- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1415-1416

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kendal - Kendall, Amos - Kene - Keneh - Keneh 1. provins i Egypten - Keneh 2. huvudstad i provinsen K. - Kenem - Kengis - Kengrasen - Kehia - Kenicius, Nils - Kenicius, Petrus - Kenilworth - Kenilworth 1. stad i England - Kenilworth 2. stad i New Jersey

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1415

Kendall-Kenilworth

1416

gärd Melusina v. der Schulenburg, f. 1667,
d. 1743.

Kendall [ke’ndl], A m o s, nordamerikansk
politiker, f. 1789 i Dunstable, Massachusetts,
d. 1869 i Washington, var först advokat och
sedan tidningsman i Kentucky, uppträdde redan
under presidentvalskampanjen 1824 som en af
Andrew Jacksons ifri-gaste förkämpar och erhöll
efter dennes val till president ett ämbete
vid justitieministeriet. Han tillhörde den
inflytelserika kretsen af Jacksons förtroliga
rådgifvare ("kökskabinettet"), anses ha
skrifvit en stor del af dennes budskap och
andra statsskrifter samt var själen i Jacksons
häftiga strid mot Förenta staternas bank. 1835-40
var K. postminister i Jacksons kabinett. Han
återgick 1841 till tidnings-mannaverksamhet,
ingick 1845 bolag med S. F. B. Morse om dennes
telegrafpatent och blef, när detta omsider vunnit
erkännande, en rik man. Som "Jack-sonsk demokrat"
uppträdde K. under inbördeskriget energiskt i
skrift för unionens upprätthållande. Han utgaf
1843 en biografi öfver Jackson (ofullb.); hans
egen själfbiografi utgafs 1872 af W. Stick-ney.
V. S-g.

Kene [ke-]. Se K en e h.

Keneh [ke-] 1. Kene. 1. Provins (mudirije) i
öfre Egypten, på båda sidorna af Nilen. 87,070
kvkm. (1,686 kvkm. kulturyta). 780,849
inv. (1907), hvaraf 16,168 nomader och 9,978
utlänningar. Betydlig sockerrörsodling. -
2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Nilens högra
strand. 20,069 inv. (1907). Ångbåt_sstation
och öfvergångs-ort för pilgrimer öfver Koser
till Mekka. Staden, som af grekerna kallades
Kainepolis, är sedan forntiden berömd för sina
porösa lerkärl, hvaraf årligen utföras nära l
mill. st., samt för sina brända röda eller svarta
krukmakarvaror. J. F. N.

Kenem [ke-], oas. Se Ch ar ge.

Kengis [ke’n,is], järnbruk i Pajala socken,
Norrbottens län, strax ofvanför Torne älfs
förening med Muonio älf. Bruket, som numera är
obetydligt (där har de senare åren tillverkats
endast litet järnmanufaktur), är det äldsta
inom Norrbotten och var det förnämsta af de
s. k. K e n g i s v e r k e n. Anledningen till
järnverksrörelsens uppkomst i dessa trakter
var, att 1640 järnmalmsfält upptäcktes vid
Juno-suando (se d. o.), högre upp vid Torne
älf, till följd hvaraf Junosuando masugn och
stångjärnsverk anlades 1647 och senare Tornefors
masugn (1709). Under Karl XII:s krig råkade
verken i ödesmål, och K. brändes af ryssarna
1717. Under frihetstiden sattes de åter i
gång; en ny masugn anlades 1744 vid Palokorva
(nedanför Tornefors) och 1753 Svan-steins
järnbruk vid Torne älf i Öfver-Torneå
socken. På 1800-talet gick bruksrörelsen
alltmer tillbaka, och af Kengisverken har
endast K. i senare tid varit i verksamhet.
Wbs-

Kengrasen. Hänvisningen hit gäller Kerryrasen
(se d. o.).

Kehia [ke-], isolerad bergsstock i Öst-Afrika
n. om Kilimandjaro, 10’ s. om ekvatorn, uppstiger
på den omkr. 2,000 m. höga Leikipiaplatån till
(enl. Mackinder) 5,240 m. höjd med branta,
tornlika spetsar, som omsluta en 7,5 km. bred
krater. Femton små glaciärer sträcka sig utmed
dess sidor ned till 4,400 m. höjd. K. upptäcktes
af Krapf 1849; grefve Teleki kom 1887 upp till
4,680 m. höjd och Mackinder 1899 upp till toppen.
(J. F. N.)

Kenicius [kem-], Nils, biskop. Se K ö n i g.

Kenicius [kem-], Petrus, universitetslärare,
ärkebiskop, f. 1555 i Umeå, d. 3 febr. 1636
i Uppsala, var son till en "birkekarl"
(handelsman) i Baggböle, Könik Olofsson (däraf
namnet Kenicius), blef 1575 student i Uppsala,
men afbröt studierna 1580, då universitetet
för pestens skull stängdes. Ratad af bönderna
i sin hemort sooi kaplan för sitt svaga
målföres skull, begaf sig K. 1582 till Rostock
och 1583 till Wittenberg, där han 1586 vann
magistergraden. 1587 återvände han till Sverige
och förordnades till läsemästare vid det af
Johan III upprättade Stockholmskollegiet, men
blef 1589, jämte ett par af sina ämbetsbröder,
kastad i fängelse för sitt motstånd mot
liturgien. Större delen af 1591 synes K. ha
varit fri, togs sedan åter i f ängsligt förvar
och fri gaf s först strax före konungens
död. Vid Uppsala möte 1593 var K. en af de tolf
bisittare, som valts att bistå ordföranden, l
aug. s. å. förordnades han till poenitentiarius
vid Uppsala domkyrka och erhöll uppdrag att vid
det återupprättade universitetet föreläsa nya
testamentets exegetik. Pä riksdagen i Söderköping
1595 valdes han till biskop i Skara. K. deltog
också i det politiska lifvet, under^ handlade
med Sigismund 1597 om de andliges privilegier
och deltog 1608 i fredsunderhandlingarna med
Polen i Reval. Sistnämnda år utnämndes han af
konungen till biskop i Strängnäs, men slapp
att tillträda detta ämbete, som öfvertogs
af Laurentius Paulinus Gothus, först utnämnd
till K:s efterträdare i Skara. 1609 blef K. af
biskopar och en del präster, samlade till möte
i Stockholm, på konungens uttryckliga förord
vald till ärkebiskop och Uppsala universitets
förste prokansler. Vid universitetets första
teologie doktorspromotion var han den främste
bland dem, som promoverades. I sin krafts dagar
var K. en utmärkt kyrkans ledare med storartad
arbetsförmåga och egnade universitetet ett
varmt intresse. Orklöshet och sjukdom hämmade
hans verksamhet de sista lefnadsåren, hvadan
ärkestiftets kyrkliga förhållanden vid hans
död befunno sig i lägervall. Vid riksdagarna
1617-33 var K. prästeståndets talman.
E. M. K.

Kenilworth [ke;nlw8th]. 1. Stad i
engelska grefsk. Warwick, nära Avon. 4,544
inv. (1901). K:s enda märkvärdighet är ruinerna
af det gamla slottet K., hvilket i början af 12:e
årh. uppfördes af Geoffrey de Clinton, "lord
chief-justice" under Henrik I, och sedermera
blef kunglig egendom. Drottning Elisabet skänkte
det 1562 till sin gunstling R. Dudley, som
utvidgade och förskönade det. Huru han där på
ett storartadt sätt mottog drottningen skildras
af W. Scott i hans roman "Kenil-worth". Under
inbördes kriget förstördes slottet af Cromwells
soldater. - 2. Stad i nordamerikanska staten New
Jersey, l timmes järnvägsresa från New York, med
ett svenskt läroverk, Upsala college (se d. o.).
(J. F. N:)

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:11:17 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free