- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
301-302

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klipping - Klippinghandskar. Se Handske. - Klippingspenning. Se Klipping. - Klippkängurusläktet, zool. Se Kängurudjuren. - Klippormen, zool. Se Python. - Klippseglaren. Se Seglarna. - Klippsvalan - Klipptempel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

301

Klippingshandskar-Klipptempel

302

samma valör (1603), äfvensom rombiska å 10 (1610)
och 5 mark (1610-12!) samt i silfver kvadratiska å 4
(1603, 1604), 2 (1603, 1604) och l mark (1598). Två
guldklippingar å 8 och 5 mark äro här af bildade

Fig. 6. Guldklipping 1603.

<fig. 60. 7); teckningen å den förras åtsida påminner
om blodklippingarna. Den senare är synnerligen tarf-

Fig. 7. Guldklipping (Karl IX:s) 1611.

ligt utförd. Under Gustaf II Adolfs tid slogos
koppar-tlippingar i Säter 1624-29 å 2, l och
Va-öres och lyrks valör, i Arboga 1626-27 af öres
valör. Fig. 8

Fig. 8.

Fig. 9. Fig, 8 o. 9. Kopparklippingar 1625.

o. 9 visa, med hvilken vårdslöshet man skötte
präglingen af dessa klippingar. I Danmark slogos
klip-pingar af Kristian III 1535 och af Fredrik II
1563 -65. I Tyskland slogos stundom under 1500-talets
-senare del nothklippen, likaså i Nederländerna
och Belgien. Under 1600-talet präglades stundom i
Tyskland medaljer i klippingsform. Från klippin-garna
i egentlig mening äro att särskilja de en och annan
gång förekommande afpräglingarna å fyrkantiga plans
af cirkelformiga myntstämplar. Jfr P l å t-

Hs Hd.

Klippingshandskar. Se Handske.

Klippingspenning. Se K l i p p i n g.

Klippkängurusläktet, zool. Se Kängurudjuren.

Klippormen, zool. Se Python.

Klippseglaren, zool. Se Seglarna.

Klippsvalan, Berg- 1. Stensvalan, Hirundo 1. Clivicola
rupestris, zool., hör till svalornas familj,
tättingarnas ordning och fåglarnas klass. Den
blir 15 cm. lång, har obetäckta näsborrar och
föga klufven stjärt, öfre kroppsdelarna äro matt
jordbruna, vingarna och stjärten svartaktiga,
den senare med gulhvita fläckar, framhalsen
och frambröstet smutsigt brunhvita och öfriga
undre delar jordbruna. Denna svala är hemma i
Medelhafsländerna och mellersta Asien ända till
Kina. Den är mindre sällskaplig än samsläktingarna
och flyger jämförelsevis långsamt, nästan
sväfvande. Sitt bo anbringar den på en klippvägg,
antingen i ett hål eller under framskjutande
stenar, ofta icke synnerligen högt. uppe.
C. E. S.*

Klipptempel 1. Grott-t’e m p el. I klippan
uthuggna rum för gudstjänsts firande stå både
till ändamål och utförande i nära frändskap med de
s. k. klippgrafvarna (se d. o.). Särskildt är detta
fallet inom den egyptiska kulturen. Klipptempel
anträffas utmed Nilen, vid Abusimbel (se fig. å
pl. II till art. Egypten) och ett vid Girscheh i
Nubien. Å de förra prydes fasaden med utmejslade
kolossal-stöder; det senare har en fritt tillbyggd
förgård. Det inre utgöres af väldiga, ur klippan
uthuggna salar med pelare och kolossalstoder samt
smärre rum. - Klipptemplens egentliga land är dock
Indien, där de förekomma i stort antal och af flera
olika typer. En grupp utgöres af de s. k. vihära,
ett slags klosteranläggningar i form af grottor
med ett större rum för den gemensamma gudstjänsten
och celler för de buddistiske munkarna, för öfrigt
sinsemellan tämligen olika till grundplanen. De
s. k. chaitja (cäitya) bilda en annan grupp. Till
ändamål och grundplan likna de ej obetydligt de
kristna kyrkorna med förhall, treskeppigt långhus,
kor-rundel och på altarets plats en relikgömma
(stupaj dagop). Imiterade tunnhvalf och kolonner af
mycket växlande former förekomma. Typen tillhör både
den buddistiska och den bramanska tiden, i senare
fallet med bilder af bramanska gudomligheter. Det
mest storartade templet af denna art finnes i Karli
(se d. o. med fig.), om hvilket en öfver ingången
befintlig inskrift från l:a årh. f. Kr. säger, att
det är oöfverträffadt. Till de äldre och viktigare
höra ock klipptemplen från Ajanta n. ö. om Karli i de
berg, som skilja Deccans högland från Taptidalen. Där
förekomma målningar behandlande Buddhas lif. Senare
äro de vid Kanheri på ön Salsette n. om Bombay,
109 till antalet. De största och i arkitektoniskt
hänseende viktigaste äro klipptemplen från Ellora, af
hvilka de äldsta gå tillbaka till buddistisk tid; men
de största äro af bramansk-hinduiskt ursprung. Till
dessa höra de fristående klipptemplen, uthuggna
så att säga ur ett enda stycke samt omgifna af ur
berget uthuggna gårdar och pelarhallar. Höjdpunkten af
denna stil är uppnådd i det berömda Käilasa-templet
(se af bildning till art. Ellora) med skulpturer af
civaitiska gudomligheter och scener ur de båda stora
nationaleposen Mahäbhärata och Eämäyana. Till något
senare tid - förmodligen 700-800-taien

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:26:42 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free