnväg, och ha samtliga
nämnda anslutningsbanor samma spårvidd som
K. V. B. J. Vid Vislanda står järnvägen därjämte
i förbindelse med Södra stambanan och vid Ljungby
med den normalspåriga (1,435 m.) Skåne–Smålands
järnväg. Linjen Karlshamn–Vislanda öppnades för
trafik 30 juni 1874 och linjen Vislanda–Bolmen
4 okt. 1878. Vid 1908 års slut utgjorde
bokförda byggnadskostnaden 4,233,983 kr.,
aktiekapitalet 1,731,200 kr. och reservfonden
225,450 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt
säte i Karlshamn.
A. d’A.
Karlsholm, ett, troligen aldrig färdigbyggdt,
fäste i Södertörn, hvilket anlades, för att
försvara Södertälje från n., på en holme i
Linasundet vid Mälarsidan. Det omtalas först
under konung Karl Knutssons tid och fick sitt
namn efter honom.
B. S.*
Karlskoga. 1. Bergslag i Örebro län,
ingår i Nora domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Karlskoga (med Karlsdals
och Degerfors kapellförsamlingar) samt
Bjurtjärn. 74,425 har. 17,268 inv. (1909). Se
G. Lindberg och J. Johansson, "K. bergslags
historia och beskrifning" (1895–97) och
J. Johansson, "Bidrag till K. krönika"
(1895). – 2. Socken i Örebro län, Karlskoga
bergslag. Arealen med inräkning af kapellen
56,220 har. 11,284 inv. (1909). K. bildar med
Karlsdals och Degerfors kapellförsamlingar ett
konsist. pastorat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
