- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1467-1468

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keyser - Keyser 1. Hendrik de K. - Keyser 2. Pieter de K. - Keyser 3. Thomas de K. - Keyser, Jakob Rudolf - Keyser, Nicaise de - Keys-öarna - Key west - Keyx - Key-Åberg - Key-Åberg 1. Adolf Henrik Algot K.-Å.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- 1. Hendrik de K., arkitekt, bildhuggare,
f. 1565 i Utreeht, d. 1621 i Amsterdam som
stadsarkitekt, var elev af skulptören Cornelis
Bloemaert och målaren Abraham Bloemaert
(K. utförde själf äfven målningar). Han
var den holländska högrenässansens främste
byggnadskonstnär, som, ehuru fostrad i Vitruvius’
strängt antikiserande skola, påverkad af
Hans Vredeman de Vries gaf den holländska
renässansarkitekturen dess säregna prägel och -
det förtjänar tilläggas - i egenskap af lärare åt
den till Danmark sedan öfverflyttade antwerparen
Hans Steenwinkel d. ä. indirekt kom att utöfva
stort inflytande på den danska byggnadskonsten,
sådan den framträder i Frederiksborgs och
Rosenborgs slott, i gamla Börsen i Köpenhamn,
o. s. v. K:s främsta verk äro Haarlemer-porten,
Börsen, Ostindiska kompaniets hus och tre
kyrkor i Amsterdam, Rådhuset i Delft samt den
af generalstaterna beställda mausoléen öfver
Vilhelm af Oranien
i Ursulakyrkan i sistnämnda
stad - en kvadratisk, tempelartad hallbyggnad,
öppen åt alla fyra sidorna med frihetshjälten
hvilande omgifven af fyra allegoriska figurer och
öfverst Ryktet - det hela arbetadt i olikfärgad
marmor och brons. I Mauritshuis i Haag ses den
store ståthållarens .terrakottabyst af K:s hand
samt i Johanneskyrkan i Gouda en glasmålning,
till hvilken han gjort utkastet. - 2. Pieter de
K
., den föregåendes son, bildhuggare, arkitekt,
f. 1595, d. 1676 i Amsterdam. Han var sin fars
efterträdare som staden Amsterdams arkitekt
och är mest känd genom två grafmonument: det
nu förstörda öfver grefve Vilhelm Ludvig af
Nassau
i Leeuwarden samt det i Skara domkyrka
1637 uppställda öfver Erik Soop och hans
maka
(se af bildning i art. Grafmonument).
- 3. Thomas de K., den föregåendes
broder, porträttmålare, f. 1597 i Amsterdam,
d. där 1667, sannolikt elev af Cornelis van der
Voort, men äfven påverkad af Nicolas Elias,
var, då Rembrandt 1631 kom till Amsterdam,
där porträttören på modet, hvars distingerade
konst icke kunde undgå att på den unge mästaren
göra starka och bestämmande intryck. Också är
K. den ypperste holländske porträttmålaren före
Rembrandt. I allmänhet äro hans bilder utförda
i helfigur och half naturlig storlek. Särskildt
beundransvärda äro hans skickligt hopkomponerade
gruppbilder. Hans framställningar fängsla
både genom sin själfullhet och sin eleganta
teknik. Arbeten af hans hand träffas i de flesta
större museer, dock icke i Nationalmuseum. De
enda med säkerhet kända porträtten af hans
hand i Sverige äro två små, miniatyrartade,
på koppar 1631 och 1634 målade bröstbilder
af En äldre borgare och hans hustru i
Stockholms högskolas samling. Undantagsvis
målade K. äfven mytologiska ämnen, såsom
Bacchus och Ariadne (1657) i Amsterdams
stadshus och Venus, begråtande Adonis’ död,
i brukspatron Ax. Ekmans samling på Mogård
(f. d. Finspångsamlingen). l-3. O. G-g.

Keyser [ke’j-], Jakob Rudolf, norsk historiker,
språkforskare, f. l jan. 1803 i Kristiania,
d. där 9 okt. 1864, blef student 1820, uppehöll
sig 1825-27 med understöd af Selskabet for,Norges
vel på Island, sysselsatt med språkstudier, samt
blef 1828 docent och 1829 lektor i historia och
statistik vid Kristiania universitet. 1837-62
var han professor i historia. Den af Selskabet
for Norges vel
grundlagda och till universitetet öfverlämnade
samlingen af norska fornsaker ordnades af K.;
den har under hans energiske efterträdare,
0. Rygh, blifvit ett museum af hög rang. K:s
förnämsta arbeten äro Den norske kirkes
historie under katholicismen
(2 bd, 1856-58)
och Norges historie (1866-70). Sistnämnda verk
(som går till år 1387) utgafs på föranstaltande
af Selskabet for folkeoplysningens fremme af
0. Rygh, hvilken full-ständigade och fortsatte
det från 1340. Bland K:s öfriga förtjänstfulla
af handlingar märkas: Nordmændenes
videnskabelighed og litteratur i middelalderen
,
Norges stats- og retsforfatning i middelalderen
och Nordmændenes privateliv i oldtiden,
hvilka tre arbeten, under titeln Efterladte
skrifter
, utgåfvos af 0. Rygh (1866-67). Denne
offentliggjorde äfven K:s Samlede afhandlinger
(1868). K. var en af stiftarna af Samfundet til
det norske folks sprog og historie, till hvars
"Sam-linger" han lämnade åtskilliga bidrag. Bland
gamla litterära minnesmärken, som K. utgaf,
må anföras det märkliga arbetet "Norges gamle
love indtil 1387" (3 bd, 1846-49, tills, med
P. A. Munch; det af slutades af G. Storm, bd
4, 1885, och E. Hertzberg, bd 5, 1895), vidare
"Kongespeilet" (1848, tills, med P. A. Munch och
C. R. Unger> samt (i förening med C. R. Unger)
"Olafs saga hins helga" (1849), "Strengleikar
eða Ljoðabók" (1850) och "Barlaams og Josaphats
saga" (1851). O. A. Ö.

Keyser [ke’j-], Nicaise de, belgisk
målare, f. 1813 nära Antwerpen, d. 1887,
var en herdegosse, då målaren Jacobs
upptäckte hans anlag och skaffade honom
plats i Antwerpens konstakademi. Efter att ha
debuterat med religiösa bilder drogs han till
fosterlandets historia och skildrade Slaget
vid Courtray 1302
, Slaget vid Nieuweport 1600
och Slaget vid Worringen 1288 (1839; museet
i Bruxelles). Sedan målade han mest porträtt
och eleganta historiska genrebilder (Rubens’
ateljé
, En fornsakssamlare, Kejsar Maximilian på
besök hos den sjuke Memling
). Giaurn och Maria
de’ Medici’s död
(bägge 1845) finnas i Berlins
nationalgalleri. 1860 målade han en Grafläggning,
och 1864-66 utförde han Konstens utveckling från
dess ursprung till nyare tider
(i trapphuset i
Antwerpens akademi). K. var direktör för denna
akademi 1855- 79. Jfr biografi af Humans (1889).
J. K -e.*

Keys-öarna [ki′s-]. Se Caicos-öarna.

Key west [ki′ we′st]. Se Cay west.

Keyx [kēyx], grek. myt. Se Halkyone.

Key-Åberg [kej-]. 1. Adolf Henrik Algot
K.-Å.
, läkare, f. 14 april 1854 på Åbonäs, i Säby
socken, Jönköpings län, hette urspr. Åberg, men
upptog jämte syskonen namnet Key efter sin moder
(en syster till Axel Key, se Key 2), blef student i
Uppsala 1873, med. kandidat i Stockholm 1880 och
med. licentiat 1885 samt promoverades 1887 till
med. doktor, sedan han utgifvit afh. Om betydelsen
af endarteritis chronica deformans såsom orsak till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free