- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1221-1222

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kastamuni - Kastamuni 1. Vilajet i Mindre Asien vid Svarta hafvet - Kastamuni 2. Huvudstad i vilajeten med samma namn - Kastanda - Kastanje - Kastanje 1. Botanisk - Kastanje 2. Zoologisk - Kastanjebaggen - Kastanjeträd - Kastanjetter - Kasta på stång - Kasta smörgås - Kasta varpa - Kastbatteri - Kastboll - Kastby - Kastel - Kastelholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

K., Boll och Kanghri. 50,700 kvkm. Omkr. 961,200
inv. – 2. Hufvudstad i nämnda vilajet och i
sandjaket K., vid Gök Irmak, en biflod till
Kisil-Irmak. Omkr. 15,500 inv. Handel med
hår af Angorageten och däraf förfärdigade
väfnader samt af kopparkärl. I K. ligger
Komnenernas stamslott, Castra Comneni,
hvilket gifvit upphof till namnet K.
(J. F. N.)

Kastanda. Se Kast, sp. 1220.

Kastanje. 1. Bot., af lat. Castanea, namn dels
Castanea vulgaris (äkta kastanj e), dels
Æsculus hippocastanum (hästkastanje). Se
Æsculus och Castanea; om jordkastanje se Bunium.
– 2. Zool. Se Hästdjuren, sp. 171.

Kastanjebaggen (Kastanjeborren). Se Ollonborrar.

Kastanjeträd, bot. Se Castanea.

Kastanjetter (fr. castagnettes, sp. castañertas,
castañuelas), ett i spanska och neapolitanska
danser brukligt skallerinstrument, bestående
af två i form af ett genomskuret kastanjeskal
(däraf namnet) sammansatta träbitar, genom hvilkas
hopslående med fingrarna – sedan instrumentet
medelst ett band fästs vid tummen – de dansande
slå takten till sina rörelser. Vanligen har
den dansande ett par kastanjetter i hvardera
handen.
A. L.*

illustration placeholder



Kasta på stång, sjöv., detsamma som "brassa
back". Se Back och Brassa, sjöv.

Kasta smörgås, en gosselek med uråldriga anor,
hvilken består i att kasta en flat stenskärfva
mot en lugn vattenyta i minsta möjliga vinkel,
så att stenen studsar från vattnet gång på gång i
allt mindre och mindre bågar. Leken kallades hos
forngrekerna epostrakismos och heter på eng. to
play at duck and drake
, fr. faire des ricochets,
ty. butterbrot (butterstullen) werfen, i Schweiz
vater und mutter schlagen l. küssen l. erlösen(första bågen kallas "far", andra bågen "mor",
de följande bli "barnen"), i Österrike jungfern
(jungfernsprung) machen
.

Kasta varpa (gottl. kastä varpä). Se Folklekar,
sp. 765.

Kastbatteri, fortif., ett för kastpjäser –
haubitser eller mörsare – uppfördt batteri,
som vanligen lägges tillbakadraget å skyddad
plats och, särskildt vid kustbefästningar,
så högt omständigheterna medgifva.
L. W:sonM.

Kastboll. Se Bollspel, sp. 1031.

Kastby. Se By, sjöv.

Kastel (lat. Castellum Mattiacorum l. Trajani),
stad i hessiska prov. Rhenhessen, på högra
stranden af Rhen, midt emot Mainz, med
hvilket K. står i förbindelse medelst en
1885 byggd järnbro. 8,753 inv. (1905). K. är
inneslutet i staden Mainz’ befästningssystem.
(J. F. N.)


illustration placeholder
Kastelholms slott i slutet af 1600-talet,

efter Sueciae-verket.



Kastelholm, fordom slott i Sunds socken på Åland
vid en smal, nu delvis igengrundad rik. Det var
till större delen uppfördt af granit. Slottets
"sträckmur", som höll ung. 2,4 m. i tjocklek,
hade en omkrets af 217 m. samt inneslöt 2 borggårdar.
Den större borggården försvarades på västra sidan
af en med skottgluggar försedd mur (se fig.) samt
hade 2 i ö. och n. belägna tvåvåningsflyglar.
Vid borggårdens sydvästra hörn reste sig ett
ansenligt torn. Den mindre (södra) borggården
var på alla sidor omsluten af boningsrum,
hvilka lämnade blott en obetydlig plan öfrig i
midten och tillhörde en enda byggnad. Slottets
höjd torde varit 18-20 m. K. omnämnes första
gången 1388, då den från tidens partistrider
bekante Jakob Abrahamsson Djekn innehade
detsamma. Det hade under unionstiden en icke
ringa politisk betydelse, ty de växelvis
härskande partierna sökte vanligen eröfra K.,
innan de gjorde sig till herrar öfver det öfriga
Finland. Under Eriks af Pommern tid innehades
slottet med underlydande län, Kastelholms län,
som omfattade hela den åländska skärgården,
af tysken Benedikt Pogwisch. Efter dennes död,
1432, öfvergick det till hans änka, fru Ida
Königsmarck, men förvaltades af hennes son
Otto Pogwisch, som dock 1434 nödgades uppgifva
det åt Erik Pukes underbefälhafvare Johan
Folkesson. Bland senare medeltida höfvitsmän må
nämnas Knut Posse, som dog på K. 1500. Under
Svante Stures krigiska styrelse blef det gång
på gång föremål för angrepp af danskarna, som
i juli 1507 tände eld på slottet och medtogo
dess förnämsta egodelar. 1510 eröfrade Sören
Norby det för en kortare tid. Under Kristian
II:s regering innehades K. af en käck dansk
höfding, Lyder Friman. Först mot hösten 1523
besattes det af Gustaf Vasas trupper, troligen
under ledning af Ivar Fleming, hvilken mäktige
adelsman innehade länet 1524-37. I början af
1599 bemäktigade sig Salomon Ille (se denne)
slottet för konung Sigismunds räkning och
försvarade det under två efter hvarandra
följande belägringar, men tvangs slutligen att
uppgifva det 31 juli s. å. Därefter förlorade
K. h. o. h. sin militära betydelse. Sedan 1635,
då St. 0. Mörner afträdt, tillsattes icke vidare
någon höfvitsman, utan slottet förvaltades af
kronofogdarna på Åland. Det gick alltmera sitt
förfall till mötes, oaktadt dels Dahlbergh 1679
framhöll dess vikt, dels generalkvartermästare
Palmquist 1712 påpekade, att det sommartid vore
bra att ha försvarsverk vid K., förutsatt att
man vore herre på sjön, dels en provisorisk
förstärkning med palissader m. m. utfördes
1714. Eldsvådor 1745 och 1772 påskyndade dess
förstöring; numera återstå endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free