Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjellander, Ernst Jonas Fredrik - Kjellander, Nils Theodor Salomon - Kjellberg. 1. Jonas - Kjellberg. 2. Knut Erik Ossian - Kjellberg. 1. Nils Gustaf - Kjellberg. 2. Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
religiös invigning åt hela hans håg. Samtidigt drog
honom ett,manligt forskningsbegär till den filosofiska
vetenskapen, dit han medförde sällspordt mångsidiga
anlag. Hans filosofiska riktning är i icke ringa
mån befryndad med Fr. Baaders teosofi och företer
i allmänhet en stark dragning åt nyromantikens
naturfilosofiska världsåskådning, dock med afgjorda
ansatser till rationell idealism. K:s dikter,
som närmast ansluta sig till Atterboms, röja en
beaktansvärd lyrisk åder. Hans vän F. F. Carlson
utgaf Minnen af Ernst J. F. K. (1842; innehållande
dikter, filosofiska uppsatser och bref, jämte
lefnadstcckning). Jfr Atterbom, "Minnesteckningar och
tal", II (1869).
Kjellander, Nils Theodor Salomon,
tonsättare, f. 3 juli 1859 i Karlskrona, genomgick
konservatoriet i Stockholm 1878-80 och blef 1891
musiklärare i Motala. K. har komponerat visor,
pianosaker samt några med bifall i Stockholm gifna
operetter (Don Ranudo, Figaro i slyngelåren).
A. L.*
Kjellberg. 1. Jonas K., filantrop, donator, f. 22
(n. st.) okt. 1752 på Kvarngården i Husaby socken,
Skaraborgs län, d. 14 april 1832 på Storeberg,
kom 1770 i handel i Göteborg och började 1779
egen affärsrörelse. Efter framgångsrik verksamhet
som grosshandlare öfverlämnade han med tiden
rörelsen åt en sin broder och en annan affärsman,
inköpte 1807 egendomen Storeberg i Tådene socken,
Skaraborgs län, och bosatte sig där. Vid riksdagen
1800 var K. fullmäktig för Göteborg i borgarståndet
samt led. af Hemliga statsutskottet, inom hvilket
han, i olikhet med åtskilliga af hans kamrater,
var otillgänglig för hvarje tubbningsförsök från
högre ort. På det andliga lifvet i Sverige utöfvade
K. ett ej ringa inflytande. Själf från barndomen
varmt religiös, lät han nämligen på svenska utgifva
åtskilliga främmande uppbyggelseskrifter, hvilka vunno
stor spridning, såsom Koppens "Bibeln ett verk af
gudomlig vishet", Bengels "Sextio uppbyggeliga tal",
Eoos’ "Abrahams tros fotspor" och (i ny öfv.) Bunyans
"En christens resa", hvarjämte han öfversatte och
utgaf Hillers "Andeliga sånger". En handtverksskola
och en flickskola, båda i Göteborg, grundade och
betryggade genom K:s frikostighet, äro varaktiga
minnen af hans medborgerliga nit.
2. Knut Erik Ossian K., en ättling af den
föregåendes broder, socialpolitiker, läkare,
f. 9 april 1867 i Göteborg, där han 1886 aflade
mogenhetsexamen, vardt 1898 med. lic. i Stockholm
och med. doktor 1901. K. blef 1900 amanuens i
Medicinalstyrelsen, kallades 1908 till led. af
medicinalstyrelse- och fältläkarkommittéerna samt utger
fr. o. m. 1904 "Allmänna svenska läkaretidningen"
(sedan 1907 jämte Hj. Forssner) och har redigerat
förhandlingarna vid de svenska läkarmötena sedan
1903. Han har författat bl. a. Bidrag till käkledens
utvecklingshistoria (1901). Tidigt började K. deltaga
i folkbildningsarbetet och har intagit en ledande
ställning därinom, sedan han 1903 valts till ordf. i
Folkbildningsförbundet. 1908 efterträdde han A. Nyström
som föreståndare för Arbetarinstitutet i Stockholm
och har där som på andra håll visat sig vara en af
landets mest uppskattade föreläsare. Som radikal och
nykterhetsvän insattes han 1905 och 1908 i riksdagens
Andra kammare för Stockholms andra valkrets.
1. (K.W-g.)
Kjellberg. 1. Nils Gustaf K., psykiater, akademisk
lärare, f. 25 febr. 1827 i Alsters församling,
Värmlands län, d. 25 juni 1893 i Uppsala, blef
1846 student i Uppsala, 1851 med. kandidat,
1853 licentiat, 1856 kirurgie magister och 1863
med. doktor. Efter att ha tjänstgjort som läkare
vid armén och flottan samt som koleraläkare
(1850), distriktsläkare på landet (1853-55) och
sjukhusläkare vid Allmänna garnisonssjukhuset (1855
-56) utnämndes han 1856 till öfverläkare vid Uppsala
centralhospital för sinnessjuka, hvarjämte han blef
prefekt vid Uppsala universitets psykiatriska klinik
(öppnad l okt. 1859) samt 1863 e. o. professor i
psykiatri vid nämnda universitet. 1869 stiftade
K. (i samverkan med d:r O. von Feilitzen) den i
Stockholm befintliga Föreningen för sinnesslöa
barns vård. 1877 utsågs han till led. af den ännu
bestående kommissionen för uppgörande af förslag
till nya hospitalsbyggnader, kallades s. å. till
led. af k. kommittén för granskning af 1858 års
stadga ang. sinnessjukas behandling och vård samt
förordnades 1878 till inspektör för de i rikets
landsorter inrättade uppfostringsanstalterna för
sinnesslöa barn. K., som flerfaldiga gånger företog
långvariga utländska studieresor, vann erkännande som
en skicklig organisatör samt inlade stora förtjänster
om den svenska psykiatriens höjande och införandet
af en verklig och rationell sjukvård äfven för de
sinnessjuke. Skrifter: Om sinnessjukdomarnes stadier
(1863) äfvensom beaktansvärda uppsatser rörande
den uppväxande ungdomens vård och undervisning (i
"Uppsala läkareförcnings förhandlingar").
2. Adolf K., den föregåendes broder, läkare,
akademisk lärare, f. 17 nov. 1828 i Alsters
församling, Värmlands län, blef student i Uppsala
1848, med. kandidat 1854, med. licentiat 1856 samt
med. doktor 1862, sedan han offentligen försvarat
afh. Studier i läran om lymfkärlens ursprung
(1861). 1860 förordnades han till förste läkare vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn,
utnämndes 1861 till adjunkt i pediatrik vid Karolinska
institutet samt befordrades 1879 till e. o. och 1882
till ord. professor i pediatrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
