- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1223-1224

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kastelholm - Kastelholms län - Kastell - Kastell 1. mindre fästningsverk - Kastell 2. hög uppbyggnad på forntidens fartyg - Kastellän - Kastellegården - Kastelleklostret - Kastellholmen - Kastell-Ladugården - Kasteloryzo - Kastenhof - Kaster skans - Kastigation - Kastigera - Kastilien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ruiner, hvilka äro belägna i en naturskön nejd och
ännu i dag te sig storartade. K. begagnades någon
gång som fängelse. Erik XIV satt fången där
aug.–nov. 1571. – Jfr K. A. Bomansson, "Finlands
fornborgar" I (1856).
M. G. S. L. W:son M.

Kastelholms län. Se Kastelholm.

Kastell (af lat. castellum, befäst plats, diminutiv
af castrum, borg). 1. Ett mindre fästningsverk,
borg eller slott (se fig. i art. Ischia). – 2.
Skpsb., hög uppbyggnad för- och akterut på
forntidens fartyg. Då fartygen voro armerade,
hade kastellen endast en lättare bestyckning. Jfr
Galär.
2. J. G. B.*

Kastellan (fr. châtelain, af lat. castellanus), i
äldre tider den, som förde befälet på ett kastell
(se d. o.), borggrefve (se d. o.), borgfogde,
slottshöfvitsman; numera en person, som har tillsyn
öfver och förevisar ett slott, slottsvaktmästare. –
I Polen behöll ordet kastellan (po. kasztelan) länge
en god klang. Boleslaw Chrobry (992–1025)
insatte i hvar och en af de kretsar (kastellanier),
hvari riket indelades, en kastellan att
handha lagskipningen, ordna och leda krigsuppbådet
samt förvalta kungsgårdarna m. m. Sedan 16:e årh.
bildade kastellanerna jämte vojevoder och biskopar
senaten. Titeln "kastellan af Krakau" var den
förnämsta i riket. – Kastellani, området för
en kastellans myndighet.

Kastellegården, kungsgård i Ytterby socken,
Göteborgs och Bohus län, vid Nordre älf. 6
mtl, tax. till 286,000 kr. (1909). Gården,
som förr varit boställe åt öfversten vid
Bohus läns regemente, men nu är indragen till
kronan och utarrenderad, har sitt namn efter
det kastell, som Sigurd Jorsalafare anlade på
platsen till skydd för den därinvid liggande
staden Kunghäll. På ruinerna af detta kastell
uppfördes (före 1180) ett kloster, kalladt
Kastelleklostret och sannolikt tillhörande
augustinorden. Klostret synes ha varit ganska
rikt och hade utom tomter i staden en mängd
hemman spridda öfver Inland, Hisingen och
Tjörn (dess jordebok af år 1485 är meddelad
af A. E. Holmberg i "Bohus läns historia och
beskrifning", 2:a uppl. 1867, III, sid. 151). Det
upphäfdes 1533, och dess egendomar indrogos
till kronan. Klosterbyggnaderna nedrefvos efter
hand för att användas till Bohus’ befästande
och äro nu alldeles jämnade med marken.
Wbg.

Kastelleklostret. Se Kastellegården.

Kastellholmen, en klippbrant ö i Stockholm,
belägen i Saltsjön mellan egentliga staden
och Djurgården och medelst bro förenad med
den n. v. därom liggande Skeppsholmen. Areal
2,73 har. På ön, som tillhör kronan, finnas
kastell (däraf namnet) med salutbatteri,
åtskilliga byggnader afsedda för k. flottans
underbefäl, ett litet värdshus ("Blåsut")
och en k. skridskoklubben tillhörig prydlig
paviljong (uppförd 1883). Det nuv. kastellet
uppfördes under tiden efter 1845, då det gamla
kastellet sprang i luften. Af K. M:t 1906 utsedda
kommitterade för undersökning, huru den då i
Riddarholmskyrkan förvarade trofésamlingen,
som 1907 provisoriskt flyttades till Nordiska
museet, må kunna för framtiden bevaras, ha
föreslagit att å K. uppföra en större byggnad,
som skulle inrymma ej blott ofvannämnda troféer,
utan äfven ett artilleri- och marinmuseum. K.,
under medeltiden jämte Skeppsholmen kallad
Vagnsöarna, bär på äldre kartor namnen
Schantzen, Blockhusholmen, Notholmen.
Wbg.

Kastell-Ladugården, friherreskap invid Kungälf,
som 18 dec. 1673 gafs R. von Aschenberg och
torde ha varit det sista, som utdelades före
reduktionsbeslutet af 1680 om indragning af gref-
och friherreskap.

Kasteloryzo, ö. Se Kosteloryzo.

Kastenhof [-håv], fordom benämning på ett vid
nuv. Gustaf Adolfs torg i Stockholm beläget
hus, som efter ritning af byggmästaren Hans
Freester (Ferster) uppfördes 1645-50 till
lokal för Norrmalms kämnärsrätt, hvilken där
hade sina sessions- och arrestrum ända till
1849. Sedan slutet af 1600-talet hade chefen för
Lifgardet boställe i detta hus, som inrymde
äfven en källare, utrustad med särskilda
privilegier. Sitt namn erhöll huset efter
den förste innehafvaren af kämnärskällaren,
vinskänken Casten Hoff (porträtt i Nordiska
museet), hvars namn efter hand öfverflyttades
på själfva byggnaden, som först kallades
Casten Hoffshuset eller Castenhofshuset, men
slutligen Kastenhof. Huset hade till början
af 1700-talet ett högt gafvelröste åt Gustaf
Adolfs torg; en rikt dekorerad hufvudportal
(afbildad i "Samfundet S:t Eriks årsbok", 1905)
kvarstod till 1853, och en enklare gårdsportal
borttogs för ett tiotal år sedan. På det gamla
K:s plats ligger nu "Hotell Rydberg". Namnet
Kastenhof upptogs af ett mindre näringsställe,
som i slutet af 1800-talet fanns vid Jakobs torg
och hörnet af Arsenalsgatan.
Upk. d. y.

Kaster skans, i Livland, vid Embachs
utflöde i Peipus, byggdes sannolikt 1654,
ty detta år utarbetades ett förslag till
befästning af "udden mellan Peipus och
Embach". Skansen intogs af ryssarna 1656,
men återtogs af M. De la Gardie 1657.
L. W:son M.

Kastigation. Se Kastigera.

Kastigera (lat. castigare), tukta, aga. –
Kastigation, tukt, aga, botöfning. – Jfr
Mores.

Kastilien (sp. Castilla), spanskt landskap,
delas genom de kastiliska skiljebergen (Sierra de
Guadarrama och Sierra de Gredos) i de historiskt
bekanta provinserna Gamla och Nya K.

1. Gamla K. (sp. Castilla la vieja) gränsar i
n. till Vizcaya-viken, Baskiska provinserna
och Navarra, i ö. till Aragonien, i s. till
Nya Kastilien och i v. till Estremadura,
Leon och Asturien. 65,727 kvkm. Omkr. 1,9
mill. inv. (1908). Det omfattar de 8 provinserna
Santander, Palencia, Valladolid, Avila, Segovia,
Soria, Burgos och Logroño. Landet består af
en torr, trädlös högslätt, den högsta bland
Europas större högslätter, med en medelhöjd af
800 m. och genomskuren af berg eller höjder. De
enda betydande vattendragen äro Ebro och Duero,
som båda ha sina källor inom landskapet. Den
n. om Duero liggande delen af högslätten (Tierra
de campos
) är odlad; landet s. om Duero är
däremot en ödslig stäpp, som nyttjas endast till
betesmark för ofantliga fårhjordar. Provinsen
anses ha fått sitt namn efter de många skansar
(castella), som västgoterna där uppförde till
skydd mot morerna. K. var i äldre tider en
af ärftliga grefvar styrd provins, som lydde
under det västgotiska konungariket Leon,
men 933 gjorde grefve Fernando Gonzales af
Burgos sig oberoende. Burgos blef det nya rikets
hufvudstad. Ung. 100 år senare (1037) eröfrades
Leon af konung Ferdinand I af Kastilien. Under
11:e årh. kämpade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free