Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kerner, Justinus Andreas Christian - Kerner von Marilaun, Anton - Keronska glossorna - Kerosen - Kerosin - Kéroualle, Louise de - Kerouan - Kerpe - Kerr, John - Kerrbo - Kerrec - Kerres - Kerria japonica - Kerrs fenomen - Kerrstorp - Kerry - Kerryrasen - Kersantit - Kersanton - Kerschensteiner, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1443
Kerner von Marilaun-Kerschensteiner
1444
ner, goda och onda, som han omständligt
klassificerar. Bland allt det persiflage,
som K. måste lida härför, är Immermanns
hån i "Miinchhausen" det bekantaste. Af K:s
medicinska arbeten må nämnas Das Wildbad im
königreich Wiirtemberg (1813; 4:e uppl. 1839)
och Das f ettgift öder die fettsäure und
ihre wirkung auf den thierischen organismus
(1822). En älskvärd skildring af barna-
och ynglingaåren lämnade han i Bilderbuch
aus meiner knabenzeit (1849). K:s Ausgewählte
poetische werke utgåfvos 1878, Kleksographien
1890. Jfr Marie Niethammer (K:s dotter),
"J. Kerners jugendliebe und mein vaterhaus"
(1877), Eeinhard, "J. K. und das Kernerhaus"
(2:a uppl. 1886), K. Mayer, "L. Uhland, seine
freunde und zeitgenossen" (1867), du Prel,
"J. K. und die seherin von Prevorst" (1886),
T. Kerner (K:s son), "Das Kernerhaus und seine
gaste" (1894) och "Briefwechsel J. K:s" (1897).
<B-n B.)
Kerner von Marilaun [ke’rner fårnn], Anton,
österrikisk botanist, f. 1831, d. 1898, blef
1854 med. doktor och var sedan 1878 anställd
som professor i botanik vid universitetet i
Wien samt direktor för detta universitets
botaniska trädgård och museum. K. var
förtjänstfull växtgeograf och sysselsatte sig
mycket med undersökningar om trädgränserna i den
österrikisk-ungerska monarkiens bergstrakter. Han
var äfven skicklig deskriptiv författare och
blombiolog. Bland hans många skrifter märkas
Das pflanzenleben der Donauländer (1863), Die
abhängigkeit der pflanzengeslalt von klima und
boden (1869), Schutzmittel der bliiten gegen
unberufene gaste (1876; 2:a uppl. 1879). Hans
förnämsta arbete är Pflanzenleben (1887-91;
2:auppl. 1896- 98). K. blef led. af Vet. soc. i
Uppsala 1892. T. K.
Keronska glossorna [kerån-], en på alemannisk
dialekt alfabetiskt ordnad latinsk-tysk
ordbok från 700-talet (eller snarare början af
800-talet), hvilken uppges ha till författare
en munk K er o i S:t Gallen. Om denne Kero är
ingenting med säkerhet bekant.
Kerosen [kerosén], Kero sin (af grek. kerofs,
vax, vaxljus), handelsnamn på fotogen (se ds o.).
Kerosin [ke-]. Se Kerosen. .
Kéroualie [keroa’11], Louise de, hertiginna af
’Portsmouth, mätress till engelske konungen
Karl II, f. 1649, d. 1734, var dotter till en
adelsman i Bretagne, blef hofdam hos Karl II:s
syster, Henriette, hertiginna af Orleans, kom
med henne till England i samband med afslutandet
af fördraget i Dover och blef kort därpå erkänd
älskarinna åt Karl II, med hvilken hon 1672
fick en son, Charles Lennox, hertig af Richmond
(d. 1723). Hon upphöjdes 1675 till hertiginna
af Portsmouth och öfvade i franskt katolskt
intresse starkt inflytande på sin kunglige
älskare. Till följd af sin franska nationalitet,
katolska tro och hejdlösa vinningslystnad var hon
ytterst impopulär i England, men lyckades dock
till Karl II :s död upprätthålla sin ställning,
t. o. m. ,under den anti-katolska folkrörelsen
efter upptäckten af den förmenta "papistiska
sammansvärjningen" 1678. Hon lämnade England
1688 och lefde sedan på ’sina franska gods med
en af Ludvig XIV beviljad pension. Jfr Forneron,
"Louise de K., duchesse de Portsmouth" (1886).
V. S-g.
Kerouan [keroän], stad. Se Kairouan.
Kerpe [ker-]. Se Karpathos.
Kerr [W 1. ka’], John, skotsk fysiker, f. 1824
i Ardrossan, egnade sig först åt teologiska
studier och blef 1857 lärare i matematik vid
Free church» training college for teachers
i Glasgow. Han gjorde där grundläggande
upptäckter inom elektrooptikens-(se
d. o.) område. Han fann nämligen 1876,
att polariseradt ljus, som reflekteras från
polerna af en järnelektromagnet, får sitt
polarisationsplan vridet i motsatt led mot den
magnetiserande strömmen. Ännui större uppseende
väckte hans tre år senare gjorda upptäckt,
att isolatorer både i fast (t. ex. glas) och
flytande form (t. ex. kolsvafla, terpentin,
oljor)’ bli optiskt dubbelbrytande uti ett
kraftigt elektriskt fält. (Se Dubbelbrytning
och Polarisation.) Båda dessa företeelser, men
särskildt den senare, kallas K e r r s f e n o
m e n. S. A-s.
Kerrbo, socken. Se K ä r r b o.
Kerrec [ke’r-], breton. Se Carnac.
Kerres [ke’r-], K er ris, Kieris,
lapparnas-benämning på a ek j a (se d. o.).
Kerria japonica [ke’rria] DC. (fordom kallad
Corchorus japonicus Thbg), bofc., en vacker
buske-af fam. Rosacece. Den växer vild i Japan
och Kina, där bladen användas i medicinen och
de sega stjälkfibrerna till väfnader. Blommorna
äro gula, i våra. trädgårdar oftast dubbla.
O. T. S.*
Kerrs fenomen, fys. Se Kerr, J.
Kerrstorp, socken. Se K ä r r s t o r p.
Kerry [ke’ri], grefskap i irländska
prov. Munster,. omgifvet i v. af hafvet,
i n. af Shannons gestuarium, i ö. och
s. af grefskapen Limerick och Cork. 4,814
kvkm. 165,726 inv. (1901), 34 inv. på l kvkm.,
af hvilka 96,9 proc. voro katoliker. Endast 49,4
proc. kunde tala iriska. K. är den bergigaste,
men tillika den på naturskönhet rikaste
delen af Irland. Fjordarna Tralee, Dingle och
Kenmare skära djupt in i landet och bilda två
bergiga halföar. På den södra af dessa ligga
Irlands högsta berg, Macgillicuddy’s-reeks,
hvilkas högsta topp är Carrantuohill, 1,040
m., och vid hvilkas östra fot ligga de
ryktbara Killarneysjöarna. Boskapsskötsel
är hufvudnäring. Koppar, järn och bly samt
något silfver förekomma. Skiffer utföres från
Valentia. Hafs- och kustfisket sysselsätter
omkr. 830 båtar och 3,500 pers. Hufvudstad är T
r a l e e. (J. F-
N.>
Kerry rasen [ke’ri-], ett nötboskapsslag
tillhörande grefsk. Kerry och Cork i
sydvästra Irland, där den anträffas renast i
bergstrakterna. Kerry kon, "fattigmans ko", är
liten, seg och förnöjsam samt visar utpräglad
mjölktyp. Genom förädling af kerry-boskap
med korthornsblod har man frambringat en
särskild ras, Dexter-kerryrasen. Kerry-rasen
är till färgen helsvart, under det att
dexter-rasen vanligen är röd. Hvita
tecken förekomma hös-båda raserna.
H. F.
Kersantit [ker-] 1. Kersanton, petrogr., en-afart
af bergarten diorit eller glimmerdiorit, stundom
nästan uteslutande bestående af mörk glimmer
(biotit) och fältspat (plagioklas), men ofta
därjämte innehållande augit och hornblände. Den
förekommer i Bretagne, Vogeserna, Odenwald,
Schwarzwald och Erzgebirge, merendels som smala
gångar. E. E.
Kersanton [kersantån], petrogr. Se Kersantit.
Kerschensteiner [ke^jensta^ner], Georg, tysk
matematiker, skolman, f. 1854 i München, tjänst-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
