- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
423-424

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Alfsson - Knut Algotsson - Knut Andersson, riksråd, diplomat. Se Lillie. - Knutarv - Knut Bosson, biskop i Linköping. Se Natt och Dag 2. - Knut Bosson, riddare, storman - Knutby - Knut Eskilsson. Se Banér, svensk adlig ätt. - Knutfeber. Se Nässelfeber. - Knut Folkesson. Se Algotssönerna. - Knuth, dansk adlig ätt. 1. Adam Levin - Knuth, dansk adlig ätt. 2. Adam Kristofer - Knuth, dansk adlig ätt. 3. Fredrik Markus - Knut Hakonssön jarl - Knuthenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

423

Knut Algotsson-Knuthenborg

424

hösten s. å. gjorde han ett infall i Norge, men blef
tillbakadrifven. 1502 förnyade han anfallet och hade
till en början öfverraskande framgång. Åkers-hus och
Tönsberg intogos, och Henrik Krummedike belägrades
på Bohus. Snart vände sig likväl lyckan ånyo. Prins
Kristian kom nämligen med en här och skaffade Henrik
Krummedike luft samt satte honom i stånd att återtaga
Tönsberg och belägra Akershus. Vid en underhandling,
som då egde rum på Henrik Krummedikes skepp, blefvo
K. A. och flera af hans följeslagare brutalt nedhuggna
(18 aug.). Visserligen sökte Henrik Krummedike sedan
göra troligt, att K. A. genom svek och falskhet själf
brutit sin lejd, och en domstol dömde denne som
uppenbar landsförrädare, men den tron var allmän,
att han fallit offer för sin fiendes länge närda
hat och hämndlystnad. Hans död väckte större oro i
landet, än han själf i lifvet kunnat åstadkomma. Ehuru
tapper och stridslysten, tyckes han nämligen ej varit
utrustad med några mer lysande egenskaper, och en
samtida skildrar honom t. o. m. som något inskränkt
och ett redskap i Sturarnas händer. K. A. var gift 1)
med Gyrild Eriksdotter (Gyllenstierna), dotter till
riddaren Erik Eriksson, och 2) med Mätta Ivarsdotter,
dotter till danske riddaren Ivar Jensson Dyre och
änka efter norska riksrådet Anders van Bergen samt
sedan omgift med riksföreståndaren Svante Nilsson. I
sitt första gifte hade K. A. sönerna Karl Knutsson,
som gick i dansk tjänst samt stupade vid belägringen
af Stockholm 1520, och Erik Knutsson, som afrättades
i Stockholms blodbad, s. å. K-
H. K.*

Knut Algotsson, storman, riddare, broder till den
bekante hertig Bengt Algotsson, måste 1357 dela sin
broders öde att gå i landsflykt. Sedermera stod
han troget på det gamla konungahusets sida och
deltog äfven i tåget emot Stockholm 1371. Med sin
hustru, Märta, dotter till riddaren och lagmannen i
Närke, Ulf Gudmarsson, samt den heliga Birgitta,
hade han 3 döttrar. Af dessa blef Ingegärd
(se Ingegärd Knutsdotter) abbedissa i Vadstena.
K. H. K.*

Knut Andersson, riksråd, diplomat. Se Lillie.

Knutarv, bot., namn på Centunculus minimus.

Knut Bosson, biskop i Linköping. Se Natt och
Dag
2.

Knut Bosson, riddare, storman, tillhörde den släkt,
som i vapnet förde ett griphufvud. Han var son
till den bekante drotsen Bo Jonsson, vid hvars död
(1386) han ännu icke var myndig. 1395 förmådde
han Jakob Abrahamsson, som redan under hans faders
tid varit fogde på Åbo, att till honom öfverlämna
detta slott och län jämte Åland med Kastelholm
samt innehade därefter hela sydvästra delen af
Finland ända till hösten 1398, då han förlikte
sig med drottning Margareta och afstod Åbo med
förpliktelse att följande vår öfverlämna äfven de
andra slotten. Han dog 1406 och begrofs i Vadstena
(se Bo Jonsson). Hans änka, Ermegard Bülow, blef
sedermera omgift med grefve Hans af Eberstein.
K. H. K.*

Knutby, socken i Stockholms län, Närdinghundra
härad. 14,531 har. 1,661 inv. (1909). K. bildar
med Faringe ett konsist. pastorat i Uppsala stift,
Närdinghundra kontrakt.

Knut Eskilsson. Se Banér, svensk adlig ätt.

Knutfeber. Se Nässelfeber.

Knut Folkesson. Se Al.gotssönern a.

Knuth, dansk adlig ätt, härstammande från Mecklenburg,
där den utslocknade 1832. 1. Adam Levin K., f. 1648,
d. 1699, kom 1664 till Danmark som page hos prins
Kristian (sedermera Kristian V), vann dennes ynnest
och var till sin död hans daglige umgängesvän. Han
blef efter hand öfverstekammarjunkare (1680),
geheimeråd (1695) och amtman i Köpenhamns amt samt
samlade stor förmögenhet. - 2. Adam Kristofer K.,
den föregåendes brorson, geheimeråd och stiftsamtman
på Lolland, f. 1687, d. 1736, blef 1714 förste
grefve af Knuthenborg. - 3. Frederik Markus K.,
den föregåendes sonsons sonson, f. 11 jan. 1813,
d. 8 jan. 1856, blef 1833 juris kandidat och var
alltifrån sin tidiga ungdom nära förbunden med Hall
och Monrad. Han hade 1818 ärft grefskapet Knuthenborg,
öfvertog 1836 ledningen däraf, fastän det var mycket
intecknadt, och återupprättade det ekonomiskt. Som
frisinnad godsegare hade han 1844-46 säte och stämma
i östiftens ståndsrepresentation, blef 1847 amtman
i Sorö och var mars-nov. 1848 utrikesminister
samt var en af-gjord anhängare af den nationella
politiken. Han blef sedan kungavald medlem af den
grundlag-stiftande riksförsamlingen och 1849 af den
stora "landbokommissionen" samt 1851 "förständer" för
Herlufsholm. 1852-53 var han medlem af folketinget
och 1854-55 af landstinget, men spelade ingen stor
roll i dessa församlingar, l-3. E. Ebg.

Knut Haakonssön Jarl [håkons-], norsk storman,
kallad J u n k e r Knut, son till jarlen Haakon
Galen, f. omkr. 1207, d. 1261 i Bergen, vistades
efter faderns död (1214) i Sverige, där hans moder,
Kristina, hade äktat västgötalagmannen Eskil,
Birger jarls broder. Vid valmötet i Bergen 1223 blef
hans arfsrätt till kronan icke erkänd; men efter
Sigurd Kibbungs död (1226) togo ribbungarna honom
till dennes efterträdare. Konung Håkan Håkansson
slog hans parti gång på gång i trakten af Mjösen;
öfvergifna af sitt folk, måste K. och hans höfdingar
gifva sig i konungens våld och togos till nåder
(1227). K. äktade en dotter till Skule jarl, men
då denne antog konunganamn, blef K. hans bittraste
fiende. Under inbördes kriget ledde han försvaret
af Viken; han förlorade slaget vid Laaka, men slog
sedermera, i förening med konung Håkan, Skule i det
af görande slaget vid Oslo (1240). K. fick stora
förläningar i Trondhjem och i Sogn samt var näst
konungen landets mäktigaste man. Han stod på höjden af
sin tids bildning, var klok och belefvad, men begifven
på dryckenskap. Ett korståg, som han lofvat företaga
mot tatarerna i Ungern eller sarasenerna, kom icke
till stånd; däremot namnes han som skeppshöfvitsman
i kriget mot Danmark och som konungens rådgifvare.
O. A. ö.

Knuthenborg, danskt grefskap på Lolland,
upp-rättadt 1714 för Adam Kristofer Knuth, omfattar
5 hufvudgårdar och 6 arrendegårdar med inalles
2,358 har åker och äng samt 1,457 har skog; vidare
höra till grefskapet ett fideikommisskapital af
2,240,000 kr. och Bandholms hamn, byggd 1841 -48
af grefve F. M. Knuth. Hufvudgården Knuthenborg,
n. om Maribo, hette urspr. Aars-marke och tillhörde
1527-1667 släkten Urne. Där finns ej något egentligt
corps-de-logi, utan grefven bor i det till grefskapet
hörande änkesätet.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:26 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free