- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
29-30

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina, urgammal kulturstat i östra Asien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kanton 21,3°, 28,2° och 12,6°. I det inre landet
är temperaturen högre än vid kusten på samma bredd,
äfven under vintern, hvilket beror därpå, att bergen
lämna skydd mot de kalla fastlandsvindarna. K. ligger
nämligen inom det östasiatiska monsunområdet,
hvilket betyder, att nordliga och nordvästliga
vindar (kalla och torra) förhärska under vintern,
medan sydliga och sydöstliga (våta och varma)
vindar blåsa under sommaren. Detta förklarar
de stora temperaturamplituderna under de olika
årstiderna samt den starka nederbörden under
sommaren. Den största nederbörden har södern
(Hongkong 2,291 mm.), mot norden blir den mindre
(Peking 500–600 mm.) liksom äfven i det inre. Den
faller mest i maj–sept. Årstidernas regelbundenhet
är en af de orsaker, som mest bidragit till
jordbrukets i K. utveckling. Stora katastrofer, såsom
öfversvämningar och stundom äfven absolut brist på
nederbörd, kunna dock frånrycka befolkningen den
väntade skörden; hungersnöd är då en oundviklig
följd. Öfversvämningar äro i synnerhet täta på
den stora slätten genom Hwang-ho eller Pei-ho. De
kinesiska kusttrakterna hemsökas ofta af de svåra
hvirfvelvindar (taifuner), som uppträda särskildt
vid monsunskiftena, således i mars, april, september
och oktober.
J. F. N.

Växtvärlden. K. är i botaniskt afseende ett
öfvergångsland mellan norra och södra Asien. I
södra K. växa sockerrör och potatis på samma fält,
eken och bamburöret i samma skogar. Invandringen af
tropiska växter har underlättats genom de sydkinesiska
dalarnas riktning mot s., och först i Tsin-ling-bergen
möter en barriär, som spärrar vägen för deras vidare
utbredning. Landet n. om detta berg är fattigt på
träd, den södra delen rik på sådana; i norra K. äro
bergen kala, slätterna bevuxna med hvete, bomull
och skidfrukter, i södra delen har vegetationen en
subtropisk karaktär, landet är täckt af alltid gröna
träd och buskar, har risodling, tekultur, silkesodling
och sockerrörfält, medan hvete och skidfrukter träda
tillbaka. I de tätast befolkade områdena, särskildt
på den stora slätten och vid hela kusten, ha dock
skogarna försvunnit, och öfver hufvud taget bestämmes
landets växtlighet här af de odlade växterna. I norra
K. äro de viktigaste träden den hvitbarkiga granen
(Pinus bungeana) och Pinus massonia, som hålles helig
af buddisterna, hästkastanjen (Aesculus chinensis),
popplar, Paulownia, almar, vide och mullbärsträd,
hvilka alla uppträda i små grupper på ängarna, samt de
till pappersberedning använda Broussonetia papyrifera
och Fatsia papyrifera. På kullarna växa törnbuskar
af flera slag. Det nordvästra lösslandet är nästan
alldeles kalt. Södra K. är, som nämndt, rikt på alltid
gröna buskar, i synnerhet magnolior och kamelior;
äfven kamferträdet och andra lagerväxter, alltid
gröna ekar, buxbom m. fl. träd äro allmänna. Där växa
ock palmer, såsom Trachycarpus excelsa; s. om 30°
förekomma trädormbunkar och längst i s. rörpalmen
(Calamus rotang). I Jün-nans och Sz’-tschwans
berglandskap består skogen af koniferer (5 arter)
och flera slag af löfträd. Den allra viktigaste
vilda växten är bambu, som växer öfverallt och af
kineserna användes på otaliga sätt. Äfven lackträdet
(Rhus vernicifera) växer där, och rhododendronarter
stiga, delvis som epifyter, ända upp till trädgränsen
(3,000–3,500 m.). Ginseng (Panax Ginseng), af kineserna
högt skattad som universalläkemedel, växer
vild i Mandschuriet och odlas flerstädes. Som en
egendomlighet för K. framhålles trädväxternas stora
formrikedom framför örtväxterna. Odlade frukter
äro granatäpplen, persikor, bananer, drufvor,
körsbär, korn, hvete, majs, ärter, bomull, tobak,
hvitbetor, bönor, kål, sallat och andra grönsaker
och lök samt i dalarna framför allt vallmo (för
beredning af opium) samt te och ris, hvilka ge
kinesen hans viktigaste dryck och hans viktigaste
föda. Tebusken synes ha kommit från Assam och går
till Hwang-hos sydligaste lopp, men närmare kusten
ej upp till Nanking samt odlas på en areal af 1,1
mill. kvkm. Det bästa teet växer i närheten af
kusten mellan 27° och 32° n. br. Det fordrar torr
mark och föredrar bergkullar. De berömdaste tebergen
äro Pai-lu-lan och Tat-sching l. Tat-schu-ling nära
kusten n. ö. om Kanton. Riset åter fordrar stark
bevattning och växer därför mest i floddalarna. Dess
västra gräns sammanfaller ungefär med tebuskens och
silkesfjärilens, men det går i n. upp till Pekings
breddgrad och något längre än silkesfjärilen. Ännu
större utbredning norr ut har bomullsbusken. Af
andra nyttiga växter må nämnas ramie (Boehmeria
nivea
), sockerröret, flera olje- och fernissträd,
galläpplen, kamferträdet (Camphora officinalis)
samt rabarber. Från K. härstamma apelsiner
("Kina-äpplen"), som på 1500-talet infördes till
Europa, och mandariner, hvilkas odling först i midten
af förra årh. kom till Syd-Europa, samt många af våra
prydnadsväxter, såsom astern, krysantemum, kamelian,
liljor, löjtnantshjärtan, kinesisk nejlika, Pæonia
arborea
, Perilla, Primula-arter, Rhododendron-arter,
flera rosor, stockrosen, vaxblomman, wistarian m. fl.
(G. L-m.)

Djurvärlden. För att finna kvarlefvor af K:s
ursprungliga fauna måste man tränga långt mot v.,
ty i de östra delarna har den gamla och höga kulturen
gjort så godt som slut på densamma. Bland däggdjur,
som äro utmärkande för K:s fauna, må här nämnas
Rhinopithecus, en apa med egendomligt utvecklad näsa,
pandan (Ailurus fulgens), som måhända är besläktad
med de amerikanska tvättbjörnarna, tvättbjörnhunden
(Nyctereutes procyonoides), en afvikande gräflingsform
(Helictis nepalensis), mullvadssläktet Scaptochirus,
den från alla öfriga hjortar starkt afvikande
Elaphurus davidianus, de hornlösa hjortarna Hydropotes
och Elaphodus samt myskhjorten (Moschus). Dessutom
lefva vildsvin, tiger, panter, skunkdjur, en
gibbon-art o. a. i Kina. Bland fåglar märkas
fasanerna, af hvilka guldfasanen (Phasianus pictus)
är inskränkt till K. och Korea, samt silfverfasanen
(Euplocomus nycthemerus), kungsfasanen (Phasianus
reevesi
), ringfasanen (Phasianus torquatus)
o. a. I sydvästra K. finnas påfåglar. Af andfåglar
förekomma många arter. Kormoranen användes vid
fiske. Bland de giftiga ormarna märkas Bungarus
annularis
och glasögonormen (Naja tripudians). Äfven
jättesalamandern lefver i K. Vattendragen äro rika
på fisk, särskildt karpfiskar, och fisket föder
millioner människor. Guldfiskarna ha sitt hemland i
K. Af husdjur äro de viktigaste fasaner, pärlhöns,
åsnor och bufflar, de sistnämnda för plöjning af
risfälten. Hästarna äro af en liten ras; tvåpuckliga
kamelen förekommer i v., i synnerhet i prov. Kan-su,
och mulåsnor i de nordliga bergiga provinserna. I
allmänhet spela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free