- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1291-1292

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katekes - Kateket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utkommo under tidernas lopp och antogos i de olika
landskyrkorna. Den äldsta svenska katekesen
(bestående af ett enda litet oktavark med
15 tryckta sidor) trycktes dock i Stockholm
redan 1526 och har således intet att skaffa
med Luthers katekes. Den är en (sannolikt af
Olaus Petri verkställd) öfversättning från
ett tyskt original af år 1525 och har följande
titel: "Een skön nytthug vnderwisningh allom
Christnom menniskiom (icke allena barnom och vngo
folke) vthan och them gamblom gaska nytthugh
stelt på spörsmåll och swar". 1530 följde
"En lijten Catechismus" i samband med Olaus
Petris postilla. Den första svenska öfv. af
Luthers katekes utkom möjligen 1548, ehuru det
äldsta exemplar, som finns i behåll, är af år
1572. (Jfr A. C. Bang, "Dokumenter og studier
vedrörende den lutherske katekismus’ historie
i Nordens kirker", I, 1893, och H. Lundström,
"När utkom Luthers lilla katekes första gången på
svenska?", i "Samlaren", XVIII, 1897). 1600-talet
är rikt på svenska katekesförklaringar. 1631
utgaf Laurentius Paulinus Gothus (d. som
ärkebiskop 1646) sin mycket ansedda "Thesaurus
cathecheticus theoreticus et practicus". Högt
värderade katekesförklaringar voro biskop
Olof Laurelius’ "Eenfalligha fråghor eller
spörzmåål om vår christendomsstycker" (1635) och
"Cathechismus Lutheri med en kort förklarning"
(1649; 2:a uppl. 1670). 1669 utkom "Catechesens
enfaldige förklaring" af Erik Emporagrius. Karl
XI tillsatte en katekeskommitté, i hvilken
Haqvin Spegel var själen. 1686 hade kommittén
slutat sitt arbete, hvaraf resultatet var
den s. k. "Spegelska katekesen". Den blef
emellertid snart indragen och förbjuden, emedan
åtskilliga stora fel i boken påvisades af biskop
E. Benzelius och flera andra granskare. Den
blef dock underlaget för den katekesförklaring,
som ärkebiskop Olof Svebilius på kunglig
befallning 1689 utarbetade (öfv. på finska af
Juslenius 1746). Den begagnades till 1810,
då en omarbetning, gjord af ärkebiskop Axel
Lindblom, antogs. Denna blef dock föremål för
många anmärkningar. 1852 och 1868 tillsattes
katekeskommittéer, men deras förslag blefvo
icke antagna. 1878 antogs ändtligen ett af
en ny kommitté framlagdt katekesförslag,
kalladt "Doktor M. Luthers lilla katekes med
kort utveckling". Bland svenska katekeser må
slutligen nämnas Karl IX:s reformerta katekes
(1604), biskop Terserus’ synkretistiska
katekes (1662), H. Schartaus "Undervisning
i christendomskunskapen för barn etc." (1833;
flera uppl.) och F. A. Johanssons (se denne) 1908
utgifna, men ej antagna "Handledning etc.".
- Inom den reformerta kyrkan utkommo och antogos
till bruk flera katekeser: i S:t Gallen 1527;
i Basel af Oekolampadius, i Zürich af Leo
Judæ, i Strassburg af Butzer, alla tre 1534;
i Geneve af Calvin 1538 och 1545 o. s. v. Mest
bekant är den s. k. Heidelbergkatekesen,
utgifven på kurfurstens af Pfalz, Fredrik
III:s, befallning 1563 af Zacharias Ursinus och
Kaspar Olevianus samt af Dordrecht-synoden 1619
antagen som symbolisk bok. Den sönderfaller i
tre afdelningar: om det mänskliga eländet, om
återlösningen, om tacksamheten mot Gud. Calvins
katekes har i Frankrike antagits som symbolisk
bok. Den är indelad i 55 delar efter sön- och
högtidsdagarna. Den engelska episkopalkyrkans
katekes är den korta s. k. Church-catechism
(sedan Edvard VI:s tid) och presbyterianska
kyrkans den s. k. Assembly-catechism, som
vunnit symboliskt anseende. - Inom den
romersk-katolska kyrkan utkom 1554
på kejsar Ferdinand I:s befallning en af
jesuiten Petrus Canisius författad större
katekes och en mindre 1566, hvilken senare
varit den mest använda läroboken inom katolska
kyrkan. Vid jesuitordens upplösning blef den
utträngd af abboten Felbingers katekes. 1566
utkom på tridentinska mötets föranstaltande
den bekanta Catechismus romanus, författad
af ärkebiskop Leon Marino, biskop Egidio
Foscarari och Fr. Fureiro. Det vidlyftiga
arbetet sönderfaller i fyra delar: det
apostoliska symbolum, sakramenten, de 10 buden
och bönen. Detta arbete räknas till kyrkans
symboliska böcker, men är mindre egnadt till
lärobok än till handbok för lärare. - Inom
den grekisk-katolska kyrkan nyttjas allmänt
ryssarnas stora katekes, "Orthodoxa confessio",
utgifven och sanktionerad 1643 samt författad,
såsom det antages, af metropoliten i Kiev,
Peter Mogila. Den sönderfaller i tre delar: tron,
enl. nicenska symbolum, hoppet, enl. Herrens
bön, och kärleken, enl. de 10 buden. 1723 lät
Peter den store utarbeta en mindre katekes
efter Orthodoxa confessio. - Af de bland
sekterna antagna katekeserna är unitariernas
l. socinianernas "Catechismus racoviensis"
("Rakau-katekesen") den mest bekanta. Författad
och bearbetad af flera, bland dem Faustus
Socinus, utkom den 1605 i en större och en mindre
upplaga, först på polska språket, sedan på tyska
och latin. Den fick symboliskt anseende bland
socinianerna.
J. P.

Kateket (se Katekes), numera
i allmänhet lärare, som drifver katekisation
(se d. o.), kallades i den gamla kyrkan den,
som undervisade de s. k. katekumenerna i den
kristna trosläran för dopets erhållande. Urspr,
voro dessa lärare inga särskilda kyrkliga
ämbetsmän, utan både präster och lekmän
kunde tjänstgöra som kateketer. Då sedermera
katekumenundervisningen mera utbildades och för
detta ändamål kateketskolor inrättades, uppkom
ett särskildt kateketämbete. Den gamla kyrkans
mest bekanta kateketskola var Alexandrias,
stiftad troligen i början af 2:a årh., och som
dess förnämste lärare nämnas Pantænus, Klemens
och Origenes. När efter kristendomens allmänna
införande barndop blef vanligt och katekumenatet
upphörde, afskaffades naturligtvis kateketämbetet
och kateketskolorna. - I Stockholm finnes ett
slags söndagsskolor, upprättade af det 1771
stiftade Samfundet pro fide et christianismo,
hvilka kallas kateketskolor och hvilkas lärare
kallas kateketer. 1777 inrättades två sådana
skolor, en för staden inom broarna och en för
Södermalm. Genom donationer sattes samfundet
i stånd att småningom öka dessa skolors
antal, så att Storkyrkans, Klara, Jakobs och
Johannes’, Ladugårdslandets, Kungsholmens,
Maria, Katarina och Adolf Fredriks församlingar
fingo hvar sin kateketskola. Sedermera skedde
härutinnan åtskilliga förändringar. Den rådande
okunnigheten hos den fattigare befolkningens
barn föranledde inrättandet af dessa skolor,
i hvilka, enl. de äldsta instruktionerna,
skulle meddelas undervisning "dels åt personer
öfver 15 års ålder, hvilka icke hafva nöjaktig
kristendomskunskap, dels åt barn, som, antagna
i tjänst på fabriker eller i handtverk eller af
hvilka orsaker som helst, sakna tillfälle till
en daglig skolgång".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free