- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1405-1406

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi, vetenskap - Kemi - Kemi 1. älv - Kemi 2. stad - Kemi 3. socken - Kemi 4. härad - Kemi 5. domsaga under Vasa hofrätt - Kemi 6. prosteri af Kuopio stift - Kemi 7. lappmark - Kemigrafi - Kemijärvi - Kemikalier - Kemiker - Kemiska blandningar - Kemiska desinfektionsmedel - Kemiska formler - Kemiska frändskapskraften - Kemiska föreningar - Kemiska ljusreaktioner - Kemiska mineralfärger - Kemiska notiser - Kemiska preparat - Kemiska samfundet i Stockholm - Kemiska släckningsapparater - Kemiska stationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oöfverskådlig räckvidd, fick emellertid den allmänna
kemien från fysiken, i det studiet af nya
strålar ledde makarna Curie till upptäckten af
grundämnet radium, hvars atomvikt fru Curie
lyckades bestämma 1898. Studiet af radium och
andra radioaktiva ämnen har fört till kännedomen
om dessa ämnens ständiga splittring och
förvandling. Bland de forskare, som med största
framgång ha arbetat på detta område, må nämnas
Rutherford och W. Ramsay, hvilka förmådde visa,
att helium (se d. o.) bildas ur radium. Därigenom
rubbas vår under förra seklet vunna öfvertygelse
om atomernas odelbarhet och oföränderliga
egenart. På de sista åren har en ny gren af den
kemiska vetenskapen börjat träda i förgrunden,
nämligen biokemien, som sysselsätter sig med
de kemiska föreningarna och omsättningarna
inom den lefvande organismen. Anknuten till den
deskriptiva organiska riktningen genom nutidens
störste organiske kemist, Emil Fischer, torde
biokemien på grundval af den teoretiska kemien gå
en för vår uppfattning af lifvet betydelsefull
framtid till mötes och småningom lyfta på den
slöja, som för oss döljer lifvets väsen.

För studiet af kemiens historia hänvisas till
E. v. Meyer, "Geschichte der chemie" (Leipzig,
3:e uppl. 1905), och till Arrhenius, "Theorien
der chemie" (Leipzig, 2:a uppl. 1909). En
mindre sammanfattning af kemiens historia
har på svenska språket 1907 utgifvits af
Th. Ekecrantz.
P. T. C. (H. E.)

Kemi [ke’mi]. 1. Älf, den största inom Finland,
rinner upp i Sodankylä lappmarkssocken på
Maanselkä och faller ut, efter ett stridt
lopp i riktning mot s. s. v., v. n. v. och
s. v., i Bottniska viken. Längd 425 km.;
flodområde 51,100 kvkm. Betydligast af de
många tillflödena äro de från n. infallande
Kitinenjoki (längd 182 km., område 7,450 kvkm.),
Raudanjoki (109 km., 3,200 kvkm.) och Ounasjoki
(320 km., 12,750 kvkm.). Laxfångsten i K.,
förut synnerligen rik, har efter hand nedgått
till en ringa bråkdel af hvad den tidigare
varit. Medeltalet af fångsten i hela älfven har
under senare år enligt uppgift utgjort endast
omkr. 50,000 kg.
– 2. Stad, nära den liknämnda
älfvens utlopp, vid Bottniska viken, Uleåborgs
län. Fundationsbrefvet är af 5 mars 1869. År
1908 hade K. 2,048 inv. Handlandenas antal var
51. Inkomsterna voro taxerade till 1,770,000
mark. Stadens flotta är numera endast 2 ångbåtar
om 63 reg.-ton. Hamnens djup vid ångbåtsbryggan
är 2,7, på redden 5 m. 1908 inklarerades i
direkt utländsk sjöfart 88 fartyg om 50,169
reg.-ton och utklarerades 94 fartyg om 47,396
ton. Exporten utgöres nästan uteslutande af
trävaror, levererade af Karihaara, Laitakari
m. fl. sågar, samt något fisk (lax). K. utgör
ett konsistoriellt pastorat af 3:e klass, Kemi
kontrakt.
– 3. Socken, som förut omfattat ett
mångfaldt större område, har numera reducerats
till en areal af 573 kvkm. Befolkningen finsk,
7,036 pers. (1908). Konsistoriellt pastorat
af 1 kl., Kemi kontrakt, Kuopio stift.
– 4. Härad, bestående af 11 kommuner. Areal
35,730 kvkm. 53,464 inv. (1908).
– 5. Domsaga under Vasa hofrätt, delad i 4 tingslag. Areal
29,105 kvkm. 58,238 inv.
– 6. Prosteri af Kuopio stift, innefattar 11 församlingar och har samma
område som häradet. Med städerna Torneå och
Kemi omfattar prosteriet 57,131 inv. (1908).
– 7. Lappmark, omfattar socknarna Kittilä,
Sodankylä, Enare och Kuolajärvi, af
hvilka den sistnämnda dock icke
tillhör Lappmarkens, utan Kemi härad.
A. G. F.

Kemigrafi (af kemi och grek. gra’fein, rista),
ett zinketsningsförfarande för framställning af
tryckplattor (klichéer), afsedda att tryckas
i boktryckpressen. En zinkplåt, på hvilken
en teckning är framställd med ett syrefast
ämne, behandlas med salpetersyra, hvarvid
metallplåten etsas på de af det syrefasta ämnet
icke skyddade ställena, så att en upphöjd bild
erhålles. Oftast användes numera en fotografisk
metod för bildens öfverföring på zinkplåten,
fotokemigrafi (jfr Zinkografi). –
Kemigrafiska, resp. fotokemigrafiska
reproduktionsmetoder
benämnas stundom
alla sådana grafiska förfaranden, vid hvilka
metalletsning användes för framställning af
tryckformar (jfr Färggravyr, sp. 288).
J. Htzg.

Kemijärvi [ke’-]. Se Kemiträsk.

Kemikalier, kemiska preparat, d. v. s. ämnen,
framställda på kemisk väg.

Kemiker, mindre god form för kemist.

Kemiska blandningar, kem. Se Kemiska föreningar.

Kemiska desinfektionsmedel. Se Desinfektion, sp. 216.

Kemiska formler, kem. Se Atomvikt.

Kemiska frändskapskraften, kem. Se Atomvikt, sp. 348.

Kemiska föreningar, kem., kallas sådana af
två eller flera element bestående ämnen,
hvilka visa konstant kemisk sammansättning
och konstanta fysikaliska egenskaper. I
motsats till kemiska föreningar stå kemiska
blandningar
, som föreligga, när olika element
eller föreningar sammanföras, utan att en
kemisk reaktion inträder. Vatten är t. ex. en
kemisk förening, eftersom dess sammansättning
alltid motsvarar formeln H2O; däremot är luft en
blandning, hvars procentiska sammansättning kan
variera. Antalet bekanta kemiska föreningar
är utomordentligt stort, och det finnes
många indelningsgrunder för dessa. Exempelvis
kan man skilja de organiska föreningarna,
som alla innehålla kol, från de oorganiska,
som ej innehålla detta grundämne. Stabila
kemiska föreningar motstå inverkan af högre
temperaturer och reagens bättre än labila, som
lätt sönderfalla i enklare beståndsdelar. Med
afseende på de energiförändringar, som inträda
samtidigt med de kemiska reaktionerna, talar
man om exotermiska, som bildas under förlust
af energi, och endotermiska, som bildas under
upptagande af energi (se Termokemi).
H. E.

Kemiska ljusreaktioner. Se Fotokemi.

Kemiska mineralfärger. Se Freskomåleri, sp. 1367,
och Färg, sp. 273.

Kemiska notiser, tidskrift. Se Kemisk tidskrift.

Kemiska preparat, ämnen, framställda på kemisk väg.

Kemiska samfundet i Stockholm. Se Kemist-samfundet

Kemiska släckningsapparater. Se Brandväsende, sp. 1495.

Kemiska stationer för jordbruket och näringarnas
behof
, understödda med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0735.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free