- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
181-182

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjelldahl, Anders Magnus - Kjellén, Johan Rudolf - Kjellgren, Josua Håkan - Kjellin, Karl Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att lärjungens kunskapsförmåga utvecklades och
ansades genom ett riktigt sätt för undervisningens
meddelande och kunskapens inhämtande. Om ej lärjungen
själfverksamt, genom eget tankearbete, liksom med
egen kraft skapade sig sitt matematiska vetande, hade
detta, för så vidt fråga var om skolundervisningen,
enligt K. för lärjungen intet värde. Ingen ny kunskap
finge därför meddelas fullt färdig, hvarken genom
läraren eller läroboken. Läraren hade att väcka
lärjungens intresse för hvarje ny uppgift, låta
hans uppmärksamhet riktas på och noga fixera det,
som är den egentliga svårigheten vid dess lösande,
låta för honom lifligt framträda de förut inhämtade
kunskaper, som för den föreliggande uppgiften äro af
betydelse, och så slutligen, genom att hos lärjungen
ha framkallat en klar uppfattning af uppgiftens
art och genom att förmå honom att skarpt hålla i
sikte utgångspunkt, mål och medel, bringa lärjungen
därhän, att han själf "hittar på" lösningen af ett
problem, beviset för ett teorem. Likaså om läraren
har sig förelagdt att bibringa sina lärjungar en ny
räkneregel, får han ingalunda begynna med att inlära
denna i dess exakta form. Dessförinnan bör han genom
exempel, som nära sluta sig till det för lärjungen
redan bekanta och hvilka denne därför utan stort
biträde kan reda, efter hand öfvergå-ende från lättare
till svårare, åstadkomma, att lärjungen kan tillämpa
regeln, innan han vet, huru den lyder eller att den
ens finnes. K. ville med ett ord i den matematiska
undervisningen införa den sokratiska maieutiken,
den analytisk-heuristiska metoden. Men denna metod,
ensidigt tillämpad, medför ej obetydliga faror, och
man kan knappt påstå, att K. alltid lyckades undgå
dessa. Han ringaktade för mycket de kunskaper, som
inlärdes utan att vara fullt begripna, och förbisåg
den förmåga dessa kunskaper ha att efter hand vinna
i åskådlighet, då uppfattningsförmågan någon längre
tid får betrakta dem och de dessutom få tillfälle
att belysa hvarandra. Säkert är dock i hvarje fall,
att K. mer än någon verksamt bidragit till, att de
svenske lärarna i matematik fått sina blickar öppnade
för den analytisk-heuristiska metodens ofantligt rika
resurser och att hans framträdande därigenom samt
genom hans medelbara inverkan äfven på undervisningen
i andra läroämnen kan betraktas såsom epokgörande
i den svenska undervisningskonstens historia. - Med
undantag af två mera fragmentariska framställningar
rörande hans undervisningsmetod (i årsredo-görelsen
för Uppsala högre allmänna läroverk 1871 -72) finnes
icke något arbete af IL utgifyet. En af K:s lärjungar,
C. E. Nyblom, ger i sina "En sjuttioårings minnen", I,
en intressant framställning af K:s personlighet och metod.

S. v. F.*

Kjellén, Johan Rudolf, statsvetenskaplig och politisk
författare, högskolelärare, f. 13 juni 1864 på
Torso, i Vänern, "blef 1880 student och 1888 filos.
licentiat i Uppsala, där han på afh. Studier rörande
ministeransvarigheten
1890 kallades till docent
i statskunskap och 1891 promoverades till filos.
doktor. S. å. blef han lärare i statskunskap och
1893 därjämte i geografi vid Göteborgs högskola och
utnämndes 1901 till professor i statskunskap och
statistik därstädes. Han har varit flitigt verksam
som föreläsare vid arbetarinstitut i sydvästra Sverige
och sedan 1895 regelbundet arbetat i den konservativa
pressen. K. valdes vid ett fyllnadsval i juni 1905
till led. af Andra kammaren för Göteborgs stad
och återvaldes i sept. s. å. samt bevistade
riksdagarna 1906–08. 1910 invaldes han för södra
Kalmar län i Första kammaren. Som politiker
har K. i skrift och tal framträdt som förnämste
målsmannen för ett reformsträfvande högerparti
("unghögern") och som en entusiastisk försvarare
af Sveriges rätt i de unionella tvisterna. Högt
skattad är han som vältalare. Han har utvecklat
ett mångsidigt författarskap, dels vetenskapligt
(Om Eriksgatan, 1889, Den nationella karakteren i
1809 års grundlagstiftning
, 1893, i "Hist. tidskr.",
Samuel Åkerhielm d. y. och de ryska stämplingarna i
Sverige 1746-1749
, 1894, ibid., Riksrättsinstitutets
utveckling i Sveriges historia
, 1895, Hvem
har stiftat Sveriges regeringsform?
, 1896, i
"Hist. tidskr.", Om den svenska grundlagens anda,
1897, i Göteborgs högskolas årsskr., Stat och
samhälle i det gamla Vestergötland
, s. å., i
"Vestergötlands fornminnesför:s tidskr.", Inledning
till Sveriges geografi, 1900, och Japans anden
régime, i "Statsvetenskaplig tidskrift, 1906 ff.),
dels politiskt (Unionen sådan den skapades och sådan
den blifvit, 1893-94, Rätt och sanning i flaggfrågan,
2 uppl. 1899, Stormakterna. Konturer kring samtidens
storpolitik, 1905, ett för idérikedom och originalitet
berömdt arbete, Rationell samling. Politiska och
etiska fragment, 1906, Ett program. Nationella
samlingslinjer, 1908 m. fl.), dels skönlitterärt
(Sångarfärden till Paris 1900, 1901, samt Sångare-
och turistfärder, 1908). I "Stockholms dagblad"
skildrade han sina intryck från en 1909 företagen
resa till Kina och Japan. K. blef 1899 led. af
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg.

Kjellgren, Josua Håkan, svensk industriidkare,
f. 29 aug. 1838 på Ottersjö säteri i Halland,
d. 26 febr. 1901 i Stockholm, genomgick Chalmers’
institut i Göteborg och blef 1868 disponent för
Reijmyre glasbruk i Östergötland. På denna post
nedlade han stor energi och skapade Reijmyres
världsrykte. K. införde där belgiska arbetsmetoder
såväl för glasblåsning och slipning som för gravering
och målning af glas. Tillika utvidgade han i afsevärd
grad exporten af glasvaror, särskildt till Ryssland,
där han med framgång konkurrerade med de främste
utländske glasfabrikanterna. K. blef 1898 led. af
Första kammaren för Östergötlands län.

Kjellin, Karl Erik, matematiker, f. 18 jan. 1776
i Göteborg, d. 6 jan. 1844 i Kumla, blef student i
Uppsala 1794, filos. magister (med andra hedersrummet)
1803 och docent i fysik 1805 samt utnämndes till
professor vid Göta artilleriregemente 1806. Sedan
denna befattning vid 1809–10 års riksdag blifvit
ställd på indragningsstat och K. någon tid (1811)
föreläst vid Svea artilleriregemente, blef han 1812
professor i matematik vid universitetet i Lund,
prästvigdes 1819 och erhöll 1825, efter Franzén,
Kumla pastorat (Strängnäs stift). K. blef led. af
Vet.- o. vitt.-samh. i Göteborg 1809, af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free