Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1299-1300 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katinka - Kation - Katjenovsky, Michail Trofimovitj - Katkari - Katkov, Michail Nikiforovitj - Katla - Katlamba-bergen - Katmandu - Katning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Katinka, ryskt kvinnonamn, dim. af
Katarina.

Kation (af grek. kato, nedantill),
fys. Se Elektrolys.

Katjenovsky, Michail Trofimovitj,
rysk litteratör, f. 1775 i Charkov,
d. 1842. Efter knapphändiga elementarstudier
och åtskilliga års tjänst som underofficer,
stadsskrifvare m. m., uppträder han
fr. o. m. 1799 i ett par tidskrifter som
författare i tidens "sentimentala" genre,
kom som Al. Razumovskijs bibliotekarie till
Moskva och redigerade, med ett och annat afbrott,
1804–30 "Vjestnik Jevropy", Rysslands
första litterär-politiska tidskrift af någon
betydelse (uppsatt 1802 af Karamzin). Sedan
1810 var K. professor vid Moskvas universitet
(fr. o. m. 1835 i de slaviska folkens historia
och litteratur). Utan egna djupare studier anslöt
sig K. som historiker till den "kritiska skolan"
(Schlözer, Niebuhr), men slog öfver i ren
skepticism: Rysslands historia börjar först
på 1200-talet; alla äldre källor, krönikor,
"Ryska rätten" o. s. v. äro förfalskningar
från 1200-talet. På äldre år sysslade han äfven
med svenska. K. användes i en mängd offentliga
uppdrag, som skolinspektör, censor m. m. och
var ännu 1837–42 universitetets rektor. Vid sin
död stod K. tämligen främmande för samtidens
vetenskapliga och litterära strömningar.
                Lll.

Katkari (Katodi), indisk stam. Se Kolh.




Katkov [-kå’ff], Michail Nikiforovitj,
rysk publicist, f. 1818 i Moskva, d. 1887,
studerade i Moskva och hörde, jämte Aksakov,
Bjelinskij, Bakunin, Herzen ra. fl., till
den krets af framstående unga män, som på
slutet af 1830-talet möttes hos hegelianen
Stankevitj. Några tidskriftsuppsatser från
studenttiden förråda utpräglade nationella
intressen och en viss mystisk läggning. Efter
fortsatta studier i Königsberg och Berlin
blef K. professor i filosofi i Moskva. Hans
disputation för magistergraden Ob elementach i
formach slavjano-russkago jazyka (1845) är ej
utan förtjänst. Hans professur indrogs under den
allmänna reaktionen 1850. Mest känd är K. som
utgifvare af tidningen "Moskovskija vjädomosti"
(Moskva-underrättelser fr. o. m. 1851)
och tidskriften "Russkij vjestnik" (Ryske
budbäraren fr. o. m. 1856). När han lämnade
universitetet och grundlade sistnämnda tidskrift,
var han ännu liberal, svärmade för Englands
konstitutionella statsskick och bekämpade
censuren. Ett afgörande inflytande på hans
politiska ståndpunkt öfvade det andra polska
upproret (1863). Senare framträder han som
hufvudman för det gammalryska, konservativa
partiet, som bl. a. anser själfhärskardömet för
ett dyrbart rysk-nationellt arf och afvisar
alla "främmande" nyheter. I synnerhet ansågs
K. stå Alexander III mycket nära. Säkert är,
att hans tidning stundom var i tillfälle att
meddela underrättelser om regeringens åtgärder,
förrän dessa voro officiellt kända, samt någon
gång t. o. m. tog sig friheten att granska dessa
åtgärder och ge goda råd – något, som ej skulle
tålts från annat håll. I det hela företer K:s publicistiska
bana en mängd nyckfulla vändningar. Biogr. af
Neviedienskij", "Katkov i jego vremja" (Katkov
och hans tid, 1888). Jfr Jensen i "Finsk
tidskr." (1888). En del af K:s uppsatser i
"Moskovskija vjädomosti" äro samlade i tryck
(1887 ff.).                 Lll.

Katla, fornnordiskt kvinnonamn, hvilket
sägnen ställt i förbindelse med en sedan 9:e
årh. då och då verksam krater på östra sidan
af Myrdalsjökeln i Väster-Skaptafells-syssla
på Island. En trollkvinna vid namn K. skall
ha framkallat det första utbrottet, hvarför
kratern, eller öppningen i jökeln, kallades
"Kötlugja" ("Katlas’ rämna") eller vanligen
helt enkelt "Katla". Utbrott, väsentligen
bestående i ismassans uppbrytning till
följd af den inre värmen och nedsköljning af
upphettade vattenströmmar ("jökulshlaup"), äro
kända från 894, omkr. 1000, 1311, 1416, 1580,
1625, 1660, 1721, 1755, 1823 och 1860. Stora
sträckor af fruktbart land ö. och s. om
K. ha därigenom småningom förvandlats till
en alldeles ofruktbar sand- och grusöken.
                C.R.*

Katlamba-bergen (Quathalamba-bergen).
Se Drakbergen.

Katmandu (Khatmandu), hufvudstad i Himalayastaten
Nepal, 1,450 m. ö. h., vid Ganges’ biflod
Baghmati. Omkr. 50,000 inv. (mest buddistiska
newar, därnäst gorka), hvaribland 12,000
soldater. I K. finnes maharajans stora palats, en
oregelbunden, ful byggnad, flera tempel med tak
af mässing eller förgylld koppar, en jätteklocka
mellan två pelare, flera palats, arsenal och
kanongjuteri. Gatorna äro trånga och smutsiga
med två- till fyravåningars hus. Omkr. 1,5
km. utanför staden ligger den engelske
residentens residens.                 J. F. N.




Katning, skogsv., afskalning af bark
vid barrträdens nedre del, hvarigenom
framkallas kåda, som hopsamlas för
terpentinberedning. Detta förfaringssätt användes
förr i så stor utsträckning, att det måste
i lag förbjudas. Katning förekommer numera
mycket sällan i Sverige, oftare i Finland,
hvars furuskogar i hög grad skadats häraf,
och bedrifves fullt rationellt på flera ställen
utomlands, särskildt i Amerika, Frankrike och i
Österrike. Där afskalas
hvarje år barken rundt om trädet på ett stycke
om 1 fots höjd (se fig.), och endast en liten
barkremsa lämnas kvar för förmedling af näringen
mellan krona och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>