- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
353-354

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klotgranit - Klotgräs, bot. Se Marsiliaceæ - Klotho, grek. myt., "spinnerskan", hon som spinner lifstråden, en af de tre moirerna (parcerna), ödets gudinnor. Se Moira. - Klotho, astron. - Klotilde - Klotporfyr, petrogr. Se Porfyr. - Klotsritning - Klotstruktur - Klotstryck. Se Tygtryck. - Klotsverken - Klotz, Stefan - Klotz, Christian Adolph

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

353

Klotgräs-Klotz

stads område upptäcktes 1886 en utmärkt vacker
klotgranit i Vasastaden, vid de sprängningar, som då
pågingo för byggnader och gators framdragande. Numera
är det mesta af den sällsynta bergarten (se
fig.) bortsprängdt. Vid Kortfors s. v. om Nora
påträffades 1891 ett större block af en väl utbildad
klotgranit, hvars moderklyft ännu ej är känd. De
särskilda kloten hålla 6-10 cm. i tvärmått. Granit med
mindre tydligt utbildade, ganska små klot finnes vid
vägen mellan Norberg och Yästanfors samt har träffats
i block vid N. Husby i Kumla socken, Västmanlands län,
och vid Balungstrand i Envikens socken i Dalarna. -
Vid Virvik i Borgå socken, Finland, förekommer en
vacker klotgranit, och Ghistorrai nära Fonni på
Sardinien är en känd fyndort för sådan. Jfr K lo t
d i o rit. - Se \V. C. Brögger och H. Bäckström,
"Om förekomsten af klotgranit i Vasastaden,
Stockholm" (i Geol. fören:s förh.", bd IX, h. 5,
1887), och H. Bäckström, "Tvenne nyupptäckta
svenska klotgraniter" (ibid., bd XVI, 1894).
E. E.

Klotgräs, bot. Se Mar si l i a c e se.

Klötho (grek. K/M&O>, lat. Clötho), grek. myt.,
"spinnerskan", hon, som spinner lifstråden, en af de
tre moirerna (parcerna), ödets gudinnor. Se M o i r a.

Klötho, astron., en af småplaneterna.

Klotilde, astron., en af småplaneterna.

Klotporfyr, petrogr. Se P o r f y r.

Klotsritning, frihandsteckning efter träklotsar,
enstaka eller hopställda i grupper, användes i
den elementära teckningsundervisningen. Ändamålet
med klotsritningen är att skärpa tecknarens blick
för linjeperspektivet och för dagrars och skuggors
olika valör (ljusstyrka) i en bestämd belysning.
G-s N.

Klotstruktur 1. Sf äroidälstruk tur, petrogr., säges
en bergart ega, hos hvilken mineralbeståndsdelarna
delvis äro koncentriskt ordnade till små kulor
eller klot, som ligga antingen tätt intill hvarandra
eller mera skilda och som från en storlek af blott
några mm. kunna uppnå ett tiotal cm. eller flera i
genomskärning. Klotstrukturen är väl egentligen
att anse som ett slags konkretionsbildning
och bör skiljas från den klotformiga af
söndringen. Klot-dioriten på Corsica erbjuder ett
vackert exempel på klotstruktur. Sådan uppträder
äfven inom granit och porfyr m. fl. bergarter.
E. E.

Klotstryck. Se Tygtryck.

Klotverken, gemensam benämning på de förr
Klotens aktiebolag tillhöriga verk med skogs- och
landtegendomar inom Örebro och Kopparbergs län,
som i slutet af 1800-talet af detta bolag såldes
till statsverket. De äro Klotens masugn i Kamsbergs
socken, Örebro län, vid sjön Kloten, som af-rinner
österut till Baggån 1. Hedströmmen, N y-f o r s
och Korslångs järnbruk vid Långvattnet i Malingsbo
socken, Kopparbergs län, hvilka anlades omkr. 1672,
sedermera hade samma egare som Malingsboverken och
1822 inköptes af bergsrådet Heijkenskjöld, B j ö r
s j ö masugn i Norrbärke socken, anlagd 1658, B r
e d s j ö bruk i Ljusnars-bergs socken, Örebro län,
privilegieradt 1678 och sedermera tillhörigt släkten
Heijkenskjöld, M a-lingsbo bruk, som anlades af
bergsmän 1632, därefter egdes af Marcus och Daniel
Kock, kom genom gifte till släkten v. Ehrenheim och
1861 såldes af sedermera statsrådet P. J. v. Ehrenheim
till S. Heijkenskjöld, G r a n h u 11 i Kamsbergs

socken med hälften i Gammelbo masugn samt sedermera
Ny hammars och Bergshyttans stångjärnsbruk
(privilegierade 1824), som jämte Gammelbo och dit
hörande bruk Sundbo, Hägernäs och Grönbo tillhört
släkten Horn, men af generalguvernören Krister
Horn såldes till assessorn D. Tilas, genom hvars
dotter Greta de kommo till släkten Hcijke, adlad
Heijkenskjöld, inom hvilken de i slutet af 1700-talet
delades. Samtliga nämnda egendomar och verk med en
areal af omkr. 40,000 har jämte tillhörande grufvor
och grufandelar inom Grängesbergs-, Björnbergs-
och Stråssafälten m. m. såldes 1872 af Selini
Heijkenskjölds arfvingar för 3 mill. rdr till engelska
firman Thomson and Bonar, som 1872-76 anlade en 22
km. lång järnväg från Kloten till Bånghammars station
å Frövi-Ludvika järnväg och 1876 erhöll fastställelse
å bolagsordning för Klotens aktiebolag med ett
aktiekapital af 5,220,000 kr. 1895 voro bolagets
egendomar, omkr. 40 mtl, taxerade till 2,195,200
kr. I slutet af 1890-talet köpte statsverket bolagets
egendomar med deras väl vårdade skogar, som lades
dels till Grönbo, dels till Klotens kronoparker (se
d. o.). Klotens masugn är utarrenderad, och bolagets
järnmalmsgrufvor ha till största delen öfvergått i
andra bolags ego, såsom Grängesbergs, V. Ormbergs,
Björnbergs, Kungs-grufve, Lombcrgets och Stråssa
grufaktiebolag. Wbg.

Klotz, Stefan, tysk generalsuperintendent i Slesvig,
f. 13 sept. 1606 i Westfalen, d. 13 maj 1668, blef
1632 teol. professor i Eostock och 1635 teol. doktor
därstädes. Han inkallades 1636 af Kristian IV för
att blifva generalsuperintendent i kungliga delen af
Slesvig och Holstein med residens i Flensborg. K. blef
bekant för den ifver och våldsamhet, hvarmed han
genomförde gudstjänst på högtyska i en mängd danska
församlingar i Flens-borgs omnejd, delvis genom
från Tyskland inkallade präster. Dessutom var han
utprägladt ortodox lutheran och riktade 1637 ett
skarpt angrepp mot den lärde Holger Eosenkrands, som
var mera frisinnad. Han åtnjöt stor ynnest hos Fredrik
III och kunde därför med desto större myndighet främja
sin personliga önskan att sprida användningen af tyska
språket i mellersta Slesvig. 1667 utnämndes han vid
sidan af sitt egentliga ämbete till hofpredikant i
Köpenhamn, rnen dog kort före öfverresan. E. Ebg.

Klotz, Christian Adolph, tysk filolog, f. 1738,
d. 1771, gjorde sig tidigt känd genom satirer och
dikter på latin, vardt 1763 ord. professor vid
Göttingens och 1765 vid Hålles universitet. Fredrik
II i Preussen utnämnde honom 1766 till geheimeråd. -
Hans fåfänga att vilja gälla som smakorakel och
auktoritet inom klassisk fornkunskap uppkallade mot
honom Lessings och Herders skoningslösa kritik; Hamann
gaf honom spenamnet "den latinske Gott-sched", och
genom Lessing kom uttrycket "klot-zianism" i omlopp
som beteckning för oädel polemik. Själf utöfvade
K. vidsträckt verksamhet som litteraturgranskare i
de af honom utgifna "Acta literaria" (7 bd, 1764-72),
"Neue Hallische gelehrte zei-tungen" (6 bd, 1766-71)
och "Deutsche bibliothek der schönen wissenschaften"
(6 bd, 1767-71), hvartill slöt sig "Bibliothek der
elenden scribenten" (7 bd, 1768-71). Hans antikvariska
skrifter sakna ej förtjänster, men lida af ytlighet i
forskningen och af det estetiserande behandlingssätt,
som den tidens "skönandar" gärna använde för den klas-

Tryckt den n/io 10 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.

14 b. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free