- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
365-366

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klågerup - Kläckeberga - Kläckningsapparater. Se Fiskodling och Hönsskötsel. - Kläda - Kläde - Klädedräkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

6 1/4 mtl, tax. till 433,500 kr.,
jämte fabriksbyggnader (saftstation) 275,200
kr. (1909). K., i äldre tider Klapathorp, Klaparp,
Clabbarp, egdes i början af 1400-talet af Peter
Spoldener och hans son Hans samt något senare af
Olof Truedsson och Knut Truedsson Hass, hvilken
sistnämndes dotter genom gifte förde gården till
Sparreätten, inom hvilken den stannade till början
af 1600-talet. Den tillhörde sedan släkterna Grubbe
och Juel, kom genom gifte 1725 till släkten Trolle
och omfattade före det 1839 verkställda skiftet
mellan N. Trolles arfvingar 27 mtl. För ett par
år sedan öfvergick det, förminskadt, genom köp till
Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Egaren af K. har
patronatsrätt i Hyby pastorat. - Vid K. anställdes
i juni 1811 af Konungens eget värfvade regemente
under Hampus Mörner anfall på den där samlade
upproriska allmogen, hvarvid omkr. 30 stupade,
60 sårades och 300 fördes fångna till Malmö.
Wbg.

Kläckeberga, socken i Kalmar län, Norra Möre
härad. 3,751 har. 1,051 inv. (1909). Annex till Dörby,
Kalmar stift, Norra Möre kontrakt.

Kläckningsapparater. Se Fiskodling och Hönsskötsel.

Kläda, sjöv. För att bevara tågvirke för skamfilning
eller för vädrets åverkan brukar man "kläda" tågvirket
l. förse det med klädsel. Detta förfarande består
dels i att uppfylla rummet mellan tirarna med garn,
så att tågets yta blir slät, hvilket kallas att tira,
dels i att, vare sig tirning skett eller icke,

illustration placeholder

Fig. 1. Tirad tågända.

illustration placeholder

Fig. 2. Smärtad tågända.

omvira tåget med smärtingsremsor, hvilket kallas
att smärta, samt att utanpå denna klädsel omvira
ett garn, så att hvarje rundslag kommer tätt
intill det föregående hvarfvet. Detta senare
arbete verkställes med tillhjälp af en klädkil, som
består af en träkloss, å ena sidan urskölpad efter
tågets halfva genomskärning och å motsatta sidan
försedd med ett kort upprättstående skaft. Fig. l
framställer en tirad, fig. 2 en smärtad tågända.
L. H.*

Kläde, text., ett tvåskaftadt kardullstyg, som genom
valkning, ruggning m. fl. behandlingar erhållit en
viss fasthet samt på ytan en tunn, mer eller mindre
glansig filtbetäckning, hvilken fullständigt döljer
de särskilda trådarna. Beredningen af det från
väfstolen kommande rågodset är en mycket viktig
del af klädets tillverkning. Se Appretera.
G. A. W.

Klädedräkt, hyg. Grundämnena i våra kläder, ull,
linne, bomull, äro i jämförelse med luften ganska goda
värmeledare. Ylle upptager ur luften mer vattengas
än linne, men torkar svårare. Linnet afkyles därför
starkare vid vattnets afdunstning. Om ett tyg efter
neddoppning i vatten kraftigt urvrides, kvarstanna
betydande mängder vatten, i synnerhet hos ylle och
trikåväfnader. Se vi däremot på porerna, så finna vi,
att yllet, som behållit mest vatten, i alla fall har
sina porer till största delen luftfyllda. Däremot
förbli efter urvridningen alla porerna i linnet
fyllda. Det är tygernas väfnadssätt, som härvidlag
utgör hufvudskillnaden. Bomull och ylle äro vid samma
väfnadssätt ej så olika hvarandra. Det
våta tyget lägger sig tätt mot kroppsytan, då det
är glattväfdt. Det luckert väfda tyget har däremot
ej samma olägenhet. Det glatt väfda tyget blir, då
det är vått, ogenomsläppligt för luft; trikå och
flanell släppa däremot rikligt med luft igenom,
äfven sedan de blifvit våta. Ylleflanell visar
torr och våt (men urvriden) minsta skillnaden med
afseende på värmeledningen. Glatt väfdt bomullstyg
leder däremot värme betydligt starkare, sedan det
blifvit fuktadt. Då det således väsentligen beror
på tygets tjocklek och luckerhet, huru det värmer
oss, kunna vi icke bedöma en klädedräkt efter
grundämnet och ej heller efter dess vikt, utan vi
måste taga hänsyn till volym och egentlig vikt. -
En annan viktig egenskap hos olika tyger är förmågan
att upptaga strålande värme. Do lysande strålarnas
upptagande beror i mycket på tygets färg. Ljusbrunt
och svart tyg upptaga dubbelt så mycket som hvitt
tyg. - Impregnering af tyg sker vanligen med
lerjordsalter. Genom impregnering minskas tygets
förmåga att upptaga vatten och afdunstningen sker
långsammare. Genom ylle vandrar vattnet lättare än
genom andra tyger. Däremot upptagas och behållas
svett och vatten i linne- och bomullsväf. De kläder,
som sitta närmast kroppen, spara mest värme. Löst
sittande kläder kunna vara dubbelt så varma som hårdt
spända. Stärkta tyger medföra en viss värmesparing,
enär mycket luft inneslutes. Stärkelsen hämmar alltid
luftväxlingen. - Dräkten skall hålla kroppen lagom
varm och vid jämn värme. Den får ej besvära genom
onödig tyngd. Vidare måste dräkten släppa igenom luft
och gaser. I de flesta hänseenden har det luckra tyget
med sin rika lufthalt företräde. Detta fyller sig icke
lätt med vatten, utan lämnar luften fortfarande fri
genomgång. Den glatta väfnaden lägger sig, då den är
våt, tätt efter kroppens yta; de lufthaltiga vecken
försvinna jämte elasticiteten. Ullen har lättast låtit
bearbeta sig luckert, och däraf ha till god del yllets
företräden kommit. Vår tids teknik kan äfven af andra
grundämnen än ull förfärdiga luckra tyger. Luckerheten
har också några olägenheter. Dels gör den tygerna
mindre hållfasta, dels kan den genomsläppa luften
för lätt. Äfven fastna smuts och bakterier lättare å
tyger med ojämn yta. Glatta tyger af bomull och linne
äro lättast att hålla rena. Genom blandning af två
eller flera grundämnen kunna vissa fördelar vinnas
särskildt med afseende på tygets hållbarhet. Yllet
blir nämligen vid dagligt bruk snart abnormt tjockt,
bomullstrikån blir småningom utdragen och slätare. I
handeln finnas kombinationer af ylle, bomull och linne
på mångfaldigt olika sätt. Professor Kubner i Berlin
har gjort den vetenskapliga utredningen rörande våra
kläder. Hvad vi måste arbeta på är, att en hvar bär
luckert väfda, renligt hållna underkläder.

Rörande klädernas form och snitt är åtskilligt
att säga, men mindre rörande mannens kläder
än kvinnans. Den senares dräkt värmer kroppen
synnerligen ojämnt. Hals, skuldror och armar bli
ofta för litet skyddade; stundom bli på grund af
modet halsen och skuldrorna täckta af skinn äfven
under sommaren. Kjolbanden och snörlifvet hopdraga
bröstkorgen, påverka andningen och blodomloppet samt
förändra organens läge och form. Strumpeband verka
på liknande sätt. Kjolarna släpa ofta på marken. En
förnuftigare uppfattning har dock numera vunnit insteg
hos många kvinnor. Om de särskilda klä-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free