- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
135-136

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kirchhain 1. Stad i preussiska reg.-omr. Frankfurt - Kirchhain 2. Kretsstad i preussiska reg.-omr. Kassel. - Kirchheim unter Teck - Kirchhoff, Gustav Robert - Kirchhoff, Johann Wilhelm Adolf - Kirchhoff, Alfred - Kirchhoffs lagar, fys. Se Galvanisk ström. - Kirchholm. Se Kirkholm. - Kirchhörde - Kirchmann, Julius von - Kirchner, Albert Emil - Kirchner, Theodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kirchhain [ki’rch-]. 1. Stad i preussiska reg.-omr.
Frankfurt, vid Lilla Elster. 4,325 inv. (1905).
Textil- och järnindustri. – 2. Kretsstad i
preussiska reg.-omr. Kassel. 2,340 inv. (1905).

J. F. N.

Kirchheim [ki’rchhajm], by i Baden,
kretsen Heidelberg, 3,886 inv. (1900).
Cigarrfabrikation, betydlig tobaksodling.

J. F. N.

Kirchheim unter Teck [ki’rchhajm], stad i
württembergska Donaukretsen, vid Neckars biflod
Lauter, n. om slottet Teck. 8,830 inv. (1905). Latin-
och realskola och kungligt slott. K. har flera
ullspinnerier, bomulls- och linneväfverier samt
annan industri och en ullmarknad.

J. F. N.

Kirchhoff [ki’rch-], Gustav Robert, tysk fysiker,
f. 1824 i Königsberg, d. 1887 i Berlin, blef 1847
docent i Berlin, 1850 e. o. professor i Breslau,
1854 professor i fysik i Heidelberg och 1875
illustration placeholder

professor i Berlin. K:s undersökningar behandla
elektricitetsläran, magnetismen, värmeteorien,
kropparnas elasticitet och utvidgningsförmåga m. m.;
han har med ett ord arbetat inom de flesta grenar af
fysiken. Största uppseende ha hans delvis i förening
med Bunsen utförda undersökningar öfver spektralanalysen
tillvunnit sig (jfr Fysik, sp. 156), nedlagda i
Untersuchungen über das sonnenspektrum und die spektren der chemischen elemente (1861; 3:e uppl. 1866–75).
Genom dessa undersökningar anses K. och Bunsen ha grundlagt
spektralanalysen. Af framstående värde äro äfven hans
Vorlesungen über mathematische physik (4 bd, 1874–94; bd 1 i 4:e uppl. 1897). K:s
Gesammelte abhandlungen utkommo 1882
(ny uppl. utg. af Boltzmann 1891). –
Om "Kirchhoffs lagar" se Galvanisk ström, Spektralanalys och Spektrum.

(S. A–s.)

Kirchhoff [ki’rch-], Johann Wilhelm Adolf, tysk
filolog, fornforskare, f. 1826 i Berlin, d. 1908,
blef 1846 adjunkt och senare öfverlärare vid
Joachimsthal’sches gymnasium i Berlin, 1860 medlem
af vet. akad. där och 1865 professor vid universitetet.
Han utgaf kritiska editioner af Plotinos (1854),
Euripides (1855; 1867–68) m. fl., lämnade flera
inlägg i den homeriska frågan, bl. a.
Die homerische Odyssee und ihre entstehung (1859) och
Die composition der Odyssee (1869; samlade uppsatser, 2:a uppl. 1879),
samt utöfvade en anmärkningsvärd verksamhet på
paleografiens och epigrafikens område, omfattande
Das gothische runenalphabet (1851; 2:a uppl. 1854) och
Die fränkischen runen (i Haupts "Zeitschrift für deutsches alterthum", 1855),
Die umbrischen sprachdenkmäler (1848–51; i förening med Th. Aufrecht) och
Studien zur geschichte des griechischen alphabets (1863; 4:e uppl. 1887)
m. m., samt deltog i utgifvandet af
"Corpus inscriptionum græcarum" (en afdelning af 4:e bandet, 1859) och
"Corpus inscriptionum atticarum" (1:a bandet, 1873 samt suppl. 1877–91).

Kirchhoff [ki’rch-], Alfred, tysk naturforskare
och geograf, f. 1838 i Erfurt, d. 1907, var lärare
vid flera real- och yrkesskolor, kallades 1871
till docent i geografi vid krigsakademien i Berlin
och var 1873–1904 professor i geografi i Halle. Han
författade läroböcker i botanik, volapük och geografi
(Schulgeographie, 20:e uppl. 1908,
Erdkunde für schulen, 2 bd, 1892–93, 5:e uppl. 1909)
samt var hufvudredaktör för den under medverkan af flera
tyska geografer utkommande stora geografiska handboken
"Unser wissen von der erde. Länderkunde von Europa",
af hvilken 1886–1907 utkommit 4 bd, innehållande en
allmän geografi och Europas geografi. K. bearbetade
äfven 5:e och 6:e uppl. af Peschels "Völkerkunde"
samt utgaf sedan 1887, på uppdrag af centralkommittén
för Tysklands vetenskapliga geografi, "Forschungen
zur deutschen ländes- und volkskunde" och 1891–1904
"Archiv für ländes- und volkskunde der provinz Sachsen
nebst angrenzenden landesteilen". Han var sedan 1888
led. af Vet.- och vitterhetssamh. i Göteborg. Att
geografien nu är ett själfständigt undervisningsämne
i skolorna och vid universiteten är hufvudsakligen
K:s förtjänst. Han utvidgade sitt ämnesområde åt alla
håll, och i synnerhet egnade han sin uppmärksamhet åt
geologi, etnologi och kulturhistoria.

(Wbg.)

Kirchhoffs lagar, fys. Se Galvanisk ström,
Spektralanalys och Spektrum.

Kirchholm [ki’rch-]. Se Kirkholm.

Kirchhörde [ki’rch-], kommun i preussiska
reg.-omr. Arnsberg, prov. Westfalen, 6 km. s. om
Dortmund. 12,287 inv. (1905). Bergsbruk. Stenkolsgrufvor.

Kirchmann [ki’rch-], Julius von, tysk juridisk och
filosofisk skriftställare, f. 1802 i Schafstädt vid
Merseburg, d. 1884 i Berlin, avancerade i preussisk
statstjänst till vicepresident i appellationsrätten
i Ratibor, men blef 1867 afsatt efter en process i
anledning af ett föredrag i Berlins arbetarförening
öfver kommunismen i naturen. Han gjorde sig känd som
flitig författare och utgifvare på flera områden
af juridik och filosofi (bl. a. "Philosophische
bibliothek" med kommentar 1868–83), blef en af
förkämparna för den realistiska riktningen samt
sökte t. ex. genomföra en
Æsthetik auf realistischer grundlage (1868); hans
Katechismus der philosophie (1877)
utkom i flera uppl.

E. Wrgl.

Kirchner [ki’rch-], Albert Emil, tysk målare, f. 1813
i Leipzig, d. 1885, var verksam i München och var en
skicklig arkitekturmålare (7 arbeten af K. finnas i
Nya pinakoteket).

G–g N.

illustration placeholder

Kirchner [ki’rch-], Theodor, tysk tonsättare,
f. 1823 nära Chemnitz, d. 1903 i Hamburg, studerade
i Leipzig och Dresden samt blef 1843 organist i
Winterthur, 1862 musiklärare i Zürich och 1872 i
Meiningen. Han var 1873–75 direktör för k. musikskolan
i Würzburg, hvarefter han bosatte sig i Leipzig,
blef 1883 konservatorielärare i Dres-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free