- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1409-1410

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemiskt växtbiologiska anstalten - Kemisk våg - Kemist - Kemistkongresser - Kemistmöte - Kemistsamfundet - Kemiträsk - Kemiträsk 1. sjö - Kemiträsk 2. socken - Kemitypi - Kemi älf - Kemiö - Kemnitz - Kemomorfos - Kemosyntes - Kemotaktiska rörelser - Kemotaxi - Kemptropiska rörelser - Kemotropism - Kemp, Peter Nicolaus de - Kempe, P N de - Kempe, S - Kempe - Kempe 1. Anders K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1409

Kemiskt växtbioiogiska anstalten-Kempe

1410

Kemiskt växtbioiogiska anstalten i Luleå
upprättades 1895 för att dels verka som
kemisk kontrollstation för jordbruket och
näringarna, dels främja jordbruket i egenskap
af praktisk försöksanstalt och vetenskaplig
växtbiologisk anstalt för undersökningar rörande
växternas lif under de i nordligaste Sverige
rådande naturförhållandena. Den praktiska
försöksverksamheten har utvecklats till ett
omfattande upplysningsarbete bland jordbrukarna
i Norrbottens alla delar, bestående i kortare
landt-brukskurser, anordnande af gödslings-,
växtodlings-och utfodringsförsök hos enskilda
jordbrukare med ändamål att hos dem införa
rationell växtodling och kreatursskötsel. Den
vetenskapliga verksamheten omfattar studier
för uppletande och framalstrande af för dessa
nordliga trakter lämpliga sades-, foder-
och trädgårdsväxter, och för detta ändamål
finnas vid anstalten i Luleå försöksfält
och frostlaboratorium, hvari arbetas på
att utvälja för frost oömma plantor för
att från dem framalstra för norden härdiga
sädessorter. Vid anstalten finnes en filial af
Sveriges utsädesförening (se d. o.). Anstalten
åtnjuter årligt statsunderstöd af 11,250
kr. samt därjämte understöd af Norrbottens läns
hushållningssällskap och landsting. I afseende
på styrelse, föreståndare och assistenter gälla
samma bestämmelser som för k e-miska stationer
(se d. o.). H. J. Dft.

Kemisk våg. Se V å g.

Kemi’st, person, kunnig i kemi.

Kemistkongresser, Internationella. Se
Internationella kongresser.

Kemistmöte. Se Teknikermöten.

Kemistsamfundet i Stockholm har till ändamål "att
mellan fackmän förmedla meningsutbyte i ämnen,
tillhörande kemien och dess tillämpningar". 1883
konstituerades Kemiska samfundet i Stockholm,
som 1885 antog sitt nuv. namn. Samfundets stadgar
antogos 1883 och ha sedan dess ej väsentligen
blifvit förändrade. Gemensamt med Kemiska
sällskapet (se d. o.) och med kemiska sektionerna
i Uppsala och Lund har Kemistsamfundet ett organ
"Svensk kemisk tidskrift", hvilken sedan 1903
redigeras af Kemistsamfundets sekreterare,
öfveringenjör Å. G. Ekstrand. Samfundet,
som sammanträder 8 gånger om året, räknar
numera (1910) omkr. 700 medlemmar, eger en
mindre byggnadsfond samt en fond, ur hvilken
minnespenningar eller belöningar för framstående
arbeten på den teoretiska eller praktiska kemiens
område skola utdelas; denna fond är uppkallad
efter samfundets mångårige ordf. filos. doktor
Jakob August Norblad. H. E.

Kemiträsk [ke’mi-; fi. Kefmijärvi]. 1. Sjö,
genomfluten af Kemi älf, i Uleåborgs län,
Finland. - 2. Socken kring näranda sjö, af
Kemi härad och Torneå domsaga. Landareal
3,466 kvkm. Befolkningen, finsk, 5,462
pers. (1908). K. utgör ett konsistoriellt
pastorat af 2:a kl., Kuopio stift, Kemi prosteri.
A. G. F.

Kemitypi (af kemi och grek. ty’pos, aftryck,
prägel), en metod att medelst etsning åstadkomma
en för tryck i bokpress passande, d. v. s. med
upphöjd teckning försedd, tryckplåt, således en
ersättning för träsnittet. Teckningen djupetsas
på vanligt sätt i zink. Plåten beströs därefter
med en lättsmält pulveriserad blandning af
bly, tenn och vismut, som bringas i smältning
och därvid fyller de genom etsningen uppkomna
fördjupningarna samt stelnar.

Därefter aflägsnas på passande sätt detta
nietallager, och den ånyo blottade zinkytan,
å hvilken teckningen nu visar sig som ett
inlagdt arbete, etsas med utspädd svafvelsyra,
som likväl ej angriper den i fördjupningarna
kvarliggande metallen. Denna kvarstår efter
etsningen upphöjd och bildar en för boktryck
passande relief. Kemitypien uppfanns 1842 af
en dansk, Kristian Actonius Theodo-rus Piil
(f. 1804, d. 1884), urspr. guldsmed, och har
i uppfinnarens fädernesland blifvit utöfvad
med ganska mycken framgång. Som exempel kunna
anföras N. M. Petersens goda illustrationer
till åtskilliga arkeologiska arbeten. I nyare
tid har likväl detta sinnrika förfaringssätt,
såsom alltför omständligt, blifvit satt i skuggan
af de fotomekaniska reproduktionsmetoderna.
Upk.*

Kemi älf [ke7-], Finlands längsta flod. Se
Kemi 1.

Ke’miö, socken. Se K i m i t o.

Kemnitz, von. Se C h e m n i t z.

K e m o m o rf ö s (af kemi och grek. mofrfosis,
form), bot., formförändring hos en växt,
beroende på inverkan af kemiska ämnen.
G. L-m.

Kemosyntés, bot., bildande af organisk substans,
hvarvid kemiska processer lämna den erforderliga
energien. - Adj. kemosyntetisk. Jfr Assimilation,
sp. 238. G. L-m.

Kemota’ktiska rörelser, bot. Se K e m o t a
x i.

Kemotaxl (af kemi och grek. ta’xis,
ställning), bot., zool., rörelse hos själf
rörliga organismer, framkallad af kemiska
ämnen. Som exempel kunna nämnas ormbunkarnas
spermatozoider, hvilkas kemotaktiska rörelser
framkallas af äppelsyra och malater, mossornas
spermatozoider, som påverkas af socker, aeroba
bakterier, som attraheras af syre, m. fl.
G- L-m.

Kemotröpiska rörelser, bot. Se Kemotro-pis m.

Kemotropi;sm (af kemi och grek. tro’pos,
vändning), bot., orienteringsrörelse hos en
ej själfrörlig växt, framkallad af kemiska
ämnen. Förorsakas rörelsen af syre, talar
man om aerotropism. Exempel på kemotropiska
rörelser är det förhållandet, att rötter växa
åt det håll, där näring finnes och där jorden
är bäst genomluftad (aérotropisk rörelse).
G- L-m.

Kemp [kermp] 1. Kempe, Peter Nicolaus de,
nederländsk byggmästare, inkallades till Sverige
af Karl IX och anmodades, liksom Hans Fleming,
att uppgöra ritning till det hisingska Göteborg
och dess försvarsverk. Konungen fastställde
emellertid en tredje ritning, för hvilken
dock K:s legat till grund, och l aug. 1607
anställdes denne som byggmästare vid den
nya staden och ledde befästningsarbetenas
utförande till 1610, då han, innan desamma
hunnit fullbordas, synes ha lämnat Sverige.
L. W:sonM.

Kempe [ke’mpe], P. N. d e. Se K e m p.

Kempe, S. SeKempenskiöld.

Kempe [ke’mpe]. 1. Anders K., alkemist,
läkare, f. 1622 i Västergötland, d. 1688 eller
1689 i Altona, tjänstgjorde i många år som
artilleriofficer å Frösö skans i Jämtland samt
infördes därunder af sin chef, öfverstelöjtnant
M. Drakenstierna, i alkemiens hemligheter. Då
skansen 1664 raserades, tog K. afsked ur
krigstjänsten, flyttade till Trond-hjem och
började praktisera i läkaryrket. 1675 flyttade
han till Hamburg samt visste snart förskaffa

Tryckt den 23/s 10 Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.

13 b. 45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free