Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koch, Max - Kochanowski, Jan, polsk skald - Kochanowski, Jan Karol Korwin, polsk historiker - Kochem - Kochemer loschen - Kochen, Johan Henrik - Kocher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Kochanowskj-Kocher
464
(1908), redigerade afd. Goethe och Schiller i den
nya uppl. af Goedekes "Grundriss" och har ut-gifvit
ett stort antal moderna tyska författare, delvis
med viktiga inledningar (t. ex. i Kurschners
"Deutsche national-literatur"). K. utger
"Studien zur vergleichenden literaturgeschichte"
(under något växlande titel sedan 1886) och
"Breslauer beiträge zur literaturgeschichte".
E-n B.
Kochano’wski, Jan, polsk skald, f. 1530, d. 1584,
studerade i Tyskland, Padua och Paris, där särskildt
Eonsard väckte hans håg för diktning, och blef efter
hemkomsten sekreterare hos Sigismund II August,
men drog sig snart tillbaka till fädernegodset
Czarnylas, där han med få afbrott egnade sig åt
skaldekonst. Klassiskt bildad, skref han dels latinska
oden och elegier (med påverkan af Horatius), dels
polska satirer och
tillfällighetsdikter, FraszM (1584). Främst bland
hans polska dikter stå hans 17 Treny (1580), lyriska
klagokväden med anledning af hans dotter Ursulas död
i unga år. Andra dikter andas varm fosterlandskärlek
och djup religiositet, t. ex. Psalterz (en omdiktning
af Davids psalmer, 1577). Hans satir Dziki Maz (Den
vilde mannen, 1564) gisslar polackernas förkärlek för
det utländska och för teologiska tvistigheter, och den
allegoriska dikten Zgoda (Endräkt, 1564) framställer
harmonien i världsalltet gentemot mänskligt
split. Hans till Jan Zamoyskis bröllop diktade
Odprawa poslow greckich (De grekiska sändebudens
aifärdande, 1578) var Polens första drama i klassisk
stil, med antika metra. öfver hufvud har K. riktat
det polska poetiska språket med nya versformer och
anses som Polens främste renässansskald under den
s. k. guldåldern. Den första samlade upplagan af
hans dikter utkom 1584-90; sedermera 1764, 1826 och
1884-90 (med utförlig biografi af R. Plen-kewicz). Jfr
R. Löwenfeld, "Kochanowski und seine lateinischen
dichtungen" (1877). - Äfven K:s båda yngre bröder,
M i kol a j och Andrzej, äro kända i den polska
litteraturen, den förre genom en öfv. af Plutarchos,
den senare af ^Eneiden (1590). En brorson, P i o t
r, f. 1566, d. 1620, tolkade på polsk vers Tassos
"Gerusalemme liberata" (1618) och Ariostos "Orlando
furioso". A-d J.
Kochano’wski, Jan Karol Kor w i n, polsk historiker,
f. 1869, studerade i Krakau under Ad. Pawiiiskis
ledning samt i Breslau och har gjort sig känd som
flitig bearbetare speciellt af den polska medeltidens
historia (arbeten om Kasimir den store 1900, Witold
s. å.) samt som utgifvare af Pawinskis efterlämnade
samlingar ("Teki Pawinskiego", 1901 o. f.).
H. A-t.
Ko’chem (K och h e i m), kretsstad i
preussiska reg.-omr. Koblenz, vid Mosel, 3,586
inv. (1900). Vinodling. Vid staden ligger en gammal
borg, ofta bebodd af ärkebiskopen af Trier, förstörd
1689 af fransmännen, men restaurerad 1873-77. (J-
F. N.)
Kochemer loschen (af hebr. chacham, kunnig, klok, och
laschon, språk), det bland yrkestjufvar i mellersta
Europa, i synnerhet Tyskland, klassiskt vordna namnet
på deras rotvälska, som upptagit en mängd yrkesuttryck
ur judetyskan och zigenar-språket. Det sammanfaller
dock ingalunda med någotdera af dessa. Se F. Kluge,
"Rotwelsch", I (1901). Jfr Slangspråk.
Kochen [kåkken], Johan Henrik von, friherre,
ämbetsman, af en urspr. tysk släkt, som i slutet af
1500-talet öfverflyttade till östersjöprovinserna,
f. 21 okt. 1681 i Narva, d. 5 mars 1758 på Nyborg,
i Håtuna socken, son till Kristofer Kochen (f. 1637,
1679-83 svensk kommissarie i Moskva, 1684-90 svensk
envoyé därstädes, 1683 adlad med namnet von K.,
d. 1711). 1705 antogs K. till e. o. kanslist vid
Kungl. fältkansliet, åtföljde efter slaget vid Poltava
Karl XII till Bender, där han deltog i kalabaliken
(1713), blef 1714 sekreterare vid Utrikesexpeditionen
och följde i denna egenskap konungen på alla
hans återstående fälttåg. 1720 utnämndes K. till
kansliråd. I politiken var K. en ifrig vän af den
nya friheten och kom därför att vid 1723 års riksdag
stå holsteinska partiet nära. Han insattes både i
sekreta utskottet och i mindre sekreta. deputationen,
som utmärkte sig genom sitt fientliga uppträdande mot
konung Fredrik, blef medlem af sekreta kommissionen,
som mellan riksdagarna skulle behandla de viktigaste
diplomatiska ärendena, och belönades af tsar Peter för
sina goda afsikter med en penninggåfva. Vid den sedan
inträffande brytningen mellan Horn och holsteinska
partiet följde K. emellertid den förre och medverkade
som en af de svenske underhandlingskommissarierna till
Sveriges tillträde till hannoverska alliansen. Han
utnämndes 1727 till statssekreterare i utrikes
ärenden och s. å. till hofkansler. Under den
följande tiden räknades K. till Horns trognaste och
inflytelserikaste anhängare och ådrog sig därigenom
hans motståndares synnerliga hat. Vid hattpartiets
seger 1739 fann K. godt att begära afsked för att
undgå svårare förföljelse. Afskedet beviljades,
men med förbud att pläga umgänge med de främmande
ministrarna och bref växla med utländska hof. Äfven
efter sitt afsked spelade K. en betydande roll som
en af mösspartiets främsta rådgifvare och medlem
af partikonseljen. Efter partiets fall 1747 drog
han sig tillbaka från politiken. K. upphöjdes
1731 i friherrligt stånd. - 1908 utgafs af
Quennerstedt: "Kanslidagbok från Turkiet till
största delen förd af J. H. von K. 1709-1714"
(i "Karolinska krigares dagböcker". IV). ,
L. S.
Ko;cher, flod i Wurttemberg, upprinner i östra delen
af landet, flyter parallellt med Jagst i en stor båge
mot n. v. och faller ut i Neckar 2 km. ofvanför Jagsts
mynning. Längd 180 km. (J. F. N.)
Ko’cher, Emil Theodor, schweizisk kirurg, f. 25
aug. 1841 i Bern, blef 1865 med. doktor och kal-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
