Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kerub - Kerulen - Kervyn de Lettenhove, Joseph Marie Bruno Constantin - Kerykeion - Kerület - Kerynitska hinden - Kesa - Kesan - Kesanlyk - Kesarsagan - Kesavadas - Kesch - Kescho - Keshab Chunder Sen - Kesmark - Kesmarker spitze - Kesrie - Kessel, flamländsk målarfamilj - Kessel 1. Jeroom van K. - Kessel 2. Jan van K. d.ä. - Kessel 3. Ferdinand van K. - Kessel 4. Jan van K. d.y. - Kessel, Jan van - Kessel-Loo - Kessels, Heinrich Johannes - Kesselsdorf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1447
Kerulen-Kesselsdorf
1448
analogien till gamla testamentets keruber och
deras afbildande torde vi ega i de bevingade
stenkolosser i form af lejon eller tjur, men
med ansikten af människa, som enl. de i nyare
tid gjorda arkeologiska fynden stodo som väktare
framför de assyrisk-babyloniska templen (se de
i art. Assyrien å första illustrationssidan
förekommande bilderna af lejonsfinxen och
af festsalen); och Hesekiel torde vara den
förste, som sammansmält den assyrisk-babyloniska
föreställning, som fått sitt plastiska uttryck i
dessa stenkolosser, med den gammalisraelitiska
åskådningen om kerub som det personifierade
stormmolnet, på hvilket Jahve färdas. I den
etiopiska Henoksboken äro keruberna den högsta
af de olika änglaklasserna. - I den allmänna
kristna föreställningen ha keruberna sammansmält
med änglarna. De afbildas inom konsten som
behagfulla genier (eller vanligen endast som
människohufvud) med två eller fyra vingar.
E. S-e.
Kerulen [ké-], Kerulun, flod. Se Kyrylun. Keryyn
de Le’ttenhove [ke’rvein], Joseph Marie
Bruno Constantin, baron, belgisk historiker,
f. 1817, d. 1891, valdes 1861 till medlem af
representantkammaren, där han slöt sig till
det klerikala partiet, och var juli 1870-
dec. 1871 undervisningsminister. Han författade
bl. a. Histoire de Flandre (6 bd, 1847 -50,
5:e uppl., 4 bd, 1898), ett ur grundlig
källforskning framgån-verk, vidare det af
ranska akad. belönta arbetet Froissart, étude
littéraire sur le la:e siécle (2 bd, 1858) samt
Jacques d’Arteveide (1863), La Flandre Cendant
les trois derniers siécles (1875), Relations
poli-tiques des Pay s-Bas et de VAngleterre sous
le regne de Philippe U (10 bd, 1882-91), och
det af Franska akad. prisbelönta Les Huguenots
et les Gueux (6 bd, 1883-85). Hans sträfvanden
gingo under de senare åren hufvudsakligen ut på
att återställa Filip II :s ära och systematiskt
nedsätta Vilhelm af Oranien. K. utgaf äfven flera
viktiga historiska källskrifter, såsom "Lettres
et négociations de Philippe de Com-mines"
(3 bd, 1867-74) och "Chroniques de Froissart"
(26 bd, 1867-77, upptagande handskrifternas
varianter). Sonen, Henri K., utgaf 1900 en
biografi öfver fadern, "Le baron K., notes
et souvenirs".
Kerykeion [kery’-], grek. myt. Se Hermes,
sp. 527.
Keriilet [ke’-], ung., distrikt (se
d. o.). Keryni’tiska hinden [ker-], grek. myt.
Se He-r ak les, sp. 474.
Kesa sägas nötkreatur göra, då de, skrämda af
bromsar, springa med svansen i vädret.
KeSan [kejan] 1. Rusköi, stad i Turkiet,
vilajctet Adrianopel, 30 km. ö. om
nedre Marica. 4,500 inv. Grekisk biskop.
J. F. N.
Kesanlyk [ke-], stad. Se Kazanltik.
[ke-]. SeGesersagan. .
Kesavadäs [ke-] 1. Kesava Dåsa, indisk skald. Se
H i n d i, sp. 720.
Kesch [ke-], Piz, alptopp i Scarlettagruppen i
schweiziska kantonen Graubunden. 3,422 m.
Kescho [ke7-]. Se H an o i.
Keshab Chunder Sen [kejab t j-], bramansk
reformator. Se Bråhma-samäj.
Késmårk [kej-] 1. Käsmark, fristad i ungerska
komitatet Zips (Szepes), vid Popråd och i
närheten af Höga Tåtra. 5,605 inv. (1900),
hufvudsakligen tyskar och slovaker. Stor
katolsk kyrka i gotisk stil. Tillverkning
af kläde, läder och ost, lin- och
hampodling. K. blef kunglig fristad 1380.
(J. F. N.)
Késmårker spitze [kéj-], en
topp i Höga Tåtra. 2,559 m.
J. F. N.
Kesrie [ke’s-]. Se K a s t o r i a.
Kessel [ke’’s-], van, flamsk målarfamilj. -
1. Jeroom v. K., djur- och porträttmålare,
f. 1578 i Antwerpen, elev af Cornells Floris
d. y.., bosatte sig, efter några års uppehåll i
Tyskland, 1616 i Antwerpen, där han försåg sin
svärfar Jan Brue-ghels talrika, små landskap med
staffage af fåglar och andra djur. Emellertid
lämnade han 1636 Antwerpen. Hans senare öden
äro okända. Intet signe-radt eller eljest
fullt säkert djurstycke af hans hand är kändt,
men däremot några porträtt i museerna i Köln
och Hannover samt på Schleissheim. - 2. Jan
v. K. d. ä., den föregåendes son, stillebens-
(i synnerhet blomster-) målare, f. 1626 i
Antwerpen, d. där 1679, elev af fadern, morfadern
Jan Brueghel och Simon de Vos. K. målade,
mest i litet format, landskap med djur,
blommor, frukter o. s. v., som träffas i ett
flertal museer (bl. a. i Nationalmuseum: Strid
mellan ugglor och f yr jota djur samt Krigiska
emblem). Undantagsvis utförde han därjämte större
stycken, såsom ett 1654 måladt Frukoststycke
(i Dresdens museum), som dock blott är en kopia
med obetydliga förändringar efter Jan de Heems
målning på Stockholms slott. - 3. Ferdinand
v. K., den föregåendes son, djurmålare, f. 1648
i Antwerpen, d. 1696 i Breda, arbetade för Johan
Sobieski, men af böj de en kallelse till polska
hof vet, dels därför att han var krympling, dels
därför att han i Antwerpen mycket anlitades som
medarbetare åt andra artister. Inga fullt säkra
arbeten af K. äro nu kända. - 4. Jan v. K. d. y.,
den föregåendes bror, porträttmålare, f. 1654 i
Antwerpen, d. 1708 i Madrid, där han varit Karl
II :s hof målare. O. G-g.
Kessel [ke’s-], Jan van, holländsk
landskapsmålare, f. omkr. 1641 i Amsterdam,
d. där 1680, utan känd släktskap med
Antwerpenmålaren med samma namn, var intim vän
till Hobbema och troligen elev af Jacob van
Euisdael, af hvilken hans taflor - nu i museerna
i Amsterdam, Kotterdam, München o. s. v. - i
alla händelser äro starkt påverkade och med hvars
förfalskade signatur hans egen ofta ersatts.
O. G-g.
Kessel-Loo [ke’sel la], kommun
i belgiska prov. Brabant, n. om
Louvain, nära Dyle. 7,675 inv. (1902).
J. F. N.
Kessels [ke’s-], Heinrich Johannes, tysk
urmakare, f. 15 maj 1781 i Maastricht, d. 15
juli 1849, bosatt i Altona. Hans kronometrar
och pendelur åtnjöto det högsta anseende som
precisionsinstrument. -
B-d.
Kesselsdorf [ke’s-], by i konungariket Sachsen,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
