- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
387-388

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knektetunnespannmål - Kneller - Kneppelhout, Johannes - Kner, Rudolf - Knes. Se Knjaz. - Knesebeck. 1. Levin - Knesebeck. 2 Karl Friedrich - Kneusels excenterpress. Se Bleckslageri. - Kniaziewicz, Karol - Knickerbocker - Knidos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

387

Kneller-Knidos

388

vissa orter och i allmänhet utgått med l tunna för
hvar rote, men stundom med 2 tunnor. Understödet har
i senare tider utgått efter lösen i penningar och
fixerades till beloppet 1892 samt upphör, i samma
mån vakanssättningen fortgår. C. v. O.

Kneller (hette urspr. Gottfried Kniller), sir
Godfrey, tysk målare, verksam i England, f. 1646 i
Lybeck, d. 1723 i London, utbildades i Holland under
ledning af Ferdinand Bol och under resor, bl. a. i
Italien. Från 1674 arbetade han som porträttmålare
vid hofvet i London. Här-nied fortsatte han sin
återstående lifstid och kom att i bild bevara dragen
af alla tide-hvarfvets engelska stor-K. upphöjdes
1715 till

C. R. N.*

män och förnämheter knight.

Kneppelhout [-häot], Johannes, holländsk författare,
f. 1814 i Leiden, d. 1885 i Oosterbeek, behandlade
särskildt studentlifvet i Leiden på 1840-talet
(Sludenlenlypen, 1841, Studentenleven, 1844). K:s
samlade skrifter utkommo i 12 bd 1861-75.

Kner, Rudolf, österrikisk zoolog, f. 1810,
d. 1869, 1835 med. doktor i Wien, professor 1841
i naturalhistoria i Lemberg och 1849 i zoologi
i Wien, utgaf Lehrbuch der zoologie (1849;
3:e uppl. 1862) och Leilfaden zum studium der
geologie (1851; 2:a uppl. 1855) samt vann rykte
som framstående ichthyolog. Han beskref Natterers
samling af silur-oider och characincr från Brasilien
("Ichthyolo-gische beiträge"; i vetenskapsakademiens
i Wien "Denkschriften", 1855 och 1857), utarbetade
tills, med J. J. Heckel ett mycket uppmärksammadt
arbete öfver österrikiska monarkiens sötvattensfiskar:
Die susswasserfische der österreichischen monarchie
mit rucksicht au f die angrenzenden länder
bearbeitet (1858), bearbetade flera tyska museers
och Novara-expeditionens samlingar af fiskar äfvensom
M. Wag-ners samlingar från Central-Amerika. Särskildt
anmärkningsvärda äro hans anatomiska undersökningar
af fenbyggnaden samt hans arbete Ueber die gan-oiden
als naturliche ordnung (1867). (L-e.)

Knes. Se K n j a z.

Knésebeck. 1. Levin von dem K., friherre,
tysk statsman, f. 1597, d. 1638, brandenburgskt
geheimeråd 1620, anslöt sig till kanslern v. Götzes
(se d. o.) politik och räknades sålunda till det
svenskvänliga partiet inom kurfurstens råd. Han
bekämpade grefve A. Schwarzenbergs habsburgska
sympatier, och då dessa blefvo bestämmande för
Bran-denbutgs politik, begärde han (1627 och 1635)
af-sked från sitt ämbete. Georg Vilhelm, hos hvilken
han stod högt i gunst, bibehöll honom emellertid vid
rådsvärdigheten till hans död. - 2. Karl Friedrich von
dem K., friherre, preussisk militär, f. 5 maj 1768 på
godset Karwe vid Neuruppin, d. 12 jan. 1848 i Berlin,
inträdde i hären 1782, deltog i fälttågen 1792-94,
blef 1802 major, framställde 1803 ett förslag till
upprättande af en natio-nalmilis, inkallades s. å. i
generalstaben och ut-

märkte sig vid Auerstädt 1806. Sänd till ryska
högkvarteret, skall han ha uppgjort planen till
Ben-nigsens seger vid Pultusk (26 dec. 1806). Efter
freden i Tilsit drog han sig tillbaka till sina gods,
men sändes 1809 till Österrike för att utforska
läget och 1812 till Petersburg för att verka för
fred; s. å. blef han öfverste. I början af 1813
hade han diplomatiska uppdrag i Wien och hos tsaren
i Polen. Generaladjutant hos Fredrik Vilhelm III i
mars s. å. och generallöjtnant i dec., egde han stort
inflytande hos konungen och motarbetade Bliichers och
Gneisenaus djärfvare planer. 1822 blef K. chef för den
ridande fältjägarkåren och 1825 infanterigeneral; 1831
förde han efter Gneisenaus död befälet öfver hären vid
polska gränsen. 1847 erhöll han generalfältmarskalks
afsked. - Jfr skrifter om K. af Lehmann (1875),
Duncker (1876), Eugen von dem Knésebeck (1879).
1. B. B-s. 2. G. W-k.

Kneusels excenterpress [knö’jsels]. Se Bleck-slageri,
sp. 666.

Kniaziewicz [knjajévitj], Karol, polsk general,
f. 1762 i Kurland af en gammal litauisk adelssläkt,
d. 9 maj 1842 i Paris, utmärkte sig 1792 och 1794
under Polens frihetskamp mot Ryssland, utnämndes
under belägringen af \Varschau till generalmajor
och anförde vid Maciejowice (10 okt. 1794) vänstra
flygeln, som längst höll stånd. Han råkade därunder i
fångenskap, frigafs vid kejsar Pauls tronbestigning
1796, begaf sig därpå i hemlighet till Italien samt
deltog i fransmännens anfall emot Kyrkostaten och
Neapel. På uppdrag af Direktoriet uppställde K. 1800
vid Rhen en "polsk legion" på 6,000 man och bidrog
med denna väsentligt till segern vid Hohenlinden. När
han efter freden i Lunéville 1801 såg hoppet om
Polens återupprättande förloradt, återvände han till
hemlandet och egnade sig åt landtlifvet till 1812, då
han inträdde i konungens af Westfalen generalstab. Med
en division af furst Poniatowskis armékår bidrog han
kraftigt till segern vid Moskva, vid Berezina s. å.,
men sårades under återtåget, drog sig för hälsans
vårdande undan till Galizien och bosatte sig 1814 i
Dresden. Under revolutionen 1830 begaf han sig till
Paris för att söka skaffa sina landsmän understöd
och stannade sedan där till sin död.

Knickerbocker [n^kebåka], spenamn på en new-yorkbo,
urspr, på en ättling af de holländske kolonisterna
där. Namnet skapades af Washington Irving (se d. o.),
som begagnade pseudonymen Diedrich K. på den föregifne
författaren af "History of New York" (1809). -
K. har i plur. äfven betydelsen knä-(sport-)byxor;
en bardryck m. m. har uppkallats efter K.

Kni’dos (grek. Kvidog, lat. Cnifdus 1. Gni’dns),
forngrekisk, af dorer grundlagd stad vid kusten af
landskapet Karien i Mindre Asien. Staden, som var
belägen dels på västra udden (Triopion, nu Kap Krio)
af en långsträckt halfö, Knidiska Cher-sonesos,
dels på en därmed förbunden ö, var en medelpunkt i
det af sex städer bestående doriska statsförbundet
(hexapolis), hvars förbundsråd sammanträdde i den
triopiske Apollons helgedom. K. gällde tillika som
en hufvudort för gudinnan Afrodites dyrkan, hvars af
Praxiteles utförda bildstod (den knidiska Afrodite,
se Afrodite) var uppställd i ett åt båda sidor öppet
tempel och prisas som ett af forntidens yppersta
konstverk. I

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free