- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
393-394

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knigt, eng. riddare. - Knigt, Thomas Andrew - Knight, Charles - Knight, sir John Prescott - Knight, Joseph Philip - Knight commander - Knights of labor l. The noble order of the knights of labor, eng. Se Arbetets riddare. - Knihinin - Knille, Otto - Kniller, Gottfried - Knipa - Knipan, Blåanden, zool. Se Andfåglar, sp. 961-962. - Knipare - Kniphausen. Se Knyphausen. - Kniphofia - Kniping, jaktv. Se Morkullan. - Knippe, Blomknippe, bot. Se Blomställning, sp. 765. - Knippepelare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

393

Knight-Knippepelare

394

af konungen, prinsen af Wales eller den kungliga
härens befälhafvare. Den riddare, som dubbades
i fredstid, t. ex. vid konungens kröning eller
något annat högtidligt tillfälle, kallades knight
of the bath ("riddare af badet"), om fullständiga
ceremonier, hvari äfven ingick tagandet af ett
bad, därvid förekommit. En lägre riddargrad var
knight bachelor (skedde dubbningen i fredstid,
förekom äfven benämningen knight of the chamber);
vid en sådan kreering förekom endast vanlig dubbning
(ackolad, se d. o.). Värdigheten "knight of the bath"
i dess gamla form utdelades sista gången vid Karl
II :s kröning. Den knightvärdighet, som fortfarande
utdelas, medför rang närmast efter baronet; med dess
historiska ursprung (från äldre tiders "knights
bachelors") sammanhänger, att den i olikhet mot
baronetvärdigheten ej går i arf. En knight bär
framför sitt dopnamn titeln sir (i likhet med en
baronet, hvilken emellertid icke är knight, om han
ej särskildt utnämnts därtill). Utom suveränen eger
enligt 1823 genom domarutlåtande bekräftad sedvanerätt
vicekonungen af Irland formell befogenhet att utdela
knightvärdighet. Knightvärdighet (och titeln sir)
eger äfven hvarje innehafvare af Strumpebandsorden,
Tistelorden och S:t Patriksorden samt de öfre
klasserna i några andra ordnar (Bath-orden, Står
of India, Order of S:t Michael and S:t George,
Order of the Indian empire och Royal Victorian
order). - Knights of the shire kallades fordom
grefskapsrepresentanterna i engelska parlamentet.
V. S-g. Knight [närt], Thomas Andrew, engelsk
hortolog, f. 1759, d. 1838, var 1811-38 president i
det stora londonska sällskapet för trädgårdsodlingens
främjande och inlade, både som praktiker och som
författare, stora förtjänster om denna konst. Se
vidare Botanik, sp. 1308. I synnerhet gjorde
sig K. känd för sina studier öfver fruktträdens
ärft-lighetsförhållanden och som uppdragare af
värdefulla nya fruktsorter. (C. G. D.) Knight [närt],
Charles, engelsk tidskriftsut-gifvare, skriftställare,
f. 1791, d. 1873, bidrog kraftigt till folkbildningens
höjande i England genom spridande af billig periodisk
litteratur. Sedan han ärft sin faders bokhandel
och tryckeri, började han på 1820-talet i London en
verksamhet som grundläggare af folkliga tidskrifter,
hvilken han oegennyttigt fullföljde i öfver 40
år. Som direktör i ett samfund för nyttiga kunskapers
spridande utgaf K. från 1828 "British al-manac"
med bihang och från 1829 "Library of entertaining
know-ledge". I synnerhet blefvo K:s "Penny magazine"
(1832-45) och "Penny cyclopaedia" (1833-44) de första
mönstergilla publikationerna i sin art. Därjämte utgaf
han från 1853 "English cyclopaedia". Hans var äfven
idén till "Shilling volumes" samt till ett antal
större illustrerade serier som "Pic-torial bible"
och "Old England". Af Shakspere

ombesörjde K. flera upplagor. Han författade dessutom
en mängd bidrag till sina tidskrifter. Det viktigaste
af hans egna verk är Populär history of England (8 bd,
1854-61). Nämnas må ock själf -biografien Passages of
a working life during half a century (3 bd, 1864-65;
ny uppl. 1873). K. var äfven verksam för upprättandet
af folkbibliotek i städerna. Efter hans död har en
staty öfver honom rests i Windsor. Se K:s biografi
af Alice Clowes (1892).

Knight [närt], sir John Prescott, engelsk
målare, f. 1803, d. 1881, var köpman i London,
öfvergick till måleriet och blef 1823 lärjunge i
Londons konstakademi, där han 1827 utställde sina
första porträtt. Han vardt en af de mest omtyckte
konstnärerna i sitt fack. K. var 1839-60 lärare vid
akademien och 1847-73 dess sekreterare. (G-g N.)

Knight [närt], Joseph Philip, engelsk tonsättare,
f. 1812, d. 1887, en tid präst, skref mer än 200
visor, duetter och terzetter, som blefvo mycket
omtyckta. Han komponerade äfven ett oratorium.

Knight commander [närt kom^nde]. Se K. C.

Knights of labor [närts öv léYbe] 1. fullständigt
The noble order of the knights of labor, eng. Se
Arbetets riddare.

Knihinin (K.-Wies), by i Galizien,
nordlig förstad till Stanistaw. 14,477
inv. (1900). Petroleumraffinaderi; möbelfabrik.
J. F. N.

Knille, Otto, tysk målare, f. 1832 i Osnabriick,
d. 1898 i Meran, var från 1848 lärjunge vid
akademien i Dusseldorf, studerade därefter i
Paris, 4 år i München och 3 år i Italien. Efter
sin hemkomst målade han 1865 i slottet Marienburg
(Hannover) alfresko en följd af thiiringska sagor,
hvarefter han 1866 slog sig ned i Berlin, vid hvars
akademi han 1875 blef lärare och 1877 professor. Hans
hufvudarbete blef bravurtaflan Tannhäuser och Venus
(1873; nationalgalleriet). Sedan målade han friser med
grupper af berömda män i universitetsbiblioteket (1884
ff.). K. skref ett par små broschyrer öfver måleri.
G-g N.

Kniller, G o 11 f r i e d, tysk målare. Se K n
e 1-ler.

Knipa, sjöv., att vid bidevindssegling
eller då vinden är knapp passa på alla
tillfällen att komma upp mot vinden.
L. H.*

Knipan, Blåanden, zool. Se And fåglar sp. 961-962.

Knipare, sjöv., korta tågändar med ett "öga" i
hvardera sladden. De begagnas till att "stoppa"
eller tillfälligtvis hopsnöra flera tåg m. m. L- H.*

Kniphausen. Se Knyphausen.

Kniphöfia Mönch, bot., växtsläkte af fam. Li-liacece
med 16 arter i södra och tropiska Afrika. Från
en kort jordstam utgå de långa och smala bladen
och de höga stänglarna, som i spetsen bära täta
klasar eller ax af nedhängande cylindriska, gula
eller röda blommor. Flera arter odlas allmänt i
trädgårdarna som prydnadsväxter, särskildt K. uvaria
Hook. (Tritoma uvaria) från Syd-Afrika, som blir till
1,2 m. hög och blommar på sensommaren och hösten.
G. I^m.

Knipning, jaktv. Se M o r k u 11 a n.

Knippe, Blomknippe (lat. cyma), bot. Se Blomställning,
sp. 765.

Knippepelare (ty. biindelpfeiler), bygnk., hvalf-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free