- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
219-220

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klassisk - Klassiska språk. Se Klassisk. - Klassiska straffrättsskolan. Se Straffrätt. - Klassisk filologi - Klassisk fornkunskap. Se Fornkunskap. - Klassisk humanism. Se Humanism, sp 1272. - Klasskamp - Klasskonferens - Klasslotteri. Se Lotteri. - Klasslärare. Se Facklärarsystem. - Klassmedvetande, Klassmedveten. Se Klasskamp. - Klass-skatt - Klassval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

Klassiska språk-Klassval

220

litteraturen af dem, som höllo fast vid den sedan
midten af 1600-talet härskande "pseudoklassiska"
hämningen af de gamles vitterhet, inom måleriet af
dem, som i likhet med J. L. David togo till ögonmärke
linjeföringens renhet och plastisk-ideala karaktär,
under det att färgen behandlades styf-moderligt,
inom bildhuggarkonsten af Thorvaldsen m. fl., hvilka
gingo i grekernas fotspår, utan att syfta till
utdanandet af en speciellt modern, karakteristisk
skulptur. Så talar man äfven om en "klassisk musik"
samt tänker därvid företrädesvis på Handel, Haydn,
Mozart och Beethoven i dennes två första perioder. Det
utmärkande för denna musik är då melodiens klarhet
och behagfulla afrundning, rika musikaliska idéers
fullt harmoniska uttryck i en genomskinlig, strängt
regelbunden form. Hvad som i allmänhet kännetecknar
det klassiska gentemot det romantiska är just detta,
att innehållet helt uppgår och rymmes i formen.
E. F-t.

Klassiska språk. Se Klassisk.

Klassiska straff rättsskolan. Se Straffrätt.

Klassisk filologi (jfr Klassisk och Filologi) har
under olika tider betecknat dels, i inskränktare
mening, kännedomen om de klassiska folkens
(grekernas och romarnas) språk och litteratur,
dels, i vidsträcktare bemärkelse, det såvidt
möjligt till ett systematiskt helt ordnade studiet
af de nämnda folkens hela andliga odling, sådan den
framträder icke endast i deras språk och litteratur,
utan äfven inom öfriga områden af deras offentliga
och enskilda lif. I den förstnämnda, inskränktare,
bemärkelsen står således den klassiska filologien
gentemot den klassiska fornkunskapen (se Fö rn
kunsk a p), d. v. s. kännedomen om den reala sidan
af de klassiska folkens lif, hvaremot den i den
vidsträcktare och numera af den klassiska filologiens
idkare tämligen allmänt erkända bemärkelsen inom
sig upptager fornkunskapen såsom en väsentlig,
med språk- och litteraturvetenskapen likställd
del. Jfr F i l o l o g i och Filologiens historia.
A. M. A.

Klassisk fornkunskap. Se Fornkunskap.

Klassisk humanism. Se Humanism, sp. 1272.

Klasskamp, socialpolitiskt slagord för att beteckna
striden mellan arbetsgifvare och arbetstagare (se
Arbetarfrågan, sp. 1325), hvilket präglades 1848 af
Karl Marx i det kommunistiska manifestet. Samtidigt
och senare har en mängd likartade ord med klass
som första led bildats och blifvit gängse
i den sociala och politiska diskussionen,
t. ex. klasshat, klassinstinkt, klassintresse,
klasslag, klassmedvetande, klassmedveten (oftast
liktydigt med socialistisk) och klass-samhälle. &-n B.

Klasskonferens, sammanträde mellan lärare
i samma "klass", "ring" eller "afdelning"
under vederbörande klassföreståndares (se
d. o.) ledning. Klasskonferenserna i Sverige,
tillkomna genom läroverksstadgan af 18 febr. 1905,
äro afsedda att utgöra ett högst betydelsefullt moment
i läroverkens arbete. Genom dem är tillfälle beredt
lärarna att mera ingående samråda om behandlingen
af de särskilda lärjungarna i förhållande till
deras individuella läggning m. m., om den lämpliga
fördelningen och omfattningen af lärjungarnas
hemarbete samt om lärorummens beskaffenhet. Å desamma

bestämmas också vid slutet af hvarje termin vitsorden
öfver lärjungarnas allmänna flit. B- N-n.

Klasslptteri. Se Lotteri.

Klasslärare. Se Facklärarsystem.

Klassmedvetande, Klassmedveten. Se Klasskamp.

Klass-skatt, en skatt, för hvars utgörande de
skattskyldige efter vissa grunder indelas i klasser
och dessa eventuellt i underafdelningar, hvarefter
inom hvarje klass eller underafdelning däraf alla
få utgöra lika mycket i skatt eller åtminstone
skatta efter samma grund. Ursprungligen lade man
vid indelningen till grund skillnaden mellan olika
samhällsklasser eller yrken, hvarvid skatten i
allmänhet sattes högre för de genomsnittligt sedt
bättre situerade klasserna eller yrkena, men efter
hand kom afseende jämväl att fästas direkt vid
hvarje särskild skattdragandes ekonomiska villkor,
t. ex. på sådant sätt, att de skattskyldige först
indelades i ett fåtal klasser efter sin sociala
ställning, hvarefter de till hvarje särskild klass
hänförde personerna särskildes i underafdelningar
efter inkomstens storlek. Klass-skatterna ha i
själfva verket förmedlat öfver-gången mellan
de personella skatterna, hvilka utgöras med
enahanda belopp af hvarje skattdragande, och
inkomstskatten, som utgår i förhållande till hvars
och ens prestationsförmåga, sådan denna kommer till
uttryck i vederbörandes inkomst. Närmast besläktad
med klass-skatterna är den form af inkomstskatt,
som kallas den klassificerade. Jfr Inkomstskatt.
B. E-g.

Klassval. Med afseende på politiska och kommunala
representantval ha två motsatta grundåskådningar
framträdt. Enligt den ena uppfattas valmanskåren
som en odifferentierad massa af blott individer och
valet afser att skaffa de individuella viljorna i
förhållande till deras antal inflytande på statens
eller kommunens angelägenheter. Enligt den andra bör
valet bereda inflytande åt de sociala gruppbildningar,
som finnas inom hvarje folk, i förhållande till
deras betydelse för samhällslifvet. Konsekvenser
af den förra åskådningen äro samfällda och på lika
rösträtt grundade val. Ett af de sätt, hvarpå man
sökt tillgodose den senare åskådningens kraf, är,
att hvarje social grupp väljer för sig med rösttal,
som motsvarar ej så mycket dess numeriska styrka
som dess sociala betydelse. Detta är klassval i
vidsträckt mening. På sådana voro Europas under
medeltiden uppkomna ståndsriksdagar och landtdagar
grundade, dock med den inskränkningen, att i vissa
fall representationsrätten ej berodde på val, utan
på själfskrifvenhet, t. ex. inom adelsståndet (jfr
Stånd). Stånden uppfattades dock ofta mera som värnare
af privata intressen än som organ för allmänna, och
dessutom kom i nyare tid de europeiska folkens sociala
struktur ej att motsvara ståndsindelningen. Båda dessa
orsaker medförde ståndsrepresentationens förfall. Hvad
som nu i st. f. ståndsindelningen blifvit uttryck
för den sociala differentieringen, är klasser i
inskränkt eller modern mening (jfr P. Fahlbeck,
"Stånd och klasser", 1892, och "De sociala klasserna"*
i "Statsvetenskaplig tidskr.", 1909). Det har därför
legat nära till hands för anhängarna af den senare
af de nämnda åskådningarna att söka få ståndsvalen
återupplifvade under form af moderna klassval -
klassval i inskränkt mening. Här-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free