Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klein, Vilhelm - Klein, Hermann Joseph - Klein, Max - Klein, Christian Felix - Klein, Gottlieb - Klein, Franz - Klein-Chevalier, Friedrich - Kleine Emma, flod. Se Emm. - Kleineh, Oskar Konrad - Kleinenberg, Nikolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var han 1876–1907 äfven ledare af Tegneskolen
for kvinder. I
"Anti-Brandesianske flygeblade" (1887–88) och
"Nutidsspörgsmaal" (1890–92)
har han häftigt kämpat mot den af G. Brandes
framkallade riktningen. K. har också utgifvit
Italiens historie efter romerrigets oplösning (3 bd, 1904–08) och
Mindeskrift om Rasmus Nielsen (1909). –
Äfven K:s broder August Henning K., f. 1839,
d. 1909, var arkitekt. Han lämnade ritningar
till kyrkor, herrgårdar och landtbruksbyggnader.
E. Ebg.
Klein [kla’jn], Hermann Joseph, tysk skriftställare,
astronom, f. 14 sept. 1844 i Köln, först bokhandlare,
sedan innehafvare af ett privatobservatorium i Köln,
blef professor 1902. Han har utgifvit en mängd
populärvetenskapliga arbeten af astronomiskt och
meteorologiskt innehåll samt är därjämte bekant
för sina observationer och studier öfver månytans topografi.
B–d.
Klein [kla’jn], Max, tysk skulptör, f. 1847 i Ungern,
d. 1908, studerade i Budapest och i Berlin, där han
slöt sig till R. Begas’ riktning. Han väckte 1878
uppmärksamhet med gruppen af en
German stridande med ett lejon i en romersk cirkus,
utförde sedan monumentala och dekorativa arbeten:
Helmholtz (sittande staty i Berlin),
Bismarck (civilklädd med hundar, i Grünewald),
brunn med kvinnofigur (1898, utanför Nationalgalleriet i Berlin),
Hvilande atlet och
Atlet i försvarsställning (utställd 1908),
samt porträttbyster.
G–g N.
Klein [kla’jn], Christian Felix, tysk matematiker,
f. 1849, sedan 1886 professor i Göttingen, har utgifvit
ett ganska stort antal arbeten hufvudsakligen rörande
icke euklideisk geometri, teorien för lineära
differentialekvationer samt den Riemannska funktionsteorien.
K. angrep ungefär samtidigt med Poincaré det fundamentala
problemet att finna de entydiga funktioner f(x),
som satisfiera en likhet af formen
f ((ax + b)/(cx + d)) = f(x).
K. har egnat ett betydande arbete åt studiet af denna
funktionsklass, som på hans förslag benämnts automorfa
funktioner, samt påbörjade tills. med Fricke 1897
utgifvandet af en sammanhängande framställning af
teorien för dessa funktioner
(Vorlesungen über die theorie der automorphen funktionen, bd 1, 1897, bd 2, h. 1, 1901).
K. har sin största betydelse som pedagog och har tillika
med Hilbert gjort Göttingen till ett matematiskt centrum,
som dragit till sig stora skaror af lärjungar från alla
länder. Han är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1900)
och Vet. soc. i Uppsala (1901).
I. F.
Klein [kla’jn], Gottlieb, rabbin, f. 18 febr. 1852
i Homonna, komitatet Zemplen, Ungern, studerade
i Eisenstadt, Heidelberg och Berlin, promoverades
till filos. doktor 1875, blef rabbin i Schüttenhofen
(Böhmen) 1876 och Elbing 1878 samt rabbin i Stockholm
1883. 1896 erhöll han professors n. h. o. v. Utom
artiklar i "Zeitschrift der deutschen morgenländischen
gesellschaft" och "Jahrbücher für protestantische
theologie" har han skrifvit
Über das buch Judit (i 8:e Orientalistkongressens förh., 1889),
Slår Gamla testamentets moral verkligen på barbarernas utvecklingsskede? (1892),
Bidrag till Israels religionshistoria (1898),
Schem ha-mephorasch (1902),
Fader vår (1905),
Den första kristna katekesen (1908; tysk öfv. 1910), m. m.
K., som är lärjunge till Abraham Geiger och
påverkad af dennes reformatoriska uppfattning
af judendomen, har egnat sig i synnerhet åt
urkristendomens historia i den gammaltestamentliga
och talmudiska judendomens ljus och därvid intagit en
för den kristna religionsutvecklingen sympatisk och
förstående ställning. Ej endast genom sina skrifter,
utan äfven genom många offentliga föreläsningar i
Uppsala (1885–86), Stockholm och annanstädes inom och
utom landet har han haft inflytande långt utanför
sin församling, bl. a. för väckandet af insikten
om nödvändigheten att studera nya testamentet
med hänsyn till den judiska skrifttolkningen på
Jesu tid. K. var medlem i styrelsen för den första
religionsvetenskäpliga kongressen i Stockholm 1897.
S. A. F.
Klein [kla’jn], Franz, österrikisk rättslärd, f. 24
april 1854, blef 1878 juris doktor, 1883 docent och 1885
kanslidirektör vid Wiens universitet. Sistnämnda år blef
K. med anledning af sin skrift
Pro futuro, betrachtungen über probleme der zivilprozessreform in Österreich (s. å.)
anställd i justitieministeriet med uppdrag att utarbeta
utkast till en ny civilprocessordning. 1895–1906 var
han afdelningschef i ministeriet, inlade 1891–97 stora
förtjänster om genomförandet af den österrikiska
processreformen, hvilken i hela Europa vann det lifligaste
erkännande inom juridiska kretsar, och emottog 1905, i
kabinettet Gautsch, den honom flera gånger förut erbjudna
justitieministerposten, som han äfven behöll i kabinettet
Beck (1906–07). Som minister fortsatte K. sitt genomgripande
reformarbete (ny checklag, lagar om försäkringsrätt,
barndomstolar, skydd åt val- och församlingsfriheten m. m.).
Bland hans många juridiska skrifter märkas
Sachbesitz und ersitzung (1891),
Zeit- und geistesströmungen im prozesse (1901) och
Die neueren entwicklungen in verfassung und recht der aktiengesellschaft (1904).
Han är sedan 1895 honorarie professor vid Wiens universitet.
Klein-Chevalier [klajn-ʃevalje], Friedrich, tysk
målare, f. 1862 i Düsseldorf, studerade vid akademien
därstädes, vann ett namn genom bredt dekorativt
utförda väggmålningar (i rådhussalen i Düsseldorf,
Bergamt i Halle, rådhusen i München och i Stolp
m. fl.), utvecklade sig till en duktig framställare
af sjöfolks och landtarbetares lif: Plogdragarna
(italienska bönder draga plogen), sjöbilderna Infart,
Fiskafänge, Storm, har på sista tiden äfven målat
modernt sällskapslif (Vid dagbräckningen i spelsalen
och andra motiv från Ostende). K., som är professor
och bosatt i Berlin, är en framstående porträttmålare
och äfven illustratör.
G–g N.
Kleine Emme [kla’jne], flod. Se Emme 2.
Kleineh, Oskar Konrad, finsk målare, f. 1846
i Helsingfors, studerade i Düsseldorf och i
Karlsruhe under Gude och egnade sig hufvudsakligen åt
marinmåleri. Sina motiv har han hämtat från Finland,
Norge, Frankrike (Bretagne) och äfven Medelhafvet.
H. af S.*
Kleinenberg [kla’j-], Nikolaus, tysk biolog, f. 1842
i Libau, d. 1897 i Neapel, blef docent i zoologi i
Jena, var sedermera Dohrn behjälplig med grundandet
af den världsbekanta zoologiska stationen i Neapel
samt blef därefter professor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
