- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
209-210

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klara den heliga - Klarafors - Klara från Assisi. Se Klara (den heliga) - Klara kloster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

209

Klarafors-Klara kloster

210

Klarissinna.

namnet damianistinnor); snart slöto sig många
fromma kvinnor till de båda systrarna. De lefde alJa
under Frans’ ledning och under en af honom gifven
lefnadsordning, som bl. a. innebar afstående af alla
egodelar. 1215 anförtrodde Frans åt K. ledningen
af det nya systrasamfundet, och hon behöll den
till sin död. Redan 1255 blef hon kanoniserad;
hennes dag är 12 aug. Redan under K:s lifstid blef
anslutningen till hennes ordenssamfund - efter henne
kalladt klarissinnornas orden, men äfven den helige
Frans’ andra orden - mycket liflig, och kloster
anlades både i Italien, Tyskland (Prag 1233, Brixen
o. s. v.j och Frankrike (Reims, Bordeaux). Från
början lefde klarissinnorna efter Frans’ muntliga
anvisningar, senare (dock före 1216) erhöllo de af
honom en skriftlig lefnadsordning. Under något af
åren 1218 eller 1219 utarbetade kardinal Hugolin
(senare påfve, ! Gregorius IX) en regel, hvarigenom
klarissinnorna anslötos till benediktinor-den, ehuru
bencdiktinre-geln modifierades och fullständigades med
en del andra föreskrifter; genom en ny regel, gifven
af Innocen-tius IV 6 aug. 1247, knötos klarissinnorna
närmare till minoriterna och ställdes under deras
generalministrar och provinsialer. Något senare, 9
aug. 1253, fastställde den nämnde påfven en tredje
regel, som nära anslöt sig till franciskanernas
ordens föreskrifter och fordrade fullständig
egendomslöshet. Klarissinnorna fingo under medeltiden
vidsträckt utbredning. Äfven efter reformationens
stormar skola de i slutet af 1500-talet ha haft
omkr. 900 kloster. 1789 års revolution medförde
visserligen en mängd klosterindragningar, men ännu
1907 finnas kvar omkr. 170 kloster, hvaraf ett 60-tal
i Italien. Ordensdräkten är svart. - Liksom bland
franciskanerna ha bland klarissinnorna strängare
och mildare riktningar framträdt. 1263 påbjöd Urban
IV en på grundval af 1247 års ordensföreskrifter
utarbetad regel, som gentemot 1253 års betecknar en
förmildring. Denna nya regel antogs af många kloster,
där nunnorna därför fingo namnet urbanistinnor,
och följes ännu af flertalet klarissinnor. I början
af 1400-talet sökte den heliga Coleta (d. 1447)
återföra regeln till dess ursprungliga stränghet;
till denna reformrikt-ning anslöt sig en del kloster,
särskildt i Frankrike och Belgien (coletinerinnor,
observantin-nor). En liknande observantistisk riktning
framträdde under mycket stränga former äfven i Italien
på 1600-talet, och 1676 gafs påflig bekräftelse åt
ett kloster i Farfa för barfotaeremiter af den heliga
Klaras orden, hvilkas föreskrifter efterbildade de af
Petrus af Alcantara gifna och företräda den strängaste
riktningen bland klarissinnorna. På 1500-talet uppstod
likaledes i Italien en gren af klarissinnorna, som
tillika antog kapucinernas ordensföreskrifter; dessa
kvinnliga kapuciner vunno 1600 påflig sanktion och

ha ännu i våra dagar kloster i Italien, Frankrike,
Spanien och Amerika. Klarissinnornas regel
antogs äfven af de 1484 i Spanien framträdande
"Maria-bebådelse-systrarna". Se Lemmens,
"Die anfänge des Clarissenordens" (1902), samt
Heimbuchcr, "Die orden und kongregationen der
katholischen kirche", 2 (2:a uppl. 1907-08).
T. H-r.

Klarafors, sulfitfabrik, träsliperi och pappersbruk
i Forshaga municipalsamhälle inom Gräfva socken,
Värmlands län, vid Klarälfven strax s. om Forshaga
sulfitfabrik, tillhör Aktiebol. Mölnbacka-Trysil, var
1909 jämte kraftstationer, bostäder, luftbanor till
Forsnor och Skifeds station taxeradt till 2,760,800
kr. Fabriken anlades 1900 af Klarafors aktiebolag
och öfvergick senare till den nuv. cgaren.

Klara från Assisi. Se Klara (den heliga).

Klara kloster, nunnekloster i Stockholm af
klarissinnornas orden (se Klara, den heliga),
stiftades i början af 1280-talet af konung Magnus
Ladulås och uppfördes på norra malmen utanför den
egentliga staden på den plats, där nu Klara kyrka
och kyrkogård äro belägna. 1286 anslog konungen åt
klostret den högt belägna malmen, den tomt, som förut
tillhört stadens hospital, en trädgård m. m. samt lät,
för att klostret skulle lämnas i

illustration placeholder
Klara kloster. Efter ett gammalt kopparstick.


fred, flytta längre norrut den väg, som ledde till
Uppsala. 1288 skänkte konungen klostret flera gårdar,
bland hvilka må nämnas nuv. Rörstrand, Karlberg samt
Djurgården med tillhörande fisken. Väl tillbytte
sig Karl Knutsson 1452 Djurgården, men nunnorna
förbehöllo sig fortfarande rätten till fisket
därutanför. 1289 skola de första nunnorna ha inflyttat
i klostret. Under dessa sina tidigaste år råkade
klostret i delo med Stockholms gråmunkar, hvilkas
egor gränsade till Klaraklostrets; tvisten gällde den
sand och lera, som från norra malmen hämtades till
murbruk vid de båda klosteranläggningarnas samtidigt
pågående byggnadsarbeten. Genom åtskilliga privilegier
konsoliderades klostrets ställning särskildt i
ekonomiskt afseende. Så medgafs, att den, som ville
bebygga klostrets tomter, skulle njuta samma förmåner
som borgarna i staden inom murarna. 1347 tog konung
Magnus Eriksson klostret i sitt skydd och förbjöd sina
fogdar att på något sätt kränka den frälsemannarätt
han tillerkänt klostrets ombudsman. 1358 befriade
konung Erik Magnusson klostret från alla utlagor,
äfven då allmän beskattning öfvergick landet, och
1366 utsträckte konung Albrekt denna frihet till
klostrets åbor, hvarjämte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free