- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
123-124

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinnekulle - Kinnekulle-Lidköpings järnväg - Kinneret. Se Genesaret. - Kinne revir - Kinnerodden - Kinnerot. Se Genesaret. - Kinnevald. 1. Härad i Kronobergs län - Kinnevald. 2. Kontrakt i Växjö stift - Kinne-Vedum - Kinning. 1. Bergsv., sidomur på ömse sidor om "dammen" i en masugn. Jfr Dammsten. - Kinning. 2. Skogsv., timrat utsprång vid öppningen av en flottningsdamm. - Kinning (Park) - Kinnkedja - Kinnor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kinnekulle-Lidköpings järnväg-Kinnor

124

dock är sluttningen mot Vänern numera nästan
alldeles skoglös. Själfva toppen, "Högkullen",
306,9 m. ö. h., 262,8 m. öfver Vänerns yta, klädes af
barrskog. Bergets längd i n. ö. och s. v. är 14 km.,
dess största bredd 7 km. - De härliga, vidsträckta
utsikter, som erbjuda sig från bergets högre delar,
den rika, nästan sydländskt yppiga floran på dess
sluttningar, de gamla, ståtliga herresätena, de
märkvärdiga grottbildningarna och hela bergets
sällsamma yttre med sina breda terrasser, som med
lodräta branter, s. k. "klefvar", resa sig, den ena
öfver den andra, göra K. till ett eftersökt mål
för resande och naturforskare. På Högkullen lät
Rå-bäcks egare, frih. K. Klingspor, 1892 uppföra
ett 18 m. högt utsiktstorn i 7 våningar, af hvilka
de två nedersta innehålla åtta möblerade rum för
resande. Likasom de öfriga västgötabergen hvilar
K. på en grund af gnejs. Ofvanpå denna lagra sig
nästan horisontalt mäktiga öfvergångsbildningar,
hvarje öfre hvarf betydligt mindre till utsträckningen
än det underliggande. Det lägsta lagret, af omkr. 34
m. mäktighet, utgöres af sandsten; på detta hvilar
ett 20-22 m. mäktigt lager af alunskiffer med talrika
inlagringar af orsten, dels som lagervis anordnade
bollar, dels som sammanhängande bäddar. Vidare följa
ceratopygekalk (0,5-2 m.), undre grap-tolitskiffer
(11-18 m.), ortocerkalk (omkr. 51 m.;

Fig. 2. Uppfartsvägen till Råbäcks
kalkstensbrott på Kinnekulle, bruten från
"rödstensklefvens" branta vägg. (Den undre röda
ortocerkalkens lagring och vertikalsprickor
1. "malör" framträda tydligt.) Snö.

fig. 2), chasmopskalk (10 m.), trinucleusskiffer och
brachiopodskiffer (32 m.), öfre graptolitskiffer (54-
56 m.), och slutligen bildas toppen af Högkullen
af ett 30 m. mäktigt skyddande lager af trapp
(egentligen diabas). Vid de större egendomarna
på berget eller af det för dessas skötsel bildade
bolaget (Rå-bäck, Trollmen samt Hällekis aktiebolag)
tillgodogöras K:s bergarter genom kalkbränning,
cementtillverkning (sedan 1892) samt brytning och
bearbetning af sandsten och kalksten för olikartade
industriella ändamål, hvartill kommer, ehuru i
mindre skala, tegeltillverkning af bränd alunskiffer
(alunskifferaska) och kalk, hvarförutom alunskiffer
brytes till bränsle vid drifvandet af ofvannämnda
tillverkningar. Längs nordöstra sidan af K. går
järnväg från Skara till Gössäter och Mariestad (en del
af Västergötland- Göteborgs järnväg) och längs västra
sidan utmed Vänern (sedan 1896) K.-Lidköpings järnväg
(Forshem

-Lidköping). Jfr N. G. Strömbom, "Vägvisare för
resande till K." m. m. (1889), och G. Holm och
H. Munthe, "K., dess geologi och den tekniska
användningen af dess bergarter" (Sveriges
geologiska undersökning, Ser. C, n:r 172, 1901).
A. G.*

Kinnekulle-Lidköpings järnväg (sign. Ki. L. J.), som
eges af Kinnekulle-Lidköpings järnvägsaktiebolag, är
smalspårig (0,891 m.) och 29 km. lång samt belägen
inom Skaraborgs län, sträcker sig från Forshems
station vid Mariestad-Kinnekulle järnväg öfver
Hällekis och Råbäck utefter Vänern mellan denna
sjö och Kinnekulle till Lidköping, där den står
i förbindelse med Lidköping-Skara-Stens-torps
och Lidköping-Håkantorps järnvägar. Mellan
Forshem och Hällekis korsar järnvägen i olika
plan Västergötland-Göteborgs järnväg. Sträckan
Hällekis-Lidköping öppnades för trafik 20 dec. 1897
och sträckan Forshem-Hällekis 8 dec. 1898. 31
dec. 1909 utgjorde bokförda byggnadskostnaden 849,935
kr., hvaraf för rullande material 190,900 kr., och
aktiekapitalet 419,500 kr. Järnvägsbolagets styrelse
har sitt säte i Lidköping. A. d’A.

Kinnéret [kin-]. Se Genesaret.

Kinne revir omfattar Skara, Skånings Åsaka, Här-lunda,
Händene, Synnerby, Skallmeja och Västra Gerums socknar
af Skånings härad samt Valle, Kinne, Kinnefjärdings
och Gudhems härad af Skaraborgs län och är indeladt i
4 bevakningstrakter. 1905 omfattade det 113 allmänna
skogar om 8,434 har, hvaraf 6 kronoparker om 3,327
har. M-g.

Kinnerodden, ett annat namn på Nordkyn (se d. o.).

Kinneröt [kin-]. Se Genesaret.

Kinnevald. 1. Härad i Kronobergs län, ingår i
Mellersta Värends domsaga samt Kinnevalds och
Norr-vidinge härads fögderi och omfattar socknarna
öjaby, Bergunda, öja, Vederslöf, Dänningelanda,
Täfvelsås, Kalfsvik, Jät, Urshult, Almundsryd samt
del af Skatelöf. 93,388 har. 16,947 inv. (1909). -
2. Kontrakt i Växjö stift, omfattar de åtta pastoraten
Växjö stads- och landsförsamlingar; Bergunda och öja;
Urshult; Almundsryd; Kalfsvik och Jät; Täfvelsås;
Vederslöf och Dänningelanda; öjaby och Härlöf. 95,806
har. 26,858 inv. (1909).

Kinneved, socken i Skaraborgs län, Frökinds
härad. 4,115 har. 971 inv. (1909). K. bildar med
Vårkumla ett konsist, pastorat i Skara stift,
Falköpings kontrakt.

Kinne-Vedum, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad. 2,443 har. 714 inv. (1909). Annex till Forshem,
Skara stift, Kinna kontrakt.

Kinning. 1. Bergsv., sidomur på ömse sidor om "dammen"
i en masugn. Jfr Dammsten. - 2. Skogsv., timradt
utsprång vid öppningen af en flott-ningsdamm. Den
uttimras inåt dammen i 30° ä 40° vinkel mot bottnen
från denna till dammens öfre del för att hindra,
att jordfyllningen framför dammen vid hastig
vattentappning neddrages genom dammluckorna.
1. C.A.D.* 2. W.E-n.

Kinning (Park) [ki’niij pä’k], sedan
1905 del af Glasgow, började bebyggas
1860 och hade 13,851 inv.B1901.
J-F. N.

Kinnkedja (af ty. kinn, haka), oriktig form
kindkedja, en kedja, som löper mellan stångbettets
båda sidstänger, under hästens haka. H. J. Dft.

Kinnor [kinnår] 1. C i n n o r, fornhebreisk harpa,
trekantig, bärbar, af dyrbart ebenholts eller sandel-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free