Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1119-1120 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karnuter - Karnuter 1. En gallisk folkstam i norra Italien - Karnuter 2. En folkstam i mellersta Gallien - Karo - Karobe - Karobin - Karola (Carola). Se Karolina, drottning av Sachsen - Karoli församling - Karolin - Karolin 1. Benämning på Karl XII:s krigare - Karolin 2. Namn på svenska mynt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karnuter (lat. Carnutes l. Carnuti). 1. En
gallisk folkstam i norra Italien under romerska
tiden. – 2. En folkstam i mellersta Gallien
kring det nuv. Chartres, som har sitt namn efter
dem. Deras hufvudstad Autricum (nu Chartres)
ansågs för "den keltiska jordens medelpunkt"
och var det i religiöst hänseende, i det
hela Galliens druider årligen där höllo en
församling. På karnuternas område låg vid Loire
äfven den befästa staden Genabum (Orléans l.,
enligt Napoleon III:s undersökningar, Gien). I
likhet med öfriga galliska fylken måste äfven
karmiterna underkasta sig Caesar, men gåfvo genom
mord på alla romare i Genabum uppslaget till
den farliga resning, för hvilken arvernerna
under Vercingetorix trädde i spetsen (53-52
f. Kr.). Till straff för sitt affall plundrades
Genabum af Caesars här och lades i aska. Se för
öfrigt Galler och Vercingetorix.
S. F. H.*

Karo, namn på de japanske landsfurstarnas
förnämsta ämbetsmän under Tokugawaväldet. Se
Japan, sp. 1458 och 1486.

Karobe, bot., detsamma som johannesbröd (se Ceratonia).

Karobin, kem., ett geléartadt upplagskolhydrat
i väggarna af karobe, d. v. s. frukterna af
Ceratonia siliqua, johannesbrödträdet. Ger vid
spjälkning mannos (se d. o.) och något galaktos.
H. E.

Karola (Carola), drottning. Se Karolina,
drottning af Sachsen.

Karolath (K.-Beuthen-Schönaich)
l. Carolath, mediatiseradt furstendöme i
preussiska reg.-omr. Liegnitz (Schlesien), har en
areal af 250 kvkm., med omkr. 15,000 inv., och
omfattar en stad, Beuthen, vid vänstra stranden
af Oder, en köping, K., vid Oder, snedt emot
nämnda stad, samt ett tjugutal byar. Furstendömet
tillhör furstliga ätten K.-Beuthen.
(J. F. N.)

Karoli församling i Malmö stad, som under 1883
blef territoriell, är ett regalt-privilegieradt
pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt, och
hade vid 1909 års slut en folkmängd af 15,667
personer.

Fig. 1. Karolin af guld, slagen för Karl XV, 1868.

Karolin (af lat. Carolus, Karl). 1. Benämning
på Karl XII:s krigare. - 2. Namn på svenska
mynt. A) Karoliner af guld (fig. 1) präglades
vid myntverket i Stockholm åren 1868, 1869,
1871 och 1872, på grund af k. förordn. 31 juli
1868, enligt hvilken detta myntstycke skulle i
guldvärde, halt och vikt noggrant motsvara det
af Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz genom
den s. k. latinska myntkonventionen 1865 antagna
10-francsstycket. Det innehöll i prägeln såväl
benämningen "Carolin" som det internationella
värdet "10 francs". Dess diameter var 19 mm.,
dess vikt 3,2258 gr. och dess halt 9/10. Remedium
så i halt som vikt fick utgöra högst 2 tusendelar
öfver eller under rätta halten och vikten. –
Ehuru detta mynt fick präglas äfven för enskildas
räkning, mot en myntskatt af 2/10
proc., kom det föga i bruk. Anledningen därtill
torde böra sökas i den omständigheten att, så
länge silfver ännu var värdemätare i landet,
ett guldmynt icke kunde ha ett bestämdt värde,
när guldets värde i förhållande till silfrets
ständigt förändrades. Myntet mottogs icke ens af
Sveriges riksbank till samma pris som det, under
hvilket det utsläpptes i rörelsen, utan något
därunder. – Då riksdagen afslog bankdirektören
A. 0. Wallenbergs motion, att karolinen måtte
blifva Sveriges myntenhet och tiondelen däraf,
under benämning 1 mark, räkneenheten, blef
karolinen icke ett hufvudmynt och förfelade
därför sitt ändamål, som var att förmedla
Sveriges öfvergång till ett internationellt
myntsystem. Genom lagen om öfvergång till det nya
myntsystemet 30 maj 1873 upphäfdes visserligen
den åt enskilda personer medgifna rättigheten
att låta utmynta karoliner, men detta mynt
medförde dock en ej ringa fördel för svenskar
under resor i utlandet, där det ganska snart
tillvann sig förtroende. Såsom ett bevis därpå
må nämnas, att det 1872 lyckades ofvannämnde
Wallenberg hos dåv. presidenten Thiers utverka,
att karolinen skulle till sitt prägelvärde (10
fr.) emottagas i alla offentliga kassor inom
Frankrike. Detta den franska regeringens påbud
lär sedermera icke blifvit återkalladt. – Hela
det utmyntade antalet karoliner är 81,200. Enligt
den nu gällande myntfoten har karolinen ett
oföränderligt värde af 7 kr. 20 öre. – B)
Ett annat guldmynt med samma namn slogs vid
myntverket i Stockholm åren 1606-10 på "16 marck
swenska", motsvarande 4 daler silfvermynt,
enligt myntordningen 22 mars 1604. – C) De
markmynt, som efter 1664 års myntordning slogos
i silfver, gingo i rörelsen under den gemensamma
benämningen karolinmynt. De buro i prägeln 8,
4, 2 och 1 mark samt benämndes i myntordningen
dubbel, hel, half och fjärdedels svensk daler
resp. Det var 2-marken, som kallades karolin (fig. 2)
och i följd däraf kallades
4-marken dubbel karolin, 8-marken fyrdubbel karolin (kallas i allmänna
rörelsen ofta dukaton) och 1-marken
half karolin. Den dubbla karolinen eller 2
karoliner kallades daler karolin. Dukatonen
eller 8-marken var af finare halt än de öfriga,
i det den höll 14 3/4 lod eller 922 tusendelar
fint silfver, under det de öfriga höllo endast
11 1/9 lod eller 694 tusendelar, men var i dess
ställe af proportionsvis lägre vikt, så att
finsilfvervikten blef den riktiga. Karolinmyntet
hade följande vikt: 4 karoliner – 652 118/215 ass;
2 karoliner – 432 80/81 ass; 1 karolin – 216 40/81 ass;
1/2 karolin – 108 20/81 ass,

Fig. 2. Karolin (2-marksmynt) af silfver, slagen för Karl XII, 1718.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>