- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1373-1374

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kejsarhummern - Kejsarinnan Augustas flod - Kejsarkanalen - Kejsarkanalen 1. kanal i Kina - Kejsarkanalen 2. kanal i Aragonien - Kejsarkrona - Kejsarkrona 1. heraldik - Kejsarkrona 2. botanik - Kejsarkrönikan - Kejsar Nikolaus II:s berg - Kejsarrätt - Kejsarsnitt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1373 Kejsarinnan Augustas flod–Kejsarsnitt 1374

stjärtfenans plats. Kejsarhummern lefver längre ut
till sjöss än hummern, på djup af 30–180 m. och
på lös, helst lerig botten. Den förekommer talrikt
utanför svenska västkusten, där den uppträder ända
nere i Öresund, och utefter Norge till Nordkap,
förekommer vid Island och Grönland samt träffas så
långt sydligt som vid kusten af Marokko och i
Medelhafvet. I trakten af Fiume är kejsarhummern
allmän i ett afskildt område af Adriatiska hafvet och
har där sedan lång tid tillbaka fiskats och under
namnet scampo torgförts. I Nordsjön erhålles den vid
trålfisket och bringas numera, sedan detta fiske
införts äfven hos oss, ganska mycket i handeln äfven
i vårt land. Sålunda sålde 1908 bolaget ”Gadus” i
Göteborg från 6 trålångare 478 lådor kejsarhummer.
Hvarje låda innehöll omkr. 200 stycken och betingade
vid fiskauktionerna i medelpris för året 7 kr.
30 öre. Kejsarhummern står sålunda långt under
den vanliga hummern i pris och går, ehuru
välsmakande, dock icke upp mot denna i smak.
F. T–m.

Kejsarinnan Augustas flod, den betydligaste
floden i tyska Kejsar Vilhelms land på Nya Guinea,
upptäckt 1885 af 0. Finch. Den upprinner på gränsen
till det nederländska Nya Guinea och utfaller under
5° 59′ s. br. i Stilla oceanen. Den har ett mycket
slingrande lopp och i sin nedre del ett medeldjup af
15 m., i sin öfre af 12 m. Yid mynningen är den
2 km. bred; stränderna äro i allmänhet låga; under
hela den genomforskade delen af sitt lopp mottar
den ingen större biflod. I maj 1909 gick en tysk
ångbåt 416 km. uppför floden och i nov. s. å. ett
krigsskepp 183 sjömil uppför densamma.
J. F. N.

Kejsarkanalen. 1. K. l. Stora kanalen
(kin. Yün-ho, Jun-ho), den största och viktigaste
kanalen i Kina och tillika den största med konst
åstadkomna vattenväg på jorden, går från Hang-tschóu
längs med kusten till Tien-tsin, där den förenar sig
med Tai-ho, och sammanbinder således denna flod
med landets hufvudfloder Hwang-ho och Jang-tse-kiang.
Den har en längd af omkr. 1,100 km., med
växlande bredd och djup. Arbetena på kanalen
började under Han-dynastien i 2:a årh. f. Kr. och
blefvo i hufvudsak färdiga under 13:e årh., ehuru
kompletteringsarbeten fortsatts nästan ända till våra
dagar. Ännu för några årtionden sedan var kanalen
rikets stora kommunikationslinje, men numera vittnar
denna jätteanläggning endast om sin forna storhet
och sitt nuvarande förfall. Det förändrade lopp, som
Hwang-ho tog, förorsakade den första stora skadan
på kanalen, så att den del, som ligger mellan
Hwang-hos gamla och nya lopp, kan begagnas
hvarken som samfärdsmedel eller för bevattning af
omgifvande trakter. De öfriga delarna äro ännu
öppna för trafiken och ha betydelse för inlandsfarten.
– 2. (Canal imperial de Aragón) Kanal, som i
Aragonien följer Ebros högra strand från Tudela till
San Antonio nedanför Zaragoza. Den påbörjades af
Karl V, är 88 km. lång, 18 m. bred och 2,5 m.
djup. I senare tid har den förlängts med 40 km.
till Quinto. Den har större betydelse för bevattningen
än för sjöfarten.
1 o. 2. J. F. N.

Kejsarkrona. 1. Her. Se Kron a. – 2. Bot.,
benämning på dels Fritillaria imperialis. L.
(se Fritillaria), dels den i våra trädgårdar
ofta odlade kroll-liljan, Lilium Marlagon L. (se
Lilium).
2. O. T. S.*

Kejsarkrönikan (ty. Kaiserchronik), en medel-
högtysk rimkrönika från midten af 12:e årh.,
består af 16,000 verser och är sannolikt
författad af Konrad der Pfaffe, hufvudsakligen
efter latinska källor, men äfven med upptagande
af innehållet i äldre tyska dikter, såsom
”Annolied”. Kejsarkrönikan företer den
underligaste samling helgonlegender, sagor
och noveller kring en fantastiskt utspunnen
historisk tråd. Den börjar med Caesars krig,
och berättelsen ledes öfver de romerske kejsarna
upp till hohenstaufern Konrad III (1138). I 13
:e årh. fortsattes krönikan fram till Eudolf
af Habsburg och omrimmades slutligen 1594 af
Christoph v. Tegernsee. Den är utgifven af
E. Schröder i ”Monumenta Germaniæ historica”
(1893).
(Kj–t.)

Kejsar Nikolaus II :s berg, en bergsrygg
i Ekva-torial-Afrika, mellan 6° och 8°
30′ n. br. samt under 36° ö. lgd, bildande
vattendelare mellan Sobat (till Bahr el Abiad)
och Omo (till Eudolf-sjön). I sin norra del når
den, i toppen Schiren, 3,200 m. Den har upptäckts
och fått sitt namn af ryssen Bulatovitj
(1896-98). J. F. N.

Kejsarrätt (lat. jus cæsa′reum, ty. kaiserrecht)
var ett uttryck, som särskildt under
medeltiden användes såväl i Tyskland som i
de nordiska länderna för att beteckna dels
den romerska rätten sådan denna förelåg i
”Corpus juris civilis”, dels äfven den tyska
rikslagstiftningen, hvilken betraktades som en
fortsättning af de romerska traditionerna, enär
de romerske kejsarna ansågos ha varit de tyske
kejsarnas företrädare. - Som ”Kejsarrätten”
betecknas i äldre handskrifter och upplagor den
tyska rättsbok från 1270-talet, hvilken sedermera
på 1600-talet erhöll det nu gängse namnet
Schwabenspiegel (se d. o.). - Lilla kejsarrätten
är namnet på en annan rättsbok, hvilken utan
närmare sammanhang med den föregående utarbetades
i Tyskland vid början af 1400-talet och afsåg
att framställa för hela kristenheten gemensam
rätt. - I Danmark användes från 1500-talets
midt kejserretten som beteckning för en på
danska affattad bearbetning och öfv. af Jodocus
Damhouders ”Praxis rerum criminalium” (1554).
K. G. Wn.

Kejsarsnitt (se′ctio cæsa′rea), Gastrohysterotomi,
Hysterotomi, Laparohysterotomi,
med., en obstetrisk operation, bestående däruti, att bukvägg och
lifmoder genomskäras samt fostret och dess bihang
uttagas genom de sålunda bildade öppningarna,
hvilka sedan omsorgsfullt tillslutas. Denna
operations äldsta historia är höljd i ett visst
dunkel. Dess utförande på aflidna barnaföderskor
var redan i äldsta tider icke så ovanligt. Så
tillskrifves Numa Pompilius en romersk lag,
enl. hvilken ingen afliden hafvande kvinna finge
be-grafvas, förr än fostret utskurits ur buken på
henne. Denna lex regia skall under kejsartiden
ha gått under namnet lex cæsarea, och somliga
härleda därur operationens namn sectio cæsarea
(”kejsarsnitt”). Andra tillskrifva namnets
uppkomst ett uttryck af Plinius, att den förste
af familjen Cæsar skulle fått sitt namn a cæso
matris utero (utskuren ur moderlifvet), hvilket
gett upphof till sägnen om, att Julius Cæsar
varit född genom kejsarsnitt, och att namnet
härstammar från honom. På lefvande torde den
första operationen ha verkställts af Trautmann
1610. Man antager nämligen, att det i Talmud
omtalade ”jötze dofan”, eller fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:28:26 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free