Print (PDF) - On this page / på denna sida - Karlskoga - Karlskoga 2. Socken i Örebro län, Karlskoga bergslag - Karlskoga 3. Municipalsamhälle, förr kyrkoby i Karlskoga socken - Karlskriftning - Karlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karlstads stift, Visnums kontrakt. -- 3. Municipalsamhälle, förr kyrkoby, i ofvannämnda socken, vid K. station å Nora bergslags järnväg, 12 km. från Strömtorps station å Nordvästra stambanan. Samhället har 2,267 inv. (1909). Taxeringsvärde 416,400 kr. (1909) å jordbruksfastighet och 2,074,000 kr. å annan fastighet, hvaraf 300,700 kr. å bevillningsfri. Byggnads-, brand- och ordningsstadgan för rikets städer tillämpas enl. k. br. 26 juni 1885 och 24 maj 1895 samt 11 dec. 1896 och hälsovårdsstadgans för riket bestämmelser om stad enl. k. br. 19 febr. 1897. Platsen har liflig rörelse och bl. a. följande allmänna inrättningar: postkontor, provinsialläkare, distriktsveterinär, apotek, sjukstuga och epidemisjukhus, tingshus, tre missionshus, barnhem, folkskola, realskola, en s. k. praktisk skola, elektricitetsverk, bankkontor (K. härads sparbank samt expeditionskontor af Kristinehamns och Örebro enskilda banker). Från tryckeri i Nora utges "K. tidning" (2 ggr i veckan). Karlskrifning, öfverflyttning af en skeppsgosse från skeppsgossekompani till 3:e kl. sjöman vid sjömanskåren (vid matros-, ekonomi-, eldar-, handtverks- eller minörkompani). Ingen skeppsgosse får karlskrifvas, förrän han uppnått 18 års ålder samt vunnit utbildade kroppskrafter och yrkesfärdighet, motsvarande den, som bibringas i rekrytkurs. Karlskrifningen förrättas vanligen i sept. hvarje år. L. H.*
Fig. 1. Karlskronas vapen.</img> Karlskrona, stapelstad, residens för landshöfdingen i Blekinge län samt svenska flottans hufvudstation, är beläget vid Östersjön, s. om Lyckebyåns mynning. Staden, som ursprungligen anlades på Trossö och den v. därom belägna, numera med Trossö sammanhängande Björkholmen, har sedermera utvidgats, så att den (jfr fig. 2) omfattar de norrut belägna Pottholmen, Pantarholmen och Ekholmen, med hvilka den är förenad genom utfyllningar eller broar. Bland andra öar märkas Stumholmen, med flottans förrådshus och den gamla fästningen Kungshall, Laboratorieholmen, med flottans epidemisjukhus, och Lindholmen. Den n. om Pantarholmen belägna ansenliga ön Vämmö äfvensom angränsande delar af fastlandet tillhöra staden, hvars areal uppgår till 780 har -- däri ej inberäknade de nyligen inköpta öarna Saltö och Dragsö. 1909 uppgick antalet bebyggda tomter till 1,341, obebyggda till 383, fördelade på 35 kvarter. Folkmängden utgjorde vid 1909 års slut 27,460 pers, och hade sedan 1889 ökats med 32 proc. Uppskattningsvärdet å fast egendom, för hvilken bevillning erlades, uppgick 1909 till 30,913,500 kr., hvaraf för jordar 180,000 kr., å bevillningsfria fastigheter till 13,101,300 kr., hvaraf 9,792,900 kr. för statens och 3,308,400 kr. för enskildas. 1909 utgjorde bevillningen 102,616 kr. och inkomstskatten 105,905 kr. Enligt 1909 års utgifts- och inkomststater för staden och kyrkoförsamlingarna upptogos stadens inkomster till 832,488 kr. och utgifterna till 1,446,029 kr. Utdebiteringen till bestridande af 1909 års utgifter utgjorde 6,89 kr. pr bevillningskrona. Stadens tillgångar voro 1 jan. s. å. bokförda till 6,896,248 kr. och skulderna till 5,690,524 kr. Den ö, på hvilken staden urspr. anlades, höjer sig från alla sidor till en jämn platå, som bildar stadens medelpunkt, Stortorget, där en af Börjeson modellerad, i brons gjuten staty af stadens grundläggare Karl XI är rest (1897; se fig. 3 o. 4 i art. Karl, sp. 968) och där stadens (1905) nyrestaurerade rådhus (fig. 3) och två af dess kyrkor, Fredrikskyrkan l. Storkyrkan (grundlagd 1720, invigd 1744; fig. 5) och Heliga trefaldighetskyrkan l. Tyska kyrkan (uppf. 1697--1709, efter N. Tessins ritning; fig. 4), stadens vackraste kyrka, äro belägna. De till stadens centrum ledande gatorna äro starkt kuperade, men i allmänhet breda och raka. De centrala delarna af staden äro i allmänhet väl bebyggda, särskildt Ronnebygatan, där efter en större eldsvåda 1887 ståtliga byggnader vuxit upp, som förläna denna stadsdel ett storstadsmässigt utseende. Af dessa byggnader må särskildt framhållas riksbankshuset (uppf. 1904), i hvilket jämväl post-, telegraf- och telefonstationerna äro inrymda, samt stadshotellet. Vid samma gata är jämväl det mera anspråkslösa länsresidenset beläget, hvilket emellertid troligen före 1910 års slut kommer att utbytas mot ett ståtligt palats, som f. n. (efter ritning af G. Lindgren) är under uppförande vid Kungsbron, samt, vid Borgmästarfjärden, Wachtmeisterska huset ("Grefgården"), en i gammalsvensk herrgårdsstil uppförd byggnad. Vid den med träd planterade Drottninggatan, som från Skeppsbrohamnen leder fram mot Flottans varf, ligga Allmänna läroverket för gossar, Kronprinsessan Viktorias örlogshem (öppnadt 1902 med syfte att bereda flottans sjömän och värnpliktiga en tillflyktsort å deras fritid), Frimurarlogen, Skeppsgossehemmet (öppnadt 1903, likartadt med örlogshemmet), Sjötruppernas kasern, stationsbefälhafvårens ämbetshus med kansli, räkenskapskontor, skolor m. m. Vid gatans ändpunkt i s. ligger Flottans sjukhus och bakom detta Amiralitetskyrkan (af trä, enligt sägen öfverflyttad från Finland på 1680-talet, restaurerad 1909). Strax i närheten ligga kustartilleriets kasernbyggnader med fasader mot Vallgatan, som från Drottninggatan leder fram till Amiralitetstorget, en vacker parkanläggning (fig. 7), vid hvilken den ståtliga Skeppsgossekasernen, Blekinge museum och Elementarläroverket för flickor äro belägna. Staden är ganska väl försedd med öppna platser och planteringar, bland hvilka, förutom ofvannämnda parkanläggning å Amiralitetstorget, märkas den vidsträckta, väl vårdade Hoglands park med en staty i marmor af Karl XIII (aftäckt 1897), samt Kungsplanen, vid hvilken två nyuppförda byggnader, stadens elektricitetsverk och varmbadhus, äro belägna. N. om staden å Vämmö i närheten af den vackra och lifligt besökta Skogsparken ("Tallet") ligga Karlskrona grenadjärregementes och Ingenjörtruppernas kaserner, stadens epidemisjukhus, länslasarettet samt några betydande industriella anläggningar, Tyska bryggargården, kakelfabriken och träförädlingsfabriken. Antalet fabriker 1907 var 43 med 2,450 arbetare och ett tillverkningsvärde af 7,75 mill. kr. Största tillverkningsvärdet hade en galvaniserings- och etsningsfabrik (öfver 1 mill. kr.), 2 skeppsvarf och båtbyggerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
