- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
179-180

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjellberg. 2. Adolf - Kjellberg. 3 Anders Lennart - Kjellberg. Johannes Fritiof - Kjellberg, Johan Gustaf - Kjellberg, Agnes Augusta Emilia Eleonora, skulptris. Se Frumerie. - Kjelldahl, Anders Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

Kjellberg-Kjelldahl

180

städes samt öfverläkare vid Allmänna barnhuset. Efter
någon tids sjuklighet begaf han sig i början af maj
1884 till södra Frankrike för att söka bot. Men då
hans hälsotillstånd där försämrades, anträdde han
återresan till fäderneslandet och afled 30 maj 1884
ombord på ångfartyget "Svithiod" på vägen mellan
Lybeck och Stockholm. K. var en mycket anlitad
och omtyckt läkare, outtröttlig i sitt kall och
praktiserande på flera områden af läkarkonsten. Bland
hans hufvudsakligen i "Nordiskt medicinskt arkiv" och
"Hygiea" offentliggjorda vetenskapliga af handlingar
märkas Om den parenchymatösa nefritens förekomst
i den späda barnaåldern (1869), Om hcemat-uri och
albuminuri Tios äldre barn (1870), Om con-tractura
ani hos barn (1877), Om dieten för späda barn (i
"Svenska läkaresällsk. handl.", 1874).

3. Anders Lennart K., son af K. l, klassisk arkeolog,
universitetslärare, f. 30 sept. 1857 invid Uppsala,
blef 1877 student i Uppsala, 1882 filos. kandidat,
1889 filos. licentiat, 1889 filos. doktor och
1896 docent i klassisk arkeologi vid Uppsala
universitet. K. företog jämte S. Wide sommaren 1894
en arkeologisk utgräfning af Poseidonhelgedomen
på ön Kalaureia (se d. o.) och ledde under våren
1902 jämte den tyske arkeologen Joh. Böhlau en
arkeologisk utgräfning på platsen för den antika
staden Larisa (se d. o.) i Mindre Asien. Eedogörelser
för båda dessa utgräfningar ha af K. lämnats i
"Athen. mittheilungen" 1895 och i Språkvetenskapliga
sällskapets i Uppsala förhandlingar 1900-03. Bland
K:s öfriga skrifter, som hufvudsakligen behandla
delar af den antika konsthistorien och den
forn-grekiska mytologien, må särskildt nämnas
Asklepios, Mythologisch-archäologische studien
(i Språkveten-skapl. sällskapets i Uppsala
förhandlingar 1894 -97). l
o. 2. (&. T-dt.) 3. S. W-e.

Kjellberg, Johannes Fritiof, skulptör, f. 5 febr. 1836
i Jönköping, d. 16 dec. 1885 i Stockholm, började
sina studier vid konstakademien i Stockholm 1854 och
på Molins ateljé. 1859 erhöll han kungl. medaljen för
A killes sårad i hälen och utställde s. å. gruppen
Slarkodder bort-röfvar Alfhild och En gosse j som
håller en spjärnande hund under sin arm. 1860 reste
han som stipendiat till Köpenhamn och Berlin och
fortsatte våren 1861 till Paris. Där utförde han
gruppen Den sårade fadern samt frisen Gossar, som
hoppa bock. På hösten 1862 bosatte K. sig i Rom, där
intrycket af antiken framkallade hans främsta verk
i idealplastisk riktning: Faun lekande med sin yngre
broder (i marmor i Nationalmuseum - marmorarbetet ej
fullt afslutadt). 1868 återvände K. till Stockholm,
blef s. å. led. af konstakademien, 1871 vice och
1873 ord. professor för teckningen, hvarjämte han
samtidigt utnämndes till kungl. hofstatybildhuggare
efter Molin. Hans största arbete blef Linnijmonumentet
i Humlegården (se d. o., fig. 2) med 4 allegoriska
figurer omkring statyns sockel (af täckt 1885; en
replik af Linnéfigurcn,

utförd af Dyfverman, finns i Chicago). - Af K:s öfriga
verk kunna nämnas Herakles förande Alkeslis från
underjorden- staty etter i lera: Tiggande barn, Gosse
i strid med en katt, Gossar med en vagn, Ingeborg,
Perseus m. fi.; reliefer och friser: Amor och Dödens
genius (utförd i marmor 1872), Satyr lekande med
faunbarn, Lammet på korset (i marmor), Kristus mellan
S:t Lars och S:t Knut, portalrelief i Lunds domkyrka,
samt Järnhandteringens historia, fris i cement om 57,
s m. längd, uppsatt på Järnkontorets hus i Stockholm
(se Järnkontoret, fig. 2); vidare medaljonger
i brons, gips eller cement på grafvårdar samt på
fasaden till nyss nämnda hus, många porträttbyster,
bland dessa L. J. Hierta, A’. Ericson (marmor,
Nationalmuseum), A. Blanche, M. Huss, A. Raab,
A. Posse, J. A. Hazelius, 1. Nobel m. fl. samt
kolossalbyster af Karl XV (i marmor), Å. Knape,
P. A. Borg och U. Hiärne (de tre sista i brons;
Hiärne-bysten är uppställd i Medevi). Nationalmuseum
eger flera af dessa porträttbyster, medaljonger och
reliefkompositioner i gips, dessutom en del skisser i
lera. Gr-g
N.

Kjellberg, Johan Gustaf, klarinettvirtuos, f. 13
aug. 1846 i Gillberga socken, Värmlands län, d. 2
okt. 1904 i Stockholm, genomgick konservato-riet i
Stockholm 1868-72, anställdes i hofkapellet där 1871,
blef musikdirektör vid Dalregementet 1876 och vid
Svea lifgarde 1882 samt lärare i trä-blåsinstrument
vid konservatoriet 1886. K. räknades bland samtidens
skickligaste klarinettister, och hans solospel
bl. a. i kammarmusikverk utgjorde en eftersökt
njutning för musikvänner. Äfven som lärare var han
högt skattad. Led. af Mus. akad. 1885. A. L.*

Kjellberg, Agnes AugustaEmiliaEleo-n o r a,
skulptris. Se F r u m e r i e.

Kjelldahl, Anders Magnus, skolman, f. 2 aug. 1796
i Öster-Löfsta (Uppsala län), d. 10 nov. 1871, blef
student i Uppsala 1814, förordnades 1829 till lärare
i matematik och filosofi vid Uppsala katedralskola
på läroverkets högsta stadium, konstituerades
1831 som adjunkt med skyldighet att bestrida
den matematiska undervisningen inom de 5 öfversta
af-delningarna och blef 1858 lektor i matematik vid
samma skola. 1865 måste han på grund af sjuklighet
begära tjänstledighet, hvilken förlängdes till hans
död. K. kan betraktas som en vägbrytare inom den
matematiska undervisningen i Sverige och har, genom
sina lärjungar och andra personer, som tagit kännedom
om hans undervisningsmetod, utöfvat ett stort och
välgörande inflytande. Han uppträdde som skarpsinnig
och energisk motståndare mot det sätt att lära
matematik, som utgår från läroboken och regeln samt
nöjer sig snart sagdt med, att den förra återgifves
utantill och den senare tillämpas mekaniskt, och
för hvilket således summan af inlärda kunskaper blir
ensam hufvudsak. K. satte först i andra rummet det
genom undervisningen vunna kunskapsresultatet, men
lade i främsta rummet vikt därpå,

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free