- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
21-22

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kilskriftsspråk - Kilsnitt - Kilsyth - Kil-Torsby järnväg - Kilung, japansk hamnstad. Se Kelung. - Kilwa, Kiloa, Quiloa, 1.K.-Kivindje - Kilwa, Kiloa, Quiloa, 2.K.-Kisivani - Kilwinning - Kimavensi. Se Kilima-ndjaro. - Kimball, Richard Burleigh - Kimberley, stad i kapkolonien, West Griqualand.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med förklaring af kilskriftstecken, ordlistor,
grammatikaliska och paleografiska texter, kommentarer
och bokkataloger. Dessutom finnas taflor, som behandla
geografi, zoologi, botanik, mineralogi, medicin,
matematik, och astronomi. Som folklitteratur kunna
anföras djurfabler, ordspråk och sederegler.

Kilskriftsspråklig litteratur. Kilskrift: Oppert,
"Expédition en Mésopotamie" (vol. II, Paris
1859), Delitzsch, "Beiträge zur entzifferung
der kappadokischen keilschrifttafeln" (1893)
och "Entstehung des ältesten schriftsystems"
(1896–97), Taylor, "History of the alphabet"
(1900), Menant, "Éléments d’épigraphie assyrienne"
(1880), Amiaud och Méchineau, "Tableau comparé
des écritures babyloniennes et assyriennes"
(1887), Thureau-Dangin, "Recherches sur l’origine
de l’écriture cunéiforme" (1898–99), Fossey,
"Manuel de l’assyriologie" (1904). Kilskriftens
tolkning:
Tegnér, "Ninives och Babylons kilskrifter"
(1875), Bezold, "Ninive und Babylon" (1903), Rogers,
"A history of Babylonia and Assyria" (1900). För
nybörjare: Delitzsch, "Assyrische lesestücke" (4:e
uppl. 1899–1900). Grammatik: Delitzsch, "Assyrische
grammatik" (2:a uppl. 1906), Meissner, "Kurzgefasste
assyrische grammatik" (1907, bäst för nybörjare),
Ungnad, "Babylonisch-assyrische grammatik"
(1906). Lexika: Delitzsch, "Handwörterbuch",
Muss-Arnolt, "A concise assyrian dictionary"
(engelska och tyska), Brünnow, "A classified list
of cuneiform signs", Meissner, "Seltene ideogramme"
(1909). Litteraturöfversikt: Meyer, "Die literatur
der babylonier und assyrer". Kilskriftstexter: British
museum: Rawlinson, "The cuneiform inscriptions of
Western Asia" (vol. I–V), King m. fl., "Cuneiform
texts from Babylonian tablets" (vol. I–XXV),
Philadelphia museum: Hilprecht, Clay, Ranke, Radau,
Poebel, Myhrman, "The Babylonian expedition of the
university of Pennsylvania" (18 vol. utgifna), Louvre
museum: de Sarzec, Henzey, "Découvertes en Chaldée",
Scheil, m. fl. "Délégation en Perse, Mémoires, etc.",
Thureau-Dangin, "Recueil de tablets chaldéennes",
m. fl. privata texteditioner; Berlins museum:
Reissner, Weissbach, Ungnad, m. fl.: "Mitteilungen aus
den vorderasiatischen sammlungen", "Wissenschaftliche
veröffentlichungen der deutschen Orient gesellschaft"
m. fl. Tidskrifter: "Revue d’assyriologie" (Paris),
"Zeitschrift für assyriologie" (Heidelberg),
"Mitteilungen der deutschen Orient gesellschaft"
(Berlin). För texter i omskrift och öfversättning
samt arbeten rörande utgräfningar, historia, konst
och religion se Babylonien.

Kilskriftsforskare af hög rang, sedan de förnämste
veteranerna Oppert, Menant, Rawlinson och George Smith
skattat åt förgängelsen, äro Bezold (Heidelberg),
Brünnow (Ithaca), Delitzsch (Berlin), Fossey (Paris),
Harper (Chicago), Haupt (Baltimore),
Hilprecht (Philadelphia), Hommel (München),
Jensen (Marburg), King (London), Knudtzon
(Kristiania), Lyon (Cambridge, Mass.), Meissner
(Breslau), Pinches (London), Scheil (Paris),
Tallquist (Helsingfors), Teloni (Florens),
Thureau-Dangin (Paris), Weissbach (Leipzig),
Winkler (Berlin), Zimmern (Leipzig), m. fl. – I Sverige
blef kilskriftsforskningen allmännare känd genom
professor E. Tegnérs populärvetenskapliga skrift
"Ninives och Babylons kilskrifter" (1875). Det
vetenskapliga studiet införde emellertid först
professor H. N. Almkvist (d. 1904), som vid redan
framskriden ålder upptog denna nya vetenskap
med beundransvärd energi och framgång. Han
meddelade den första undervisningen i detta ämne
i Sverige och uppförde det i studieplanerna
för Uppsala universitet, där det numera ingår
i fordringarna för examina i semitiska språk.
D. M.

Kilsnitt (ty. keilschnitt, steinschnitt), formandet
af de stycken (hvalf stenar, hvalfkilar), af hvilka
ett hvalf är sammansatt, äfvensom läran om lagarna
därför. Se Hvalf.

Kilsyth [kilsåYth], stad i skotska grefsk. Stirling,
20 km. n. ö. om Glasgow. 7,292 inv. (1901). Gymnasium
(academy). Bomullsindustri, kol- och järngrufvor
samt stenbrott. J. F. N.

Kil-Torsby järnväg, å hvars anläggande
Kil–Fryksdalens järnvägsaktiebolag erhållit koncession,
skall förbinda Kils station vid Nordvästra stambanan
och Bergslagernas järnvägar med Torsby vid norra
ändan af sjön Öfre Fryken. Järnvägen, som erhåller
en längd af 77,45 km. och bygges normalspårig (1,435
m.), har beräknats draga en byggnadskostnad af 5
mill. kr., hvaraf hälften erhållits i statsanslag,
och är afsedd att öppnas för trafik 1 sept. 1914.
A. d’A.

Kilung [ki-], japansk hamnstad. Se K e l u n g.

Kilwa [kil-], Kiloa, Quiloa, namn på två hamnplatser
i Tyska Öst-Afrika. 1. K.-K i v in d j e, hufvudstad
i förvaltningsdistriktet K. (94,700 inv. 1903), på
en alldeles flack strand med dåligt dricksvatten,
stark nederbörd (1,000 mm.) och stor värme (26,3°
i årsmedium). Omkr. 8,000 inv., hvaraf ett tjugutal
européer. Ångbåtsstation. - 2. K. - K i s i-v a n
i, kustplats 24 km. s. ö. om den föregående, på den
lilla ön K. Omkr. 500 inv. K. är den äldsta utländska
kolonien på östafrikanska kusten och har haft en
arabisk-persisk period (987-1498), en portugisisk
(1498-1698) och en yngre arabisk (1698 -1826) samt
har ännu intressanta byggnadsminnen från dessa tider.
J- F. Is.

Kilwinning [kilö>i;ninj, stad i skotska grefsk. Ayr,
vid floden Garnock. 4,440 inv. (1901). Ruiner af ett
1140 grundlagdt kloster, som förstördes 1561. K. anses
vara det skotska frimureriets vagga, och dess loge,
som säges blifvit stiftad af de arkitekter och murare,
som byggde klostret, betraktas som moderlogen
i Skottland. I närheten järnverket Eg-linton.
J. F. N.

Kimavensi [ki-]. Se Kilima-ndjaro.

Kimball [ki’mbol], Richard Burleigh, nordamerikansk
författare, f. 1816, d. 1892, studerade vid Dartmouth
college, gjorde resor i England och Tyskland och
bosatte sig sedan som praktiserande jurist i New York,
från hvars lif han hämtade sina ämnen i bl. a. Saint
Leger (1849), Undercurrents, Was he succesful?, To-day
in New York m. fl. K. var en flitig medarbetare i
periodiska skrifter.

Kimberley [kFmbali], stad i Kapkolonien,
West Griqualand. 1,260 m. ö. h., vid järnvägen
mellan Kapstaden och Sambesi, 30 km. från floden
Vaal. 34,331 inv. (1904). Staden har för sin uppkomst
och betydelse att tacka de där 1867 och följ. år
upptäckta diamantfälten och hette till 1871 C o l e
s-berg Copje. Sitt nuvarande namn har staden

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:29 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free